Denna studie undersöker till vilken grad man kan urskilja framväxten av en ämneskanon i samhällskunskapsläroböcker för gymnasiet. Samhällskunskap är ett relativt ungt skolämne och har en spretig akademisk förankring. Vissa forskare menar att detta leder till att samhällskunskap är ett vagt och spretigt ämne som är svårt att rama in. Ur en didaktisk synvinkel kan detta vara problematiskt om det innebär att undervisningen ser olika ut beroende på vilken lärare som undervisar. Som kontrast till denna problembild finns det dock forskare som menar att ämnet kanske upplevs som vagt och spretigt men att det i praktiken finns en samstämmighet bland samhällskunskapslärare kring ämnets innehåll och syfte. Det är avgörande för lärare i samhällskunskap att vara väl förtrogna med ämnets historia och identitet, om inte annat för att de måste förhålla sig till de didaktiska frågorna vad och varför när de planerar sin undervisning. Studiens empiriska material består av läroböcker i samhällskunskap under perioden 1972–2021. Totalt består det empiriska materialet av sex läroböcker och nedslag har gjorts i relation till gymnasieskolans läroplaner. Studien använder sig av två analytiska strategier för att undersöka samhällskunskapsämnets kanon. Den första vinkeln handlar om ämnesfokus, vilket innebär att studien undersöker hur mycket utrymme som olika kunskapsområden har i relation till varandra i de analyserade läroböckerna. Den andra vinkeln handlar om medborgarfostran och olika idealbilder som framkommer i de undersökte läroböckerna. Genom att undersöka både ämnets fokus och den bild som förmedlas är det möjligt att säga något om samhällskunskapsämnets kanon. Studiens resultat visar på att det finns tendenser till framväxten av en kanon i samhällskunskap, sett till de undersökta läroböckerna. Vad gäller ämnets fokus så tycks ett konsensus ha vuxit fram över tid, där kunskapsområdena statsvetenskap och ekonomi tydligt dominerar. Vidare går det att se att kunskapsområdena lag och rätt och media har vuxit sig starkare över tid, på bekostnad av sociologi och kulturgeografi. Studien kommer även fram till att de tidiga läroböckerna i studien präglas av en medborgarfostran som syftar till att skapa kritiska medborgare, medan de senare läroböckerna som undersöks syftar till att skapa deltagande medborgare som ska lära sig samhällets spelregler och verka inom redan etablerade institutioner.