Denna studie undersöker till vilken grad man kan urskilja framväxten av en ämneskanon i samhällskunskapsläroböcker för gymnasiet. Samhällskunskap är ett relativt ungt skolämne och har en spretig akademisk förankring. Vissa forskare menar att detta leder till att samhällskunskap är ett vagt och spretigt ämne som är svårt att rama in. Ur en didaktisk synvinkel kan detta vara problematiskt om det innebär att undervisningen ser olika ut beroende på vilken lärare som undervisar. Som kontrast till denna problembild finns det dock forskare som menar att ämnet kanske upplevs som vagt och spretigt men att det i praktiken finns en samstämmighet bland samhällskunskapslärare kring ämnets innehåll och syfte. Det är avgörande för lärare i samhällskunskap att vara väl förtrogna med ämnets historia och identitet, om inte annat för att de måste förhålla sig till de didaktiska frågorna vad och varför när de planerar sin undervisning. Studiens empiriska material består av läroböcker i samhällskunskap under perioden 1972–2021. Totalt består det empiriska materialet av sex läroböcker och nedslag har gjorts i relation till gymnasieskolans läroplaner. Studien använder sig av två analytiska strategier för att undersöka samhällskunskapsämnets kanon. Den första vinkeln handlar om ämnesfokus, vilket innebär att studien undersöker hur mycket utrymme som olika kunskapsområden har i relation till varandra i de analyserade läroböckerna. Den andra vinkeln handlar om medborgarfostran och olika idealbilder som framkommer i de undersökte läroböckerna. Genom att undersöka både ämnets fokus och den bild som förmedlas är det möjligt att säga något om samhällskunskapsämnets kanon. Studiens resultat visar på att det finns tendenser till framväxten av en kanon i samhällskunskap, sett till de undersökta läroböckerna. Vad gäller ämnets fokus så tycks ett konsensus ha vuxit fram över tid, där kunskapsområdena statsvetenskap och ekonomi tydligt dominerar. Vidare går det att se att kunskapsområdena lag och rätt och media har vuxit sig starkare över tid, på bekostnad av sociologi och kulturgeografi. Studien kommer även fram till att de tidiga läroböckerna i studien präglas av en medborgarfostran som syftar till att skapa kritiska medborgare, medan de senare läroböckerna som undersöks syftar till att skapa deltagande medborgare som ska lära sig samhällets spelregler och verka inom redan etablerade institutioner.

I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del. På så sätt ville jag ta reda på vad elever tänker egentligen när de ser bilderna. Under arbetets gång har inte bara elever hjälpt mig med undersökningen utan även personal på partnerskolan. Med dessa ord vill jag börja med att tacka alla elever som ställde upp på de enskilda intervjuerna och under pilotstudien. Jag vill även tacka all personal på skolan som har hjälpt mig att kunna genomföra detta examinationsarbete. Jag vill även säga tack till mina kära klasskamrater och handledare som har läst och gett mig feedback på de utkast jag har skickat till dem under arbetets gång. Ett stort tack även till min sambo som har stått ut med mig samt kört mig till och från min partnerskola under detta examinationsarbete. Vill avsluta med att säga att jag med stora förväntningar och glädje ser fram emot att bli grundskolelärare och får chansen att undervisa. Tack vare de elever som har ställt upp och hjälpt mig med denna undersökning så har min lärarvilja expanderat till en mycket högre nivå än tidigare.TACK

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige. Resultatet visar att den framställda bilden av SDs politik och ideologi i många av läroböckerna står i värdekonflikt med skolans värdegrund som till skillnad från SD förespråkar bland annat mångkultur och aktiva insatser mot intolerans och främlingsfientliget. Desto fler förklaringar och komplexa beskrivningar som finns på de ideologier, begrepp och företeelser i läroböckerna som sammankopplas med SD desto tydligare visar resultatet värdekonflikten mellan dem och skolans värdegrund. Att SD beskrivs på olika sätt i läroböckerna visar på att det finns en osäkerhet i och ingen enhetlig bild av hur SD ska behandlas i skolan.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten.Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroboksförfattare i historia arbetar med de genus-och jämställdhetsfrågor som enligt kurs- och läroplaner ska behandlas i undervisningen. En jämförelse görs mellan läroböcker från tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att på så sätt försöka påvisa en förändring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring läroböcker gällande olika intressenter och begreppsapparaten kring genus. Läro-och kursplanernas intentioner ställs mot läroböckerna, i syfte att påvisa en ökad genusmedvetenhet. Undersökningen visar att genusmedvetenheten i den betydelse jag använder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i så kallad och-historia. Slutsatsen är att genusmedvetenheten som sådan inte ökat trots att Lpo 94 ställer högre krav på detta än Lgr 80, men att det finns en uppenbar ansats att föra in kvinnor i historieläroböckerna.

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc. kring begreppet hållbar utveckling.

En rad områden som elever finner särskilt svåra har identifierats inom naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning de senaste decennierna. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken mån naturvetenskapliga läroböcker är skrivna på ett sätt som kan tänkas överbrygga dessa kända svårigheter. Dessutom undersöktes om det i detta avseende har skett några förändringar i de läroböcker som publicerats efter forskningsresultaten blev kända jämfört med dem som publicerats tidigare. Genetikavsnitten i två nypublicerade och en äldre biologilärobok analyserades med avseende på huruvida kända svårigheter överbryggas eller inte. Analysen visade att lärobokförfattarna inte på ett nämnvärt sätt undvikit svårigheterna. De nyare böckerna var inte heller bättre i detta avseende än den äldre boken.

Vi anser att läroböcker fyller en viktig funktion i utbildningssammanhang. Läroböcker och läromedel är redskap för elevers lärande. När redskapen är otillräckliga eller rent av frånvarande blir följden försämrad undervisning.Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur ett antal läroböcker i ämnet religionskunskap beskriver religion och livsåskådning. Vi vill genom vår undersökning dels ta reda på vilka principer som styr lärares läromedelsval och dels undersöka om det går att uppfylla religionskunskapsämnets kursmål med hjälp av innehållet i några strategiskt utvalda läroböcker. Svaren på våra frågeställningar har vi inhämtat genom tillämpning av metoder som komparativ dokumentanalys samt ostrukturerade intervjuer. Sammanfattningsvis pekar vårt resultat på att samtliga undersökta läromedel behandlar religioner och livsåskådningar på sitt eget sätt. Läroböcker kan skilja sig åt vad gäller innehåll, mängd fakta som behandlas, lättillgänglig information samt uppläggning och layout. Dessa faktorer är avgörande när en lärare skall beställa läroböcker till sina elever. Vi anser att det inte finns en perfekt lärobok i religionskunskap och vi har efter vår undersökning förstått att det inte heller är möjligt att konstruera en sådan, eftersom olika lärare har olika uppfattningar om vad en sådan bok skall innehålla. Vi föreslår alla lärare att de själva skall konstruera sina egna perfekta läroböcker med hjälp av befintliga läroböcker och annat läromedel.

Arbetet behandlar representationen av genus i läroböcker i spanska avsedda för gymnasienivå. Syftet med följande arbete är att dokumentera och analysera hur dessa läroböcker i spanska på gymnasial nivå representerar genusbegreppet, om läroböcker i spanska tar hänsyn till genusfrågor i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter och vilka genusdiskurser som förekommer i texterna. Arbetet undersöker även hur lärare förhåller sig till lärobokstexter. Arbetets undersökning baseras på textanalyser och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i spanska. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att män betraktas som viktigare och har högre status än kvinnor i de analyserade texterna. Intervjuresultaten visar att lärarna förhåller sig kritiska gentemot läroboksförfattarna. Slutsatsen blir att det är författarens, förlagets och slutligen lärarens ansvar att behandla genusfrågor i undervisningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet energi skulle kunna användas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen. Undersökningen bygger på en textundersökning av tre av de mest använda historieläroböckerna för kursen Historia A på gymnasiet. Vi har studerat läroböckerna i olika nedslag, valda utifrån relevant miljöhistorisk forskning, för att se i vilken utsträckning och på vilket sätt historieläroboksförfattare använder sig av energi som en förklaringsfaktor. Utifrån läroböckerna och forskningen har vi diskuterat hur begreppet energi skulle kunna vara en central förklaringsfaktor i den historiska förändringsprocessen. Undersökningens resultat visade att läroboksförfattare i relativt hög grad använder sig implicit av energibegreppet i sina framställningar, även explicita exempel förekommer. Vi har även sett att användandet av begreppet energi som en förklaringsfaktor kan underlätta en fördjupning av elevers historiemedvetande. Detta genom att både ett genetisk och ett genealogiskt perspektiv anläggs. I undersökningen visade det sig att en nedsippring från miljöhistorisk forskning till historieläroböckerna är högst tydlig. / The aim of this thesis was to investigate the concept of energy as an explanatory factor in the teaching of history. The investigation is based on the content analysis of three of the most commonly used textbooks for the History A course at upper secondary high school level. We have studied different sections within each textbook, selected on the grounds of relevant environmental history research, in order to investigate the extent and nature of history textbook authors’ use of energy as an explanatory factor. On the basis of the textbooks and research we have discussed how the concept of energy could be a central explanatory factor in the historical process. The results of the study show that the textbook authors use the concept of energy implicitly in their accounts to a relatively large extent; explicit usage also occurs. We have also seen that the adoption of the concept of energy as an explanatory factor can facilitate an immersion of the students’ consciousness of history. The study showed an evident funnelling effect from environmental history research to history textbooks.