The aim of this study was to investigate what the phenomenon of ethical competence can mean and what function reading of fiction might mean for the development of ethical competence. Furthermore, it has also discussed what conclusions one can draw from this for ethics education in the religious studies subject. In order to answer the essays aim, the aim has been divided into two main questions and a discussion question. The main questions were: what is ethical competence? What does the reading of fiction mean for the development of ethical competence? The discussion question was: what conclusions can be drawn from the answers from question 1 and 2 in relation to ethics education in religious studies? The basic data to answer the essay questions consists of two theories on reading and which importance fiction has. The material was then examined and analyzed with a sort of qualitative text analysis. The results of the study show two different theories about what ethical competence can mean. The theories show different, but similar, conclusions on how the reading of fiction can be seen as a source if a person wants to develop its own ethical competence. It was also discussed whether ethical competence should be seen as part of the ethics education or not. The results of this discussion was that it’s possible to argue that the development of ethical competence of students should be seen as an integral part of ethics education as ethical competence contains elements that should be seen as part of the general education mission (fostransuppdrag) that the school in Sweden has.

I detta examensarbete utreds hur sex olika läroböcker framställer och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral är enligt de undersökta läroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral får i förhållande till världsreligionerna och andra livsåskådningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna används en kvantitativ analys, där en sammanställning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillägg till detta används en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen är enligt läroböckerna samt hur etik och moral framställs och vad denna framställning gör med textens innehåll. Den kvalitativa analysmetoden utgår från en framställningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska läroboksinnehåll och denna sätts i kontrast till den rådande etikdidaktiska forskningen och till ämnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks också om en selektiv tradition framträder i materialet.   Etik och moral får i de undersökta läroböckerna likvärdigt utrymme som världsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet världsreligionerna upptar utgör nästan hälften av antalet sidor i varje lärobok, vilket inte rimmar med ämnesplanens lika stora fokus vid såväl etik och moral som vid världsreligionerna. Av den kvalitativa studien framkom att begreppen etik och moral inte används som synonymer, utan istället görs det en åtskillnad mellan vad etik innebär och vad moral innebär. Etik står i läroböckerna för det teoretiska medan moral får stå för handlingarna. I materialet visas också att det är den normativa etiken som behandlas, vilken får stå som representant för hela den filosofiska disciplin som etiken är. Särhållandet mellan etik och moral och världsreligionerna och andra livsåskådningar blir på samma sätt tydligt i analysen, vilket kan vittna om en selektiv traditon av religionskunskapsämnet, och bidrar till att den kunskap som erbjuds av böckerna blir normativ i den mån att det skett ett urval av det som ska förmedlas och att läsaren på så sätt endast får tillgång till viss information i ämnet. Samtidigt hakar vi i vår undersökning i de flesta forskares uppfattning om att etik och moral är en viktig grund för att förstå religiositet. Detta gör de flesta läroböckernas framställning problematisk då etik och moral inte sätts i relation till religionerna och livsåskådningarna, och om det väl görs blir resultatet normativt och statiskt. [1] Ammert, 2011.

Spelfilm som medium är populärt och används allt oftare iundervisningssammanhang. Följande uppsats undersöker hur fem yrkesverksammagymnasielärare tillämpat spelfilm som pedagogiskt verktyg i etikundervisningen ireligionskunskap. Informanterna har valts ut utifrån sin profession ochämneserfarenhet.Syftet med denna studie är att undersöka hur religionskunskapslärare arbetar medetikundervisning i relation till spelfilm som pedagogiskt verktyg. Studienundersöker lärarnas ämnesdidaktiska val samt möjligheter och/eller begränsningarmed spelfilm i undervisningskontext. Följande forskningsfrågor ämnas besvaras.Varför väljer lärarna att tillämpa spelfilm i etikundervisningen och vilkakompetenser vill de att eleverna ska uppnå? Hur beskriver och motiverar lärarnasina arbetssätt med spelfilm i sin etikundervisning? Vad berättar lärarna om attanvända spelfilm i etikundervisningen utifrån både möjligheter och utmaningar?Empirin som studien grundar sig på har samlats in genom kvalitativ metod medsemistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Studiens resultat visar lärarnasolika arbetssätt vilka inkluderar etiska dilemman, muntliga och skriftligadiskussioner och övningar samt normativa teorier. Genom olika val av spelfilmarbetar lärarna både med etiska dilemman, etisk analys och som motivation tillelevernas förståelse och reflektion. Film kan, enligt lärarna, väcka känslor samtidigtsom det finns en distans till den fiktiva historien och rollkaraktärerna vilket beskrivssom en fördel eftersom eleverna då inte behöver utgå ifrån sig själva vilket skullekunna vara utlämnande.Utmaningar med spelfilm är att det kan vara tidskrävande både att visa film ocharbeta utifrån den men också att hitta lämpliga filmer eftersom det måste göras medeftertanke, enligt lärarna. Resultatet visar att lärarna arbetar med spelfilm sompedagogiskt verktyg både på lika och olika sätt. En önskvärd kompetens somframträder i alla lärarnas svar är att eleverna ska uppnå förståelse. Den teoretiskareferensramen som utgör grunden för analysen av studiens resultat utgår ifrån fyraeftersträvansvärda etiska kompetenser utifrån Christina Osbeck, Olof Franck,Annika Lilja och Karin Sporres forskning: moralisk känslighet, moraliskt omdöme,moralisk motivation och moraliskt genomförande. Ytterligare två önskvärdakompetenser kan identifieras i lärarnas utsagor utifrån uppsatsens teoretiskareferensram. Att inta en annan ståndpunkt samt att eleverna känner motivation.Dessa finns inte explicit i ämnesplanen för religionskunskap och skulle därmedkunna ses som en implicit etikutbildning.

No description available.

Ethics is overall an important subject in school education but distinguishes in religious education compared to other school subjects. I have chosen this subject in the light of the fact that there’s not been done much research about the didactics of ethics. The aim of this study is to analyze three textbooks on religious education to see what didactic choices are made within the subject of ethics. The purpose is to investigate the space ethics is given in the books, what topics are discussed and how the content is described. The purpose of this study will be answered by the following questions: How much space is given to the subject of ethics in the textbooks? What topics from the curriculum are concerned and which ones are excluded? In what context is the subject of ethics attended and how is the content described?  The study was approached through a quantitative and qualitative text analysis. The theoretical framework is based on the term selective tradition by Raymond Williams and Basil Bernstein’s concept of classification. Selective traditions refer to patterns within different subjects and thus helps me analyze the patterns I encounter in the textbooks. Classification refers to the relation between subjects which helps me analyze the relation between ethics and religion. Results show like previous research that ethics is not prioritized in none of the textbooks as it is given very little space. Furthermore it turns out that only one out of the three books concerns most of the topics from the curriculum. The results also show that two out of the three books describes ethics in a religious context thus emphasizing the importance people’s beliefs have on their morality.

Denna uppsats ämnade att undersöka två fornskandinaviska myters potential som material i religionskunskapens etikundervisning på gymnasiet sett till ämnets syfte att bredda elevens kunskap om och förståelse inför olika etiska förhållningssätt. För att ta reda på detta gjordes en idéanalys av etiken i de valda myterna utifrån olika etiska teorier. Resultatet från idéanalysen visade att agerande utefter flera etiska teorier återfanns i båda myterna. Analysens resultat sattes i relation till ämnesplanen för religionskunskap och kursplanen för Religionskunskap 1 samt tidigare forskning om etikdidaktik och etik i fornskandinavisk mytologi. Utifrån diskussionen kunde flera slutsatser dras. En slutsats var att myterna verkar kunna användas sett till det undersökta ämnessyftet att bredda elevens kunskap om och förståelse inför olika etiska förhållningssätt. Detta kan bli möjligt bland annat genom goda förkunskaper om etiska teorier och sedan samreflektion med frivilligt deltagande. Då varken utrymme i uppsatsen, och inte heller tid fanns, avgränsades arbetet mot bland annat fler myter, kompletterande kvalitativa metoder och ytterligare etiska teorier.