The objective of this thesis is to study how the use of movies can enrich the educational platform. Movies: Harry Potter and the Sorcerer’s Stone (2001) and The Chronicles of Narnia: The Lion, the Witch and the Wardrobe (2005) have been analyzed using a hermeneutic method and postcolonial theory to identify stereotypes and religious and mythologicial motives. This thesis shows that the presentation of religiosity in both movies can be useful in the classroom setting although the presence of stereotypes need to be further discussed with the students. There are plenty of ways to work with both movies in the classroom setting though the teacher has a great responsibility to make it work.

This thesis aims to investigate the role of literature in the Ugandan society. It uses Bourdieus field theory and the book The Rules of Art to analyze a handful of interviewes with people on different positions on the literary field in Kampala, the capital of Uganda. The interviews were collected by the author of this thesis in the beginning of 2015. The thesis examines the overall conditions on the literature market, the hierarchies and the character of the literature. In addition to field theory, it uses post-colonial theory, and Ngûgî Wa Thiong'os' Decolonising the mind to investigate the languages and styles of the literature.  To investigate the literature outside of the educated circles and intellectual spheres, the concept of the literature as merely printed and publicated needs to be questioned, since there is also an existing body of oral literature in the country. Amongst the actors on the literature field there is an ambition for the literature to be a progressive force in the society. However the study shows that hierarchies on the literature field pushes the written and publicated literature further away from the general person. This also due to the limitations of the written literature, since the possibilities to access the literature is highly dependant on the income, literacy and educational level of the receiver.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt.</p><p>Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk. Informanterna menar dock att de trots dessa omständigheter uppträder korrekt i mötet med allmänheten.</p><p>Studien visar via en postkolonial analys hur väktaren skapar bilden av ”de andra” genom att tillskriva personer ur dessa ”problematiska” grupper en lägre moral samt negativa stereotyper. Även det faktum att ”de andra” framställs som en homogen grupp bidrar till detta.</p>

<p>Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?</p><p>Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs?</p><p>Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.</p><p>För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes kritisk diskursanalys.</p><p>Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet". "Svenskhet" beskrivs positivt och får symbolisera individuell autonomi och jämlikhet. De "svenska flickorna" beskrivs positivt och framställs som (ouppnåeliga) ideal för "invandrarflickorna".</p><p>Förövarna av hedersrelaterat våld beskrivs som patriarkala och bakåtsträvande "invandrarmän". De ses dels som offer för sin "kultur" vilket gör dem predestinerade att handla på visa sätt, dels beskrivs de som psykiskt sjuka. Den första beskrivningen dominerar rapporteringen och i denna sker en stark uppdelning i "vi" ("svenska, jämställda män") och "Dom" ("invandrade, patriarkala män"). I liten utsträckning förekommer en kritisk hållning till detta essentiella sysnsätt på "Dom" och "deras kultur". Istället dominerar ett kulturessentialistiskt synsätt både vad gäller beskrivningar av förövare och debatten i allmänhet. Detta befäster "svenskhet" och både den "svenska/e kvinnan/mannen" som jämställda och som den outtalade norm mot vilken "de Andra" ställs.</p>

No description available.

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer? Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs? Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt. För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes kritisk diskursanalys. Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet". "Svenskhet" beskrivs positivt och får symbolisera individuell autonomi och jämlikhet. De "svenska flickorna" beskrivs positivt och framställs som (ouppnåeliga) ideal för "invandrarflickorna". Förövarna av hedersrelaterat våld beskrivs som patriarkala och bakåtsträvande "invandrarmän". De ses dels som offer för sin "kultur" vilket gör dem predestinerade att handla på visa sätt, dels beskrivs de som psykiskt sjuka. Den första beskrivningen dominerar rapporteringen och i denna sker en stark uppdelning i "vi" ("svenska, jämställda män") och "Dom" ("invandrade, patriarkala män"). I liten utsträckning förekommer en kritisk hållning till detta essentiella sysnsätt på "Dom" och "deras kultur". Istället dominerar ett kulturessentialistiskt synsätt både vad gäller beskrivningar av förövare och debatten i allmänhet. Detta befäster "svenskhet" och både den "svenska/e kvinnan/mannen" som jämställda och som den outtalade norm mot vilken "de Andra" ställs.

Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt. Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk. Informanterna menar dock att de trots dessa omständigheter uppträder korrekt i mötet med allmänheten. Studien visar via en postkolonial analys hur väktaren skapar bilden av ”de andra” genom att tillskriva personer ur dessa ”problematiska” grupper en lägre moral samt negativa stereotyper. Även det faktum att ”de andra” framställs som en homogen grupp bidrar till detta.

The purpose of this study is to examine how consultants define conceptions of diversity and discrimination. There has also been an aim to find connections to the term intersectionality within the consultants’ definitions. The link between consultants and academic research is interesting to examine in order to examine what they base their definitions of different conceptions on. In order to explore these definitions and discussions I have used the qualitative method of interviewing each consultant separately at different occasions. This was in an attempt to achieve a deeper understanding of how each individual reason when it comes to the conceptions of diversity, discrimination and intersectionality. In order to avoid controlling their stories I have pursued the interview as a form of conversation and I have only asked simple questions in order to start the conversation. I have not been able to find any earlier studies about this particular field, where the researcher has asked these kinds of questions about consultants working with diversity and discrimination; however I did find many studies about the concept of diversity, which was not relevant enough. The common themes found in the data material was that depending on the kind of educations the consultants had, the more developed their definitions were of diversity and discrimination, and also more versatile were their discussions and theorizing. The connection to academic research was also linked with their own academic backgrounds. Many of the consultants looked at differences between people rather than similarities, which can lead to discriminating actions on different levels of society. I also noticed the tendency to see diversity as a question of ethnic and cultural belonging with many of the consultants. Some of the consultants also saw the connections of diversity and discrimination as an issue of ethnic origin and cultural belonging, leaving out all other possible reasons for people being discriminated against, while others had a wider definition of what discrimination and diversity could be seen as. / Syftet med denna studie är att undersöka hur konsulter definierar föreställningar om mångfald och diskriminering. Det har också varit ett mål att hitta kopplingar till begreppet intersektionalitet inom konsulternas definitioner. Kopplingen mellan konsulter och akademisk forskning är intressant att undersöka för att se vad de grundar sina definitioner av olika uppfattningar på.För att undersöka dessa definitioner och diskussioner har jag använt en kvalitativt inriktad metod genom att intervjua varje konsult separat. Detta var i ett försök att uppnå en djupare förståelse för hur varje individ resonerar när det gäller föreställningar om mångfald, diskriminering och intersektionalitet. För att undvika att styra deras svar så har jag bedrivit intervjuerna som en form av samtal, då jag enbart har frågat korta frågor med syftet att starta konversationen.Jag har inte kunnat finna några tidigare studier inom just detta område, där forskaren har frågat dessa former av frågor om hur konsulter arbetar med mångfald och diskriminering, men jag hittade många studier om enbart begreppet mångfald, som inte hade likartade inriktningar då de inte problematiserade diskriminering i samband med mångfald.De gemensamma teman som återfanns i intervjumaterialet var att beroende på vilka typer av utbildningsbakgrunder konsulterna hade, så var de olika utvecklade i sina definitioner av mångfald och diskriminering. Mångsidigheten i deras diskussioner samt teoretiserandet varierade även utifrån deras utbildningar. Kopplingar till akademisk forskning gjordes också beroende på konsulternas egna akademiska bakgrunder. Jag upptäckte tendenser till att se mångfald som en fråga om etnisk och kulturell samhörighet med hos många av konsulterna. Några av konsulterna såg kopplingar mellan mångfald och diskriminering som en fråga om etniskt ursprung och kulturell tillhörighet, vilket utelämnar andra möjliga orsaker till varför människor diskrimineras; medan andra hade en bredare definition av vad diskriminering och mångfald kan ses som.