No description available.

En förutsättning för ett aktivt och kritiskt medborgarskap i dagens informationssamhälle är att besitta ekonomisk kunskap. Samhällskunskapslärare påstår sig sakna nödvändiga kunskaper inom ekonomi, vilket medför att de i vissa fall undviker området. De anser det även vara svårt att anknyta till elevens vardag vad gäller nationalekonomiska modeller. I och med detta kan det antas att läroboken, som utgör det mest använda läromedlet i svensk skola, brukas mer frekvent inom området ekonomi än inom övrig samhällskunskapsundervisning. Detta gör att det både är intressant och viktigt att undersöka hur läroböcker angående området ekonomi inom ämnet samhällskunskap förhåller sig till de aktuella styrdokumenten, då det är kunskaperna inom dessa eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. Studiens syfte har således varit att bidra med kunskap om hur läroböcker i samhällskunskap förhåller sig till ämnesplanens skrivningar för gymnasiekursen samhällskunskap 1b angående kunskapsområdet ekonomi. Syftet har även varit att, utifrån läroböckernas presenterade innehåll, föra en diskussion om på vilket sätt eleven ges förutsättningar att utveckla de ekonomikunskaper som finns formulerade för kursen. För att uppnå syftet har två varianter av kvalitativ, textanalytisk metod använts.     Resultatet visar att den ena läroboken tar upp samtliga aspekter angående vad som framhålls av ämnesplanen för kursen samhällskunskap 1b att området ekonomi ska behandla. I och med att den förklarande och konstaterande framställningstypen dominerar i båda läroböckerna och att den reflekterande och analyserande förekommer i långt lägre utsträckning kan det innebära att eleven inte ges lika goda förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi utifrån ämnesplanens formuleringar som om den reflekterande och analyserande varit mer förekommande. I den ena läroboken framställs innehållet däremot mer frekvent genom denna framställningstyp genom att det vid fler tillfällen anknyts till eleven och att innehållet berörs ur olika perspektiv. Dessutom ges innehållet en ytterligare dimension genom att teoretiska modeller inkluderas, vilket inte är fallet inom den andra boken. I den ena läroboken förekommer i högre grad normativa inslag. Å ena sidan kan det argumenteras för att dessa ger eleven ökade förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi, då de bland annat bidrar med konkreta tips. Å andra sidan kan det argumenteras för att de bidrar negativt till elevens förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi vad gäller elevens förmåga att kunna analysera olika ekonomiska aspekter. / A condition for an active and critical citizenship in a society based on information is to possess economic knowledge. Teachers in social science consider themselves to lack necessary economic knowledge, which means that they, in some cases, avoid the area. They also claim it to be difficult to relate different economic models to the student’s everyday life. With this it can be assumed that the educational book, which is the most common teaching aid in the Swedish school, is being used more frequently in the economic area than in other areas of social science. This makes it interesting and important to examine how educational books, for the area of economics in social science, relates to the curriculum´s writings. The aim of this study has therefore been to examine how educational books for the upper secondary school course social science 1b relates to the curriculum’s writings regarding the knowledge area of economics for the course. From the content presented in the textbooks the aim has also been to discuss in which way the textbooks give the student opportunities to develop the economic knowledge which are being projected in the curriculum for the course. To fulfil the aim of the study, two versions of qualitative methods of analyzing texts have been employed.     The result shows that one of the textbooks include all aspects of economics that the curriculum for the course social science 1b expresses that the area should cover. To convey the content the explanatory and stating way of expressing the content dominates in both textbooks. The reflecting and analyzing way of expressing the content is much more uncommon and the fact that this way of expressing the content in a lower extant appears in the textbooks can affect the student´s opportunities to develop knowledge of economics in a negative way. However, in one of the textbooks, this way of expressing the content is more occurring than it is in the other. In more cases the content links to the student and is also processed from different perspectives. It is also the case that theoretical models complements the textual content in this textbook, which is not the case in the other. The normative way of expressing the content is more common in one of the books. Some of the normative way of expressing the content, that appears in the textbooks, could mean that the student is given increased opportunities to develop knowledge because of, for example, the concrete proposals that occur. On the other hand, the normative way of expressing the content, can contribute negatively to the student’s opportunities to develop economic knowledge in a way that makes it harder for the student to analyze different aspects of economics.

Denna studie syftar till att analysera hur framställningen av genus har förändrats över tid i läroböcker för svenska i lågstadiet. Studien använder sig av ett genusperspektiv och utgår från följande forskningsfrågor: Hur framställs flickor/kvinnor och pojkar/män i ett urval läroböcker mellan 1964–2018? samt Hur ser förändringen av genus ut i läroböckerna över tid? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ textanalys på ett urval läroböcker från olika decennier eftersom det ger möjlighet att undersöka den historiska förändringen av genus. Decennierna som valts ut är från 1960-talet och framåt, med anledning av grundskolans införande 1962. De läroböcker som analyseras är utgivna 1964, 1970, 1985, 1996, 2006 och 2018. Textanalysen utgår från fem analysfrågor som behandlar framställningen av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utseende, egenskaper, handlingar, vilka miljöer de vistas i samt vilken typ av gruppkonstellation de ingår i. Resultatet av analysen visar att flickor och pojkar framställs på olika sätt i förhållande till varandra och under de olika tidsperioderna. Genus är föränderligt och går i vågor, från 1960-talets märkbara distinktion mellan manligt och kvinnligt till 2010-talets mycket mer neutrala framställning av genus i läroböckerna. Däremellan har distinktionen mellan manligt och kvinnligt skiftat. Det som i ett årtionde ses som manligt kan i ett annat årtionde ses som kvinnligt och vice versa. I läroböckerna är egenskaper den aspekt av genus som genomgår störst förändring och handlingar är den aspekt som till största del består. Trots förändring finns det inget exempel från läroböckerna där kvinnan är norm. Genus anpassas på olika sätt i läroböckerna. I de tidigare läroböckerna är det oftare kvinnan som anpassas för att passa in i mannens normer, medan det i de senare läroböckerna förekommer både kvinnor och män som är normbrytande eller könsneutrala.

De lärare som undervisar i persiska som modersmål och deras elever kommer ursprungligen frånolika områden i den persisktalande världen. Detta leder till en spridd användning av lärobokstitlar imodersmålsundervisning i persiska. Syftet med denna uppsats är att kritiskt undersöka läroböckersom används i modersmålsundervisning i persiska i Sverige samt identifiera tänkbara följder somhärstammar från politiska motsättningar och instabilitet i de persisktalande områdena. Uppsatsenbygger på diskurs som ett teoretiskt ramverk och grundar sig på Foucaults teori om diskursanalys.Metoden är kvalitativ och en läromedelsanalys har använts. Materialet som ska analyseras utifrånden diskursanalytiska metoden består av läroböcker som undervisas till elever som kommit frånpersisktalande områden i Afghanistan och Iran. En genomgång av de läromedlen som används imodersmålsundervisning i persiska i Sverige visar att de har en förankring i politik, etnicitet,religion och den nationella diskursen vilket leder till att negativt påverka modersmålsundervisning ipersiska i Sverige. Resultatet utifrån skolans värdegrund visar att befintliga läromedel imodersmålsundervisning i persiska är politisk färgade. Det syns tydligt hur språket som verktyg ochinstrument används av utbildningsväsendet för att skapa kategorier, social verklighet och attkonstruera en nationalistisk normativ som ideal diskurs.

Studiens syfte var undersöka likhetstecknets förekomst och presentation för elever iåk1 i den svenska grundskolan. Studiens vägleddes av frågeställningen Vilkaförklaringsmodeller används i läroböckerna och lärarhandledningarna för attpresentera likhetstecknet och i vilken utsträckning används de? För att uppnå dettavaldes fem böcker ut som analyserades med tillhörande lärarhandledningar. I studienanvändes ett ramverk av Matthews et., al. som modell för att analysera materialet.Resultatet visar att det behövs pedagogiska förklaringsmodeller i läromedlen för attfå en djupare förståelse kring begreppet likhetstecknet. Vidare är det betydelsefulltatt det finns större omfattning av icke-standardekvationer då eleverna i de fallen fårarbeta med båda sidor av likhetstecknet. Resultatet visade också att de fem utvaldamatematikböckerna innefattade likhetstecknet i olika mängd. Alla läroböckerna hadeekvationer med standardform, medan fyra av böckerna hade uppgifter som även hadeicke-standardekvationer.

Arbetet med olika representationsformer och transformationer mellan dessa har en viktig roll i elevers lärande i matematik och eftersom en stor del av matematikundervisningen i skolan utgår från olika läromedel är det viktigt att som lärare vara medveten om vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder. Syftet med denna läromedelsanalys är därför att ta reda på vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder och hur de skiljer sig åt i representationen av olika representationsformer inom det matematiska området linjära funktioner. För att ta reda på detta gjordes en läromedelsanalys av olika läromedel i kursen Matematik 1c, där läromedlets uppgifter analyserades utifrån vilken eller vilka representationsformer som fanns med i uppgiftsbeskrivningen och svaren till dessa uppgifter. Datan analyserades sedan utifrån etablerade teorier och metoder från semiotiken. Analysen påvisade att alla tre läromedel gav möjlighet att lära genom arbetet med olika representationsformer och transformationer. Det som framförallt skiljer de olika läromedlen åt är antalet lärtillfällen som erbjuds. Det går inte att entydigt rangordna läromedlen från sämst till bäst, men som aktiv pedagog bör man vara medveten om de olika läromedlens styrkor och svagheter. Eftersom det inte enbart är läromedlet som avgör vilka lärtillfällen eleverna stöter på under sin skolgång, utan även hur den enskilda pedagogen planerar och genomför sin undervisning, går det inte heller att säga något om hur elevernas förståelse för linjära funktioner kommer att utvecklas vid användningen av ett specifikt läromedel. Läromedelsanalysen ger således pedagoger möjligheten att se styrkor och svagheter för respektive läromedel och kompensera för dessa.

The aim of the following essay has been to examine what previous research has revealed about how women get represented in textbooks in social studies. With the help of a literature search, 10 different research papers have been used to answer the purpose of the essay. The results are mainly divided into three different categories, the depth of which we delve into how women get represented in the text and images, as well as an analysis of the authors of the textbooks. The results show that women do not play an equally obvious role in the textbooks and an under-representation of women is clear in all categories, as well as the authors.

Syftet med studien är att undersöka hur Jesus skildras i svenska läroböcker i religionskunskap mellan 1860–2020 samt diskutera varför det finns skillnader över tid med stöd av Selanders sekulariseringstes och Sørensen historiska analys. Metoden som använts är kvalitativ textanalys och materialet tio läroböcker mellan ovan angivna år. Resultatet var både väntat och oväntat, men i huvudsak hade läroböckerna från 1800- och tidigt 1900-tal ett konfessionellt och religiöst perspektiv på Jesus, medan studiens senare läroböcker från 1970- och 2010/2020-talet hade ett mer källkritiskt och öppensinnat perspektiv. I analysen diskuteras och analyseras resultatet utifrån de valda teorierna och det dras en hel del slutsatser, däribland kristendomen haft en särställning i svenska skolan historiskt sett men även att Sverige i nutid är ett postkristet land vilket fortfarande avspeglar sig i skolan, inte minst i Skolverkets styrdokument för ämnet religionskunskap.

I den här uppsatsen har syftet varit att belysa hur genus framställs i tre utvalda historieläroböcker för årskurs 4–6 i kapitlen om medeltiden. Utifrån mitt syfte har jag velat analysera hur genussystem reproduceras i läroböcker för historia. Utgångspunkten i denna uppsats har varit att läroböcker är en arena för normproduktion där samhällets normer produceras och reproduceras baserat på vad tidigare forskning kommit fram till. Med hjälp av kritisk diskursanalys har läroböckerna granskats kritiskt och analyserats utifrån Yvonne Hirdmans genuslogiker: mannen som norm samt isärhållandet av könen. Logikerna har fungerat som analytisk grund för att undersöka hur kvinnor och män framställs i förhållande till varandra samt på vilka sätt genussystemet är synligt i läroböckerna. Resultatet av undersökningen visar att det går att tyda manliga och kvinnliga diskurser i läroböckerna. Hirdmans genussystem går att tyda i olika grad i samtliga läroböcker. Kvinnor och män framställs som särhållna ifrån varandra genom de sysslor/aktiviteter, platser samt egenskaper/kännetecken de tilldelas. Mannen som norm är synlig i både innehåll och form där manliga perspektiv dominerar.

Denna uppsats utgår ifrån det faktum att det finns en korrelation mellan utbildningsgradoch valdeltagande. Det övergripande syftet är att ge ökad förståelse för hursamhällskunskapsundervisningen i gymnasiet kan tänkas påverka en sådan korrelationoch att belysa ett diskursteoretiskt perspektiv på läromedelsgranskning.Studien bygger på en diskursteoretisk grund och analyserar utifrån detta olikasubjektspositioner som framträder i läroböcker i samhällskunskap och på vilka sättdessa förhåller sig till den demokratiska processen och valdeltagande.Resultatet tyder på att medan läsaren på ett generellt plan tydligt uppmuntras tillvaldeltagande ur detta perspektiv, så blir de som identifierar sig med subjektspositionen 'arbetare' manade till ett mer politisk passivt tillstånd. / This paper’s starting point is the fact that there is a correlation between education andvoter turnout. The overarching purpose of the paper is to contribute to a betterunderstanding of how civics-education in upper secondary school might affect such acorrelation, and to showcase a perspective on textbook-analysis based on discoursetheory.The study builds upon a base of discourse theory and performs, based on this, ananalysis of the subject-positions that are communicated through textbooks in civics andhow these relate to the democratic process and voter turnout.The results show that while the reader of these books on a general level is encouragedto vote, those who identify with the subject-position 'worker' are compelled to take a rather more passive political stance.