Sammanfattning Skolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ”skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (Lpf 94, s 3). De frågor som ställs i samband med detta är: • På vilket sätt beskrivs religionerna judendom, kristendom och islam i de utvalda läroböckerna? • Vad får det sätt på vilket judendom, kristendom och islam beskrivs i de utvalda böckerna för konsekvenser när det gäller elevernas möjligheter att nå upp till läroplanens skrivning om förståelse och inlevelse? • Vilken typ av förståelse kännetecknar de utvalda läroböckerna? Är det ett lära om- eller ett lära av- perspektiv som förmedlas? Den metod som används i studien är en form av textanalys som fokuserar textens innehållsmässiga aspekter. I analysen anläggs ett perspektiv som kan sägas vara konstruktivistiskt och kritiskt. De böcker som är föremål för analys, Hela livet samt Söka svar, är båda läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan, kurs A och B, och har tillkommit efter den senaste läroplanen, Lpf 94. De religioner som studeras närmare är judendom, kristendom samt islam. Resultatet av studien visar att de båda böckerna som undersöks på olika sätt kan sägas ha brister när det gäller uppgiften att främja förståelse och inlevelse. Problemet med Hela livet har med dess innehåll att göra: på ett kategoriskt sätt framställs kristendomen positivt och islam negativt medan judendomen framställs mer neutralt. Svagheten med Söka svar har mer att göra med dess utformning och stil. Boken liknar en liten uppslagsbok med sakligt hållen information. Risken med detta framställningssätt är att förståelse och inlevelse motverkas. De slutsatser som kan dras av studien är att tidsandan med dess diskurs på ett påtagligt sätt har satt sin prägel på läroböckerna. Detta visar sig framförallt tydligt i framställningen av islam.

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen. Vilka kroppsideal finns i läromedlen? Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen? Skiljer sig idealen beroende på kön? Metod Fem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen. Resultat Studien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga. Den ohälsosamma kvinnliga kroppen gestaltas som sjuk, skadad, mycket smal och inaktiv. Den manliga hälsosamma ideala kroppen är vältränad, mer muskulös än kvinnokroppen samt ung. En ohälsosam kropp för den manliga ohälsosamma kroppen gestaltas som en kropp som är överviktig och inaktiv. De gemensamma dragen för både mäns och kvinnors kroppar är att en hälsosam ideal kropp är vältränad och aktiv kropp och en ohälsosam kropp är en inaktiv kropp som använder tobak och missbrukar droger. Slutsats Genom att utesluta bilder av olika kroppar som exempelvis kroppar med annan hudfärg än vit, transpersoner, kroppar som är bredare över lår/höft och funktionshindrade kroppar visas en ensidig bild av den ideala hälsosamma och ohälsosamma kroppen i de analyserade läromedlen, där hälso- och kroppsidealen skiljer sig mellan könen. / Aim The purpose of the study is to examine health and body ideals presented in five teaching materials in physical education addressed to junior high and high school and study if the ideals differ between the sexes. Which body ideals are found in textbooks? Which healthy body ideals and unhealthy bodies are presented in textbooks? Do the ideals differ depending on gender? Method Five textbooks in physical education addressed to junior high and high school has been used to analyze the presence of body and health ideals. Text and picture analysis has been used to study the material and through a variant of content analysis, the material has been studied and analyzed. The texts and images that have been associated with body and health ideals have been divided into six categories. The categories were a healthy feminine body, unhealthy feminine body, healthy masculine body, unhealthy masculine body, healthy body of  indeterminate sex and unhealthy body indeterminate sex. After a compilation of all the pictures and sections of texts a contexture have been done that shows mutual patterns in the textbooks of the health and body ideals between the sexes and also patterns for each gender. Results The study shows that women's ideal healthy body is portrayed in the pictures as skinny, fit and young. The unhealthy female body is portrayed as sick, injured, very thin and inactive. The ideal male healthy body is toned, more muscular than the female body and young. The unhealthy body for the man is presented as a body that is overweight and inactive. The common features for both the men's and women's bodies are that a healthy ideal body is physically fit and active body and an unhealthy body is inactive and a body who uses tobacco and drugs. Conclusions By excluding images of various bodies such as bodies with different skin colour than white, transgendered people, bodies that are wider over thigh/ hip and disabled bodies is a one-sided picture of the ideal healthy and unhealthy body presented in the analysed textbooks, where health and body ideals differ between the sexes.

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten.

Med spjärn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framställningarna av kvinnor och män, genus och jämställdhet i gymnasieskolans läroböcker med syftet att undersöka hur läroböckerna framställer kvinnan avseende hur läroboken upprätthåller eller motverkar särskiljandets logik mellan män och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning består av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och män i läroböckerna. Denna utgör sedermera en språngbräda åt en kvalitativ genuskritisk närläsningsstudie av läroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt är publicerade inom ramen för den nya läroplanen, Gymnasieskola 11, under år 2011 och 2012 och är ämnade att användas i kursen Historia 1b. Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att män är överrepresenterade gällande såväl historiska aktörer som anonyma människor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia. Vidare kan en dubbelhet skönjas i vilken läroböckerna å ena sidan manifesterar ett stundom framträdande jämställdhetspatos samtidigt som de å andra sidan reproducerar en historieskrivning vilken alltjämt förbiser, förminskar och underordnar kvinnor.

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts. Detta har medfört att de analyserade läroböckerna överlag kan anses ha ett kristocentriskt förhållningssätt där främst Islam och Hinduism andrafieras.

<p>Tidigare studier inom läromedelsforskning både i Sverige och internationellt, har vi-sat att en ökad grad av de språkliga variablerna röst och kausalitet har en positiv inver-kan på elevers läsförståelse (se t ex Beck, McKeown & Worthy, 1995; Reichenberg, 2000). Röst innebär de språkliga drag som närmar texten till läsaren och kausalitet be-tecknar orsakssamband i texten.</p><p>I föreliggande studie har samtliga grundläroböcker i fysik för skolår 4-6 som nu finns tillgängliga på de svenska läromedelsförlagen, analyserats med fokus på röst och kausa-litet. Även textbindningen har studerats samt texternas läsbarhetsindex (LIX). Resultaten visar att läroböckerna har en varierande grad av röst och kausalitet, men att alla visar exempel på röst genom direkt tilltal till läsaren. Däremot skiljer sig graden av kausalitet och textbindning åt, vilket påverkar läsarens förmåga att förstå orsakssamband i texten.</p><p>I diskussionskapitlet diskuteras vilka konsekvenser de analyserade läroböckernas språk kan få för eleverna och för läraren. Vidare diskuteras vad lärare bör uppmärksam-ma ur läsbarhetssynpunkt vid val av lärobok för sin undervisning i NO.</p>

Denna undersökning syftar till att undersöka bilden av de nomadiska samerna så som den framstår i ett urval av svenska läroböcker tryckta mellan 1868-1958 och jämföra den bilden med en mer allmän bild av utomeuropeiska nomader. För att uppnå detta syfte utgår undersökningen från Kenneth Nygrens bildbegrepp som innebär att alla beskrivningar och värderingar som förmedlas i materialet, det stereotypa och enkla och det nyanserade och komplexa, betraktas för att synliggöra en mer fullständig bild av samerna i svenska läroböcker. Exempel är hur familjerelationer beskrivs, vilka egenskaper folket tillskrivs och deras relation till andra folk-, och till naturen. Genom att jämföra flera bilder över en längre tidsperiod kan förändringen i synen på samerna intill grundskolans införande synliggöras. Bilden av de nomadiska samerna jämförs med den av de utomeuropeiska nomaderna för att tydligare belysa vilka likheter och skillnader som finns mellan bilderna. Resultatet av undersökningen visar att46det finns några gemensamma element som står sig stadigt över tid. Men bilden av samerna framstår i ett fredligare, och trevligare ljus, samt att bilden av samerna också är mer nyanserad. / This study aims to show how the image of the Sami has changed during 1868-1954 by studying what Swedish textbooks have highlighted about the Sami. Furthermore, this study compares the image of the Sami to the image of Non-European nomads to show the relationship between these images but also how they change during the period. The study uses the theory of image that Kenneth Nyberg formulates in his thesis. Every description and valuation in the textbooks are considered, the stereotypical and elementary as well as the elaborated and complex. Specific descriptions and valuations that are highly valued are those concerning, family relations, characteristics, relations with other cultures, and the relation with nature. The result of this study shows that the image of the Sami and of the Non-European nomads have similarities between each other that are lasting over time. The study also shows that the image of the Sami is more elaborated and that they are portrayed in a friendlier way than Non-European nomads.

Denna studie utformades med syfte att identifiera faktorer som ramar in valet av läromedel vad gäller engelskämnet i år 1-3 och som därmed utgör en viktig del av förutsättningar för undervisningen. Vidare syfte var också att undersöka korrelationen mellan dessa faktorer och att bilda en uppfattning om lärares syn på läromedel. Data till studien samlades in genom en digital enkät uppbyggd främst av kvantitativa frågor men med ett kvalitativt inslag och riktade sig till lärare som arbetat i årskurs 3 under de senaste tre åren. Studiens utfall indikerar att faktorer inom det pedagogiska ramfaktorområdet är det som oftast och i störst utsträckning påverkar lärarnas val av läromedel. Exempel på dessa är lärarhandledning och läroplanen samt andra pedagogiska val. Ytterligare ramfaktorområden som studieresultatet indikerar har en inverkan är ekonomiska, personliga och organisatoriska faktorer. Resultatet av studien indikerar också att det finns en korrelation mellan hur bekväm lärare är med att undervisa i ämnet och hur många år de varit yrkesaktiva.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs över tid i sex läroböcker i samhällskunskap. Tidsperioden sträcker sig från 1990-talet till 2010-talet och analysenheterna består av två läroböcker från vardera årtionde. Genom att undersöka hur begreppen beskrivs över tid är syftet att lyfta eventuella skillnader årtiondena emellan. En frågeställning behandlar även om begreppen, vilka är varandras motsatser, beskrivs i relation till varandra. Ett av skolans främsta uppdrag, som ensam institution i samhället, är att fostra demokratiska medborgare, den undervisning som behandlar begreppen är därför centrala och i och med det även innehållet i de läroböcker undervisningen bygger ofta på (Ekman och Pilo 2012). Läroböcker bidrar till att strukturera upp elevernas kunskaper och genom att lära sig om demokrati i relation till dess motsats diktatur kan ny kunskap utvecklas (Selander 1988). Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys där läroböckernas redogörelse analyseras efter ett på förhand bestämt analysschema indelat i tre kategorier, metoden gör det möjligt att söka efter olika teman i texten. Analysschemat är uppbyggt av begreppens teoretiska kärna, empiriska referenser samt om det förkommer någon form av problematisering av demokrati och diktaturbegreppet. Undersökningens resultat visade att det inte finns påtagliga skillnader i hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs i läroböcker över tid. Grunden för hur begreppen beskrivs är densamma medan de empiriska referenserna samt redogörelser för aktuella händelser knutna till begreppen skiljer sig något, vilket faller sig naturligt med hänsyn till att läroböckerna behandlar olika tidsperioder. Undersökningen visar att det även finns vissa skillnader i läroböcker skrivna inom samma årtionde.