The purpose of this study was to examine how students understood the two selected textbooks and which text students perceived as clearly and what it could depends on. We analyzed two textbooks of the same genre and theme in the subjects” Swedish and History”. Our first purpose was to examined the students' reading comprehension based on our chosen two textbooks, ie how students understand, create meaning and talk about the content of the text with other students. Our second purpose was to examined how the students may be affected of the pictures to the two textbooks that we have chosen. This study was made in two different schools with two focus groups, every group had 5 students in every school. Our study answered the following questions: How the two chosen textbooks are formed in regards to text structure, organization, conjunctions and the interplay between pictures and text? How students are going to reason and discuss the text content and pictures with other students from given situation-based and text-based questions? The study was based on a qualitative method text analysis, we used this method to find out how two textbooks in two different subjects were formed. This was to examine if students understood one text better than the other.  The other qualitative method we have used was focus groups, where the students met to discuss different aspects in groups. The results showed that the two textbooks had visible structure and had the theme and rheme which made it easier to keep up with both textbooks. Conjunctions between sentences showed us that Text A used the conjunctions to bind together the main clauses and sub-clauses, while in text B the conjunctions were mostly used to start a new sentence instead of binding together a sentence with a previous one. Focus group’s discussions showed that text A was more fun and more rewarding than text B. Students thought that most of the pictures in Text A interacted with the text and were more helpful. While in Text B were the students more confused and they did not think that most of the pictures helped them to understand the text better. During the analysis of the two selected textbooks we came to the conclusion that both of textbooks are useful in the classroom. When we examined the two textbooks from the subjective of focus group’s interviews with the students, we came to the conclusion that students appreciated Text A more than Text B.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som undersöks i läromedelsgranskningar inom religionskunskapsämnet gjorda efter att staten avslutade sin centrala granskning 1991. Fokus är vilket syfte forskarna har med sina läromedelsgranskningar samt vad som undersöks i utvalda granskningar av religionskunskapsläromedel mellan 1991-2015. En jämförelse mellan syftet och vad som undersöks efter 1991 med de riktlinjer staten hade mellan 1938 – 1991 kommer att göras. Med hjälp av en hermeneutisk ansats har fem granskningar av varierande storlek analyserats där jag systematiskt försökt besvara mina frågeställningar. Hermeneutisk ansats menas att jag som forskare tolkar utifrån min egen förförståelse. Problemet enligt mig är att lärare idag undervisar utifrån en lärobok som inte är granskad. Har man samma trygghet att luta sig mot efter att staten slutade granska läroböcker? Vad undersöks egentligen i dagens läromedelsgranskningar inom ämnet religion? Slutsatsen är att läromedelsgranskningen förändrats över tid och minskat i omfattning efter 1991. Det som undersöks i dagens granskningar är hur man framställer religioner och kulturer i läroboken, det urval som görs, samt lärobokens svårigheter. En annan slutats är att fokus hos granskarna nästan uteslutande ligger på religionerna islam, hinduism och buddhism. Granskningen av kristendomen och judendomen lyser med sin frånvaro.

Vi har i denna studie haft som syfte att undersöka och förklara om och i så fall hur mellanstadielärare, med behörighet i svenska och naturorienterande ämnen, undervisar om sakprosatexter inom ämnet svenska som förberedelse för läsning i naturorienterande ämnena. Baserat på vår yrkeserfarenhet är bakgrunden till denna studie att elever verkar sakna lässtrategier för att tillägna sig de begreppstäta och abstrakta texterna i dessa ämnen. För att besvara studiens frågeställningar ha robservationer och semistrukturerade intervjuer genomförts med sju lärare på två skolor. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett genrepedagogiskt perspektiv, i vilket det sociokulturella perspektivet och Cirkelmodellen ingår. Resultatet av studien visar att strategierna: förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta är vanligt förekommande. Studien visar också att sakprosatexter som används i svenskundervisningen har ett enklare språk än de sakprosatexter som förekommer i naturorienterande läromedel. Det framkommer dessutom att det råder delade meningar om huruvida språkliga nivån på de naturorienterande läromedlen är anpassade efter elevernas läsförmåga. Vår slutsats är att eftersom alla lärare, oavsett ämne, har ett delat ansvar vad gäller undervisning om texttyper så behöver de ha kunskap om språkets betydelse och explicit undervisa om språkliga drag och texttyper som är vanligt förekommande inom ämnet. Det finns därför goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande i syfte att skapa förutsättningar för att ge eleverna möjligheter till ämnesfördjupning och sammanhang.