Undersökningens syfte är att öka kunskapen om samband och samspel mellan skriven text och bilder utifrån multimodala resurser i svenska NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor, “vilka relationer har skriven text och bild till varandra?”, “Vilka sambandsskapande resurser används för att skapa samband mellan skriven text och bild?” samt “Vilka relationer har bild- och textelement som sammanförs med hjälp av samabandsskapande resurser?”. Materialet som granskas är två olika NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. En kvalitativ multimodal textanalys med kvantitativa inslag används som forskningsmetod. Analysen genomförs utifrån en sociosemiotisk utgångspunkt med hjälp av Hallidays tre metafunktioner som texter kan uppfylla vid kommunikation, Unsworths (2006) kategorier om relationer mellan bild och text, Björkvalls (2009) beskrivning av sambandsskapande och avgränsning, samt teori om koherens mellan text och bild. Resultatet visar att flera olika relationer mellan skriven text och bild förekommer i olika hög grad där vissa kan anses stärka lärandet, andra engagemanget och ytterligare någon försvåra lärandet. Fem olika sorters sambandsskapande och avgränsande resurser används i olika frekvenser för att vägleda läsaren genom texten. De flesta textelement och bilder som sammanförs av sambandsskapande resurser har också en samstämmig relation med varandra, vilket kan bidra till bättre koherens i texten. Dessa tyder på att läraren måste granska, komplettera och tydliggöra böckernas innehåll och inte bara anta att det är optimalt eller anpassat för alla elever.

Syftet med denna studie är att analysera de föreställningar av afrikaner som funnits under 1960-talet samt i 2010-talet. Den valda frågeställningen är följande: Hur gestaltar läroböcker i historia, geografi och samhällskunskap Afrikas invånare i bild och bildtext? Hur förändras den gestaltningen under efterkrigstiden? Detta görs genom att undersöka läroböcker i historia, geografi samt samhällskunskap. Undersökningen behandlar svenska läroböcker och utförs med två olika sorters bildanalyser. Undersökningen visar att eurocentriska och koloniala föreställningar präglar det undersökta läroböckernas bildmaterial. Den ena bildanalysen utförs med hjälp av en kvantitativ metod, där de strukturer som finns synliggörs med hjälp av antalet bilder i läroböckerna och utifrån en kategorisering av bildmaterialet. Den andra är kvalitativt grundat, där bilderna analyseras på ett fördjupat plan. Detta är relevant för läraryrket, dels då varje lärare borde vara kritisk till det läromedel som finns på marknaden idag. En annan anledning är även att lärare borde i sin undervisning kunna redogöra för vilka strukturer samt föreställningar kring Afrika och dess invånare som funnits genom tiderna inom historieämnet. Uppsatsens resultat visar att i hur afrikaner oftast framställs som maktlösa, svältande samt i behov av hjälp från omvärlden. Det som denna studie bidrar med är att synliggöra vilka stereotypiseringar samt föreställningar som funnits under 1960-talet samt 2010-talets kring svarta afrikaner. De slutsatser som kan dras är att det funnits en ökad representation av kvinnor och barn i 2010-talets läroböcker, vilket kan vara ett resultat av en ökad jämlikhet. En genomgående stereotyp som återfunnits i läroböcker från 1960-talet samt 2010-talet, är att afrikaner gestaltas som maktlösa och i behov av hjälp. Det finns dessutom koloniala rester i läroböcker kvar än idag, där afrikaner oftast framställs som fattiga och i misär i jämförelse med västerlänningar.

Research shows that pupils experience difficulties with the word problems in their mathematical textbooks. The forms of representations are made visible through the word problems and are vital elements considering the pupils’ understanding of the basic idea of important concepts. The purpose of this study is to provide knowledge about how word problems in mathematical textbooks and their forms of representations can be used by pupils’ as a linguistic tool. Moreover, this research has used a quantitative content analysis where two different textbooks, their word problems and the forms of representations have been analyzed and quantified. The result shows that almost every word problem uses the representation of symbols. Furthermore, the majority of the word problems use the representation of real situations while the representation of picture is less evident. The result also shows that mathematical textbooks can be seen as a linguistic tool for the pupils since mathematical concepts often are expressed through different forms of representation. As a suggestion, teachers’ can complement their mathematical textbooks with external assignments based on the representations of picture situations to develop the pupils’ understanding. / Forskning visar på att elever har svårigheter med läroböckers textbaserade uppgifter. I textbaserade uppgifter synliggörs representationsformer som kan koppla samman med elevers förståelse för matematiska begrepp. Arbetet syftar till att bidra med kunskap kring hur tryckta läroböckers textbaserade uppgifter och deras representationsformer kan ses som ett språkligt stöd i elevernas lärande. Genom en kvantitativ innehållsanalys har två tryckta läroböckers textbaserade uppgifter och deras representationsformer analyserats och kvantifierats.Resultatet visar att nästintill alla de textbaserade uppgifterna använder sig av representationsformen symbol. Majoriteten av de textbaserade uppgifterna använder verkliga situationer. Medan färre textbaserade uppgifter använder sig av den bildliga representationsfomen. Läroböckerna kan ses som ett språkligt stöd för eleven där matematiska begrepp ofta uttrycks genom olika representationsformer. Förslagsvis kan lärare komplettera läroböckerna med egna bildliga representationsformer för att öka elevernas förståelse.

New religious movements are often introduced as suspect and controversial, not least according to media. This essay investigates how new religious movements are described in religion textbooks through a critical discourse analysis. The aim of the essay is to illustrate how new religious movements are presented and discussed in textbooks, as well as comparing how the content corresponds with the curriculum for religious studies 2 in the Swedish upper secondary school. The analysis focuses on the language use in the textbooks, for example which discourses, categorizations, and terms that recur. The questions are: (1) How are new religious movements introduced and presented in religion textbooks? (2) Which terms are used and how are they discussed? (3) How do religion textbooks relate to the curriculum in religious studies 2?

Sweden is a country which has a diverse and multicultural population, stemming from a high immigration to the country. This diverse population is reflected in the student bodies of classrooms around the country and provide an arena for different cultures to interact. Classes are usually grounded in textbooks and therefore it becomes vital to use inclusive textbooks that further intercultural understanding. This study aims to study social science textbooks from 1960-2011 and study how they define Swedishness and handle different cultures. It also aims to answer how the books relate to their respective curricula with a focus on intercultural learning. The study is based on discourse analysis and analyses the textbooks with relation to intercultural learning, Said’s theory of orientalism and Fanon’s theory of otherness. The books chosen for the study are a grade 7-8 book from 1967, the rest are high school books from 1967, 2004 and 2011. They were chosen due to being used during different curricula and therefore give a historic perspective on social science textbooks contents. The study found that the two older books defined Swedishness in a very static way based on skin color, language, etc, whilst the two newer books had a more fluid definition of Swedishness and how it is ever changing depending on the Swedish population. The two older books only had a small portion dedicated to dealing with international problems and other cultures and gave a shallower description lacking larger context compared to the newer ones. This was further reflected in their respective curricula with the newer having a larger focus on creating understanding between groups.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse. Vi fann att bilderna i de undersökta samhällskunskapsböckerna bidrar till ett isärhållande av män och kvinnor samt att de återskapar gällande genussystem där kvinnor och män framställs på ett traditionellt kvinnligt respektive manligt sätt.

No description available.

I denna studie har en läromedelsanalys av historieläroböcker gjorts utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur läromedelsförfattare till en serie läroböcker i skolämnet historia har arbetat med genus. Studien har gjorts efter följande forskningsfrågor:  Hur ser läromedelsförfattarnas val av teman ut i relation till att kvinnor och män historiskt sett dominerat inom vissa områden? Finns det historiska teman där författarna brister i att nämna respektive köns historia och i så fall på vilka sätt? Diskuteras relationen mellan män och kvinnor i läroböckerna och i så fall på vilka sätt? Hur beskrivs kvinnor och män i de historiska teman som analyseras? Problematiseras de könsnormer som beskrivs i dessa? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes kvalitativa text– och bildanalyser av fem historieläroböcker för mellanstadiet vilka ingår i en serie. I textanalyserna granskades läroböckerna utifrån vilka historiska teman som läromedelsförfattarna valde att presentera, hur fakta om män och kvinnors historia redogjordes för samt om könsstereotypiska värderingar förekom och huruvida dessa problematiserades i läroböckerna. I bildanalyserna granskades främst vem/vilka som avbildades utifrån genus och vad dessa personer genomförde för aktiviteter. Läroböckerna granskades med hänsyn till den historiska kontexten och med hjälp av de två logikerna i Hirdmans genussystem, den genushistoriska forskningens grunder samt utifrån ett normkritiskt perspektiv. Analyserna visade att alla de undersökta läroböckerna genomsyras av ett könsneutralt tänkande. Läromedelsförfattarna tenderade att presentera könsneutrala historiska teman, redogöra för fakta om män och kvinnors historia i samband med varandra och i ungefär lika stor mängd samt undvek att presentera könsstereotypiska värderingar. De få värderingar som förekom problematiserades till viss del men inte tillräckligt med tanke på de tilltänkta läsarnas ålder och förkunskaper i ämnet historia. Därmed kan de undersökta läroböckerna, med tillägg från läraren, användas i historieundervisningen och bidra till ett jämställdhetsarbete utifrån skolans värdegrund.

Syftet med matematikundervisningen är att ge eleverna möjlighet att använda sin matematiska kompetens för att kunna lösa problem i samhälls- och yrkeslivet och därför är det viktigt att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. En stor del av undervisningen i ämnet matematik i den svenska skolan bedrivs med hjälp av läroböcker. Syftet med undersökningen är att undersöka om läroböckerna ger läraren stöd i att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. För att undersöka detta har en kvantitativ analys genomförts på två läroböcker riktade mot kursen Matematik 1a på gymnasiet. Resultaten visar att i de båda läroböckerna, så bedömdes 18,9% respektive 20,8% av uppgifterna vara matematiska problem. Resultaten visade också att en övervägande del av dessa fanns bland de uppgifter som befinner sig på en högre nivå och därför inte görs av alla elever. Resultaten innebär att läraren inte har tillräckligt stöd av läroböckerna för att utveckla samtliga elevers problemlösningsförmåga och måste därför komplettera sin undervisning på annat sätt.

Syftet med denna studie har varit att göra en kvalitativ innehållsanalys av tre läroböcker och diskutera vad och på vilka sätt dessa tre läroböcker för årskurs 1–3 lyfter vad det gäller högtider och berättelser inom kristendom, islam och judendom. De tre läroböcker som jämförts är Puls religion (2003), Puls SO-boken (2011) och Boken om SO 1–3 (2013). Studien har genomförts genom att först sammanställa hur högtider och berättelser lyfts fram inom alla tre religioner i respektive lärobok och därefter analyserat och diskuterat likheter och skillnader mellan dem. För att tillämpa mina två frågeställningar har jag med hjälp av begreppet funktionellt perspektiv analyserat läroböckerna och även använt mig utav de två framställningstyperna, konstaterande och förklarande. Tidigare forskning har visat att läroboken har en central position i undervisningen, bidrar till gemensamhetsskapande och har ett avgörande inflytande på skolan och elevernas synvinkel till den religion inom den som läroboken presenterar. Resultaten har visat att högtider och berättelser inom kristendomen lyfts fram och förmedlas mest i två utav böckerna. I de två läroböckerna framställs islam och judendom väldigt kortfattat och inte djupgående i jämförelse med kristendomen som skildras som normen. I den tredje och nyare boken är innehållet jämnt fördelat mellan de tre religionerna.