<p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som kan ge sjuksköterskan vägledning i att identifiera depression hos äldre, samt hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja äldre personer som drabbats av depression. Studien är en systematisk litteraturstudie och innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Sökning genomfördes i Pubmed och Chinal samt i viss mån manuellt med sökorden nurse, depression, care, geriatric, affective disorders, failed age, recognice och support.<strong> </strong>Av resultatet framgick att riskfaktorer för att drabbas av depression är  kön, kroniska sjukdomar samt avsaknad av socialt stöd. Tecken på depression som sjuksköterskan bör observera är smärta, sömnsvårigheter, humörsvängningar och hypokondri. För att underlätta identifiering av depression hos äldre kan sjuksköterskan ta hjälp av skattningsinstrument. Ytterligare en faktor som påverkar identifieringen av depression är sjuksköterskans yrkeserfarenhet. Stöd till äldre med depression grundar sig i kommunikationen, som skall vara rak och ärlig dessutom ska sjuksköterskan visa tydligt att han/hon tar patientens känslor på allvar.  Stödet bör omfatta både fysiska och sociala aspekter. Här har anhöriga en viktig roll att vara ett stöd till äldre med depression.</p><p> Eftersom symtombilden av depression hos äldre kan vara atypisk d v s med symtom som t e x smärta. Då det finns en underdiagnostik och därmed underbehandling är det av största vikt att sjuksköterskor kan identifiera depression hos äldre. Detta bidrar till bättre möjligheter att behandla depressioner och ger de äldre bättre levnadsvillkor.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som kan ge sjuksköterskan vägledning i att identifiera depression hos äldre, samt hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja äldre personer som drabbats av depression. Studien är en systematisk litteraturstudie och innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Sökning genomfördes i Pubmed och Chinal samt i viss mån manuellt med sökorden nurse, depression, care, geriatric, affective disorders, failed age, recognice och support. Av resultatet framgick att riskfaktorer för att drabbas av depression är  kön, kroniska sjukdomar samt avsaknad av socialt stöd. Tecken på depression som sjuksköterskan bör observera är smärta, sömnsvårigheter, humörsvängningar och hypokondri. För att underlätta identifiering av depression hos äldre kan sjuksköterskan ta hjälp av skattningsinstrument. Ytterligare en faktor som påverkar identifieringen av depression är sjuksköterskans yrkeserfarenhet. Stöd till äldre med depression grundar sig i kommunikationen, som skall vara rak och ärlig dessutom ska sjuksköterskan visa tydligt att han/hon tar patientens känslor på allvar.  Stödet bör omfatta både fysiska och sociala aspekter. Här har anhöriga en viktig roll att vara ett stöd till äldre med depression.  Eftersom symtombilden av depression hos äldre kan vara atypisk d v s med symtom som t e x smärta. Då det finns en underdiagnostik och därmed underbehandling är det av största vikt att sjuksköterskor kan identifiera depression hos äldre. Detta bidrar till bättre möjligheter att behandla depressioner och ger de äldre bättre levnadsvillkor.