Att elever får kunskaper om EU och att de får förutsättningar att kunna påverka på EU-nivå är viktigt ur en demokratisk synvinkel, detta klargörs även i skolans styrdokument. EU-undervisningen verkar dock vara bristfällig, särskilt när det kommer till att göra elever kompetenta till att delta. Läroböcker är en värdefull resurs som används bland annat till planering av undervisning och som stöd till elevers lärande. Därför ämnar denna uppsats till att undersöka fem svenska samhällskunskapsläroböcker för kurserna Samhällskunskap 1–3, mer specifikt undersöka hur de framställer EU. Syftet som är tvådelat är att analysera likheter och skillnader i omfattning, innehåll, och djup, samt identifiera och belysa de diskurser som råder i EU-avsnitten. Resultatet indikerar att läroböcker har ett primärt fokus på EU:s organisation och lite uppmärksamhet ges till att involvera läsaren angående EU-frågor. Dessutom präglas den bild av EU som reproduceras av ett synsätt som ser EU som något opålitligt och till viss del problematiskt. Genom att belysa hur olika diskurser kommer till uttryck har uppsatsen som ambition att bidra till lärares didaktiska beslutsfattande. Med hjälp av de exempel som används i uppsatsen för att belysa hur olika diskurser reproduceras kan lärare fatta medvetna didaktiska beslut och komplettera ens undervisning och innehåll så elever får goda förutsättningar att leva och verka i ett demokratiskt samhälle.

I denna tvådelade, produktinriktade läromedelsstudie utforskas språkhistoriens plats och utformning i svenskläroböcker. I en första, kvantitativt inriktad, diakron undersökning, kartläggs och analyseras läroböckers språkhistoriska innehåll under de senaste fem decennierna. Här identifieras bland annat genrens språkhistoriska litterära kanon. I den andra delen av studien sammanfogas det svenskdidaktiska och lingvistiska perspektivet med historiedidaktisk teori. Genom hermeneutisk metod och en operationalisering av begreppet språkhistoriemedvetande, analyseras några samtida läroböckers manifesteringar av och potential för arbete med historiemedvetande i förhållande till språket. Studiens syfte är att utforska och motivera språkhistoriens roll och plats i svenskämnet. Resultatet visar, att svenskläroböckers språkhistoriska framställningar de senaste årtiondena blivit alltmer nutidsfokuserade och att böckerna är bra på att koppla språkhistorien till läsarens samtid – och i vissa fall framtid. Samtidigt framkommer att dåtiden och de historiska faktakunskaperna fått mindre utrymme och i vissa böcker till och med är nästan helt frånvarande.

Sammanfattning Denna studie grundar sig i att det finns en stark tradition för människor att utföra matematiska beräkningar med skriftliga räknemetoder och för lärare att använda läroboken som struktur att planera matematikundervisningen ifrån. I mer än något annat skolämne utgår matematikundervisningen utifrån användandet av läroböcker. I dagens läge finns det ingen statlig granskning av läroböcker som avgör deras anpassning till kursplanens krav. Därför behöver det riktas en stark uppmärksamhet mot läroböckers innehåll för att ta reda på ifall dom förhåller sig till kursplanens krav inom matematik. För att besvara denna studies syfte och frågeställning består studiens metod utav en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med en komparativ läggning. Åtta läroböcker inom matematik analyserades efter hur vissa händelser förekom i textinnehållet samt hur det kunde tolkas utifrån olika aspekter. Läroböckerna jämfördes sedan för att se hur dom olika analyserna skilde sig från varandra. Inför innehållsanalysen används ett analysinstrument som består utav undersökningsfrågor som anpassades för att svara mot studiens syfte. Resultatet av innehållsanalysen visar en stor variation i hur läroböckerna använder skriftliga räknemetoder inom addition och subtraktion och även av hur många olika räknemetoder som dessa läroböcker erbjuder rörande skriftliga räknemetoder. Slutsatsen är att alla läroböcker inom urvalet till viss del går i linje med Lgr11 men på olika sätt. Olika mål formuleras i läroböckerna rörande vad som förväntas av eleven att uppnå vid/efter utförandet av olika uppgifter. Det gäller på så sätt att man som lärare förhåller sig kritiskt till valet av läroböcker och dess användning i matematikundervisningen

Vi människor funderar ofta kring vår egen uppfattning dvs. vem vi är. Vi funderar också över vad vi vill bli. Vi ställs inför många andra frågor som handlar om identitet och livsfrågor. Livsfrågor som begrepp kan vara svåra att tolka och många gånger blandas begreppet ihop med andra begrepp som t.ex. existentiella frågor, livsåskådningsfrågor, livstolkningar osv. I ett annat sammanhang förknippas livsfrågor med etiska frågor och moral. Ett exempel på livsfrågor kan vara frågor om vad som är viktigt i livet, livets mening, vad som är ont och gott, vad som är rätt och orätt osv. Livsfrågor i t.ex. en lärobok kan också förknippas med dygder, moral och etik. Med utgångspunkt i tidigare forskning har jag velat undersöka och klargöra hur livsfrågor presenteras i tre läroböcker. I första hand har jag fokuserat på livsfrågor som tas upp i läroböcker för ämnet religionskunskap 1 för gymnasiet. De böcker jag valt att analysera är Religion 1 av Birgitta Thulin och Sten Elm, Religion 1 & 2 också skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm samt Religion och andra livsåskådningar av Börje Ring. I bakgrunden för min undersökning ligger textanalys som metod och hermeneutik. Enligt vad som har förekommit i min studie kan livsfrågorna förknippas med livsåskådningsfrågor, existentiella frågor, livstolkningsfrågor osv. Livsfrågorna som beskrivs i läromedlen handlar bland annat om liv och död, etik och moral, sex och samlevnad, dygder osv. Kortfattat kan man säga att läromedlen i min undersökning  är anpassade till läroplanerna och de innehåller en rad diskussionsfrågor. De diskussionsfrågorna är avsedda för elevernas diskussioner och inlämningsuppgifter i olika former. / We humans often think about who we are. Often these thoughts are about what we want to become. We face many questions about identity and life issues. Life issues as a concept can be difficult to interpret and we often mix this concept with other concepts such as existential issues, philosophy of life, life interpretations, etc. In another context, life issues are associated with ethics and morality. For example, life issues may refer to questions about what is important in life, what is the purpose of life, what is good and evil, what is right and wrong etc. Life issues in a school book can also be associated with virtues, moral and ethics.   Based on previous research, I have wanted to examine and clarify how the questions of life are presented in three school books. In the first place, I have focused on life issues addressed in the three school books for Religion 1 for high school. The books I have chosen to analyze are Religion 1 by Birgitta Thulin and Sten Elm, Religion 1 & 2 also written by Birgitta Thulin and Sten Elm and Religion och andra livsåskådnigar by Börje Ring. In the background of my examination are text analysis method and hermeneutic.   According to what has emerged in my study, life issues can be associated with philosophical questions, existential questions, life questions, etc. Life issues, in my study material, among other things, are about life and death, ethics and morality, sex and relationships, virtues etc. Briefly, I can say that the school books in my research, are adapted to the curriculum, and they contain a lot of discussion questions. The discussion questions are intended for students' discussions and assignments in different forms.

This essay examines how textbooks in primary geography offer readers to make changes in perspective. As the title suggests, spatial/temporal awareness and understanding of social relations are seen as interconnected aspects of what changes in perspective is about. Two contemporary textbooks used in Swedish primary school are analyzed, as well as one written in 1893 by the Swedish reform educator Anna Whitlock. The analysis is made with tools from multimodal social semiotics and critical linguistics. Understanding didactics on a basis of curriculum theory, distinguishing varied offers of meaning is seen as an important basis for making decisions in didactic practice. The essay offers arguments to support that view. A historical perspective is used to illustrate constructions of school geography in our time. Attention is paid to how the text from the 1890s introduces spatiality by letting the reader relate to the physical world, while spatiality in the texts from the 2010s is framed by social relations. When differences between the contemporary textbooks are described, some specific design choices offering varied reader interactions are suggested being crucial for inclusions/exclusions of experiences and worldviews.

Sammanfattning   Målet med min studie är att undersöka och analysera fyra olika läromedel avsedda för högstadieskolan utifrån termen orientalism. Hur gestaltas Muhammed och koranen i de utvalda läroböckerna utifrån Edward W Saids teori och terminologi orientalismen. Den avgränsade perioden för detta arbete börjar med en lärobok från året 1994 och avslutas med en lärobok publicerad år 2014. De två andra läroböckerna som används i denna studie är publicerade 1999 och 2003. Debatten om islam som religion är i den moderna kontexten vanligt förekommande både i massmedia och i en politisk debatt. Skolans läromedel är många gånger den första källan eleven möter i arbetet med andra religioner där av granskas och analyseras läromedel och deras framställning av Muhammed och koranen utifrån Saids teorier om Orienten. Den konklusion jag når fram till utifrån denna undersökning är att det finns en viss skillnad mellan de fyra olika utvalda läromedlen och att det sker en förändring över tid mellan böckerna. Samt att den först publicerade läroboken som undersökts har ett annat språk och andra tolkningar om Muhammed och koranen jämfört med de tre andra läroböckerna som försöker gestalta Muhammed och koranen på ett mer nyanserat sätt.

This study revolves around calculating the extent of appearance of both anonymously and named men and women as well as determining whether or not Yvonne Hirdman’s gender theory is applicable on two versions of a Swedish educational history textbook called Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A (2008) and Epos [historia] 1b (2012), published for two different curriculum. Our qualitative investigation of two parts of the book’s content proves that the two principles of gender system are present in both books, although to a lesser extent in the latter version. Calculating the material, results have shown that anonymous men and women are almost equally presented in Epos 2012, which is not the case in the 2008 version. However, studying the extent of named men and women, we can determine that male characters are overrepresented in both versions, with a total of 80 % of all persons named in the books being of the male gender. To further problematize our material, we discuss how the student’s identity, based on E.H. Erikson’s theory of identity, could be affected by the subject matter content. We believe that it can be malicious to student’s self-image, and that it is the teacher’s responsibility to debate with the students about how the gender system’s two principles are present in our society.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som undersöks i läromedelsgranskningar inom religionskunskapsämnet gjorda efter att staten avslutade sin centrala granskning 1991. Fokus är vilket syfte forskarna har med sina läromedelsgranskningar samt vad som undersöks i utvalda granskningar av religionskunskapsläromedel mellan 1991-2015. En jämförelse mellan syftet och vad som undersöks efter 1991 med de riktlinjer staten hade mellan 1938 – 1991 kommer att göras. Med hjälp av en hermeneutisk ansats har fem granskningar av varierande storlek analyserats där jag systematiskt försökt besvara mina frågeställningar. Hermeneutisk ansats menas att jag som forskare tolkar utifrån min egen förförståelse. Problemet enligt mig är att lärare idag undervisar utifrån en lärobok som inte är granskad. Har man samma trygghet att luta sig mot efter att staten slutade granska läroböcker? Vad undersöks egentligen i dagens läromedelsgranskningar inom ämnet religion? Slutsatsen är att läromedelsgranskningen förändrats över tid och minskat i omfattning efter 1991. Det som undersöks i dagens granskningar är hur man framställer religioner och kulturer i läroboken, det urval som görs, samt lärobokens svårigheter. En annan slutats är att fokus hos granskarna nästan uteslutande ligger på religionerna islam, hinduism och buddhism. Granskningen av kristendomen och judendomen lyser med sin frånvaro.

Ethics is overall an important subject in school education but distinguishes in religious education compared to other school subjects. I have chosen this subject in the light of the fact that there’s not been done much research about the didactics of ethics. The aim of this study is to analyze three textbooks on religious education to see what didactic choices are made within the subject of ethics. The purpose is to investigate the space ethics is given in the books, what topics are discussed and how the content is described. The purpose of this study will be answered by the following questions: How much space is given to the subject of ethics in the textbooks? What topics from the curriculum are concerned and which ones are excluded? In what context is the subject of ethics attended and how is the content described?  The study was approached through a quantitative and qualitative text analysis. The theoretical framework is based on the term selective tradition by Raymond Williams and Basil Bernstein’s concept of classification. Selective traditions refer to patterns within different subjects and thus helps me analyze the patterns I encounter in the textbooks. Classification refers to the relation between subjects which helps me analyze the relation between ethics and religion. Results show like previous research that ethics is not prioritized in none of the textbooks as it is given very little space. Furthermore it turns out that only one out of the three books concerns most of the topics from the curriculum. The results also show that two out of the three books describes ethics in a religious context thus emphasizing the importance people’s beliefs have on their morality.

Studien redovisar hur tre stycken läroböcker i ämnet fysik åk 4–6 står upp mot det centrala innehållet i Lgr 11 samt de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Studien innehåller även en analys av två lärarhandledningar som tillhör två av de läroböcker som undersökts. Syftet med att analysera lärarhandledningarna var att ta reda på om dessa innehöll någon form av bedömningsstöd för läraren. Metoden har influerats av en innehållsanalys vilket betyder att delarna som analyserats strukturerats upp på ett kvantifierbart sätt i olika kategorier. Resultaten visade att läroböckerna stod upp mot kursplanens krav i varierande grad. Vissa delar från det centrala innehållet i fysik saknades helt eller behandlades i mycket liten grad vilket gör användandet av kompletterande material, så som en lärarhandledning ännu mer viktigt. Samma sak gällde för de förmågor som eleverna ska få träna på och visa. En av förmågorna saknades i en av böckerna och behandlades mycket litet i en annan, men mer i den tredje boken.  Analysen av lärarhandledningarna visade att båda innehöll bedömningsstöd. Det visade sig också att handledningarna kompletterade de delar som saknades i grundböckerna. Detta visar att lärarhandledningarna i det här fallet behövs för att uppfylla de krav på innehåll som Lgr 11 har på fysikämnet i åk 4–6. I Sverige finns ingen statlig instans som kontrollerar att läromedlen står upp mot styrdokumenten. På grund av detta så faller kontrollen på lärarna. Även om författarna till läroböckerna skriver att deras böcker uppfyller Lgr 11 så kan vissa delar uteslutits eller behandlats i allt för liten grad, vilket analysen visar.  Slutsatsen av läromedelsanalysen var bl.a. att det är viktigt att som lärare sätta sig in i vad läroböckerna innehåller genom att själv vara förtrogen med kursplanen i Lgr 11.