<p>Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:</p><p>Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.</p><p>Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.</p><p>·Andel uppgifter av undersökande karaktär</p><p>·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.</p><p>Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.</p>

Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här: Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006. Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk. ·Andel uppgifter av undersökande karaktär ·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang. Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc. kring begreppet hållbar utveckling.