Denna uppsats är skriven i syfte att genom en värderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan två av svenska skolans läroböcker i religion. Erland Ehnmarks Världsreligionerna från 1955 samt Söka Svar från 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson Flenngård och Uriel Hedengren. Denna jämförelse anser jag vara ett sätt att närma sig en förståelse för olika generationers sätt att se på religionen och att på så sätt få en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frågeställningar jag har använt mig av är följande. • Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel? • Förändras texternas värderingar mellan de två böckerna? • I så fall, hur skiljer sig detta åt? Det resultat jag kommit fram till är att det har skett en utveckling både när det gäller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i läroböckerna. Trots detta är läromedel som används idag inte konfessionslösa utan fortfarande kan en centrering kring kristendomen tydligt ses. Bland annat i och med att kristna grupper och begrepp benämns som vi och våra, medans andra religioner ses utifrån och benämns som de eller deras. Utveckling har även skett i och med att eleverna nu inte i samma utsträckning förväntas vara kristna, dock finns en del av detta synsätt kvar i vissa stycken. Litteraturen för den svenska skolan har med andra ord utvecklats i riktning med styrdokumenten, även om den inte nått målet på den konfessionslösa skolan.

I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år.   Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten.

Denna studie inriktar sig på läromedelsanvändandet inom samhällskunskapsämnet i den svenska grundskolan. Särskilt granskar den användandet av Internet som läromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser när det gäller den pedagogiska vardagen på skolorna. För att få en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som läromedel analyseras den nya läroplanen Lgr11 i relation till tidigare gällande läroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillämpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhällskunskapslärare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lärare flexibilitet i urvalet av läromedel. Denna flexibilitet tillämpar lärarna också till fullo och använder såväl traditionella läroböcker som modern IT-teknik och Internet som läromedel.

Uppsatsen ”Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!” utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen. I uppsatsen har jag kommit fram till att det inte förekommer någon information om de undersökta nationella minoriteternas religioner, då med inriktning på minoritetsreligioner. Det är viktigt att belysa att det finns mycket information om judendomen, men informationen är inte kopplad till judendomen som religion till ett minoritetsfolk i Sverige.

Uppsatsen berör tre lärares undervisning i religion under grundskolans senare år. I kvalitativa intervjuer berättar de om hur de strukturerar det didaktiska innehållet i undervisningen samt vilka mål och riktlinjer ur styrdokumenten som de grundar religionsundervisningen på. I bakgrunden presenteras kursplan för ämnet Religionskunskap, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och en kortare presentation av innehållet som förekommer i läroböcker för religionskunskapsundervisning. Vidare berörs religionsämnets historik samt den mångkulturella situationen i den postmoderna skolan, med fokus på det mångreligiösa klassrummet och dess roll i religionsundervisningen. Syftet med undersökningen är att ta reda på om kursplanen, läroplanen och läromedlen kompletterar varandra eller inte och hur lärarna formar didaktiken i ämnet i förhållande till detta. Resultatet visar att läroböckerna innehåller en viss dominans av religionen kristendom. Dock är läroböckernas innehåll skiftande vilket också undersökningen visar. Hos två av lärarna förekommer en något större betoning på det kristna perspektivet. Undersökningen visar att de tre lärarnas religionsdidaktik vilar på grunder hämtade från styrdokument, elevinflytande och egna initiativ och didaktiska lösningar, allt utifrån tradition i förening med mångkultur och mångreligiositet.

Läraren står inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i användningen av läromedel idag. Vilka läromedel som väljs i undervisningen beror på olika ramfaktorer såsom elevgruppen, deras prestationsförmåga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser. I vår studie presenteras hur en lärare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras åsikter är kring läromedlen. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med denna lärare och dessa elever. Vårt syfte är att belysa hur elever och lärare upplever undervisning i engelska i årskurs 9 med fokus på val, användning och utvärdering av läromedel. Resultatet visar att eleverna efterfrågar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de läromedel som används. Eleverna har trots detta en positiv inställning till de läromedel som används samt till engelskundervisning och de ser fördelar med färdigheter i ämnet. Betydelsen av engelska språket för kommunikation med omvärlden anses viktig. Även betydelsen av IKT som läromedel i undervisningen visade sig vara stor för eleverna även om användningen av densamma var begränsad. Att knyta undervisningen till elevernas erfarenhetsvärld visade sig vara mycket väsentligt för elevernas motivation att lära. Läraren underströk betydelsen av diverse faktorer som har en betydelsefull roll i valet av läromedel samt i planering och utformning av engelskundervisning i form av elevernas olika behov, deras förmåga till ansvarstagande och mognadsgrad samt ekonomiska resurser och tid. Väl strukturerad undervisning visade sig vara uppskattad av både lärare och elever då detta tydliggör undervisningen i stora klasser med diverse problem. En strukturerad läroboksundervisning förenklar dessutom för läraren att följa kursplanen. Vad gäller elevers delaktighet i val, användning och utvärdering av läromedel visade sig denna delaktighet vara liten. Eleverna ansåg att läraren med sin kompetens var bättre rustad att bestämma om undervisningen och de sade sig ha fullt upp med alla andra krav som ställs på dem i skolan. / The teacher today is offered a great choice of teaching material that can contribute to variation in teaching. The choice of teaching material depends on various elements such as: student group, their performance, interest, motivation, time, and economic means of the school. Our study presents one teacher and her five students´ experiences of their English teaching and their view on teaching material. Qualitative research method based upon interviews with one teacher and her five students was used in the study. Our aim is to illustrate the five students´ and one teacher´s experience of the English teaching in the 9 and evaluation of teaching material. The result of the study shows that students strive for more spoken English during their lessons but it seems that teaching materials do not provide for it. In spite of that students have a positive attitude towards the teaching materials used for their English studies and they are aware of advantages with proficiency in this subject. The importance of the English language for global communication points out. The students emphasise the importance of IKT as a teaching material for their education but they argue that its use is limited. The teacher emphasizes the importance of various elements and their influence on choice, planning and structure of the English teaching. These elements are: students´ different needs, their ability to take responsibility, their maturity, economic means and time. Well structured way of English teaching is appreciated by both teacher and the students since it clarifies teaching in the whole class. Apart from that well-structured teaching based upon the textbook it simplifies for the teacher to follow the curriculum. Concerning students´ participation in choice, use and evaluation of the teaching materials the study shows that their participation was little. Students considered that the teacher with her qualifications and expertise is the one who should decide about teaching and that in school there is already a great deal of demand on them.

<p>Läraren står inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i användningen av läromedel idag. Vilka läromedel som väljs i undervisningen beror på olika ramfaktorer såsom elevgruppen, deras prestationsförmåga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser.</p><p>I vår studie presenteras hur en lärare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras åsikter är kring läromedlen. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med denna lärare och dessa elever.</p><p>Vårt syfte är att belysa hur elever och lärare upplever undervisning i engelska i årskurs 9 med fokus på val, användning och utvärdering av läromedel.</p><p>Resultatet visar att eleverna efterfrågar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de läromedel som används. Eleverna har trots detta en positiv inställning till de läromedel som används samt till engelskundervisning och de ser fördelar med färdigheter i ämnet. Betydelsen av engelska språket för kommunikation med omvärlden anses viktig. Även betydelsen av IKT som läromedel i undervisningen visade sig vara stor för eleverna även om användningen av densamma var begränsad. Att knyta undervisningen till elevernas erfarenhetsvärld visade sig vara mycket väsentligt för elevernas motivation att lära. Läraren underströk betydelsen av diverse faktorer som har en betydelsefull roll i valet av läromedel samt i planering och utformning av engelskundervisning i form av elevernas olika behov, deras förmåga till ansvarstagande och mognadsgrad samt ekonomiska resurser och tid.</p><p>Väl strukturerad undervisning visade sig vara uppskattad av både lärare och elever då detta tydliggör undervisningen i stora klasser med diverse problem. En strukturerad läroboksundervisning förenklar dessutom för läraren att följa kursplanen. Vad gäller elevers delaktighet i val, användning och utvärdering av läromedel visade sig denna delaktighet vara liten. Eleverna ansåg att läraren med sin kompetens var bättre rustad att bestämma om undervisningen och de sade sig ha fullt upp med alla andra krav som ställs på dem i skolan.</p> / <p>The teacher today is offered a great choice of teaching material that can contribute to variation in teaching. The choice of teaching material depends on various elements such as: student group, their performance, interest, motivation, time, and economic means of the school. Our study presents one teacher and her five students´ experiences of their English teaching and their view on teaching material. Qualitative research method based upon interviews with one teacher and her five students was used in the study. Our aim is to illustrate the five students´ and one teacher´s experience of the English teaching in the 9 and evaluation of teaching material.</p><p>The result of the study shows that students strive for more spoken English during their lessons but it seems that teaching materials do not provide for it. In spite of that students have a positive attitude towards the teaching materials used for their English studies and they are aware of advantages with proficiency in this subject. The importance of the English language for global communication points out. The students emphasise the importance of IKT as a teaching material for their education but they argue that its use is limited. The teacher emphasizes the importance of various elements and their influence on choice, planning and structure of the English teaching. These elements are: students´ different needs, their ability to take responsibility, their maturity, economic means and time. Well structured way of English teaching is appreciated by both teacher and the students since it clarifies teaching in the whole class. Apart from that well-structured teaching based upon the textbook it simplifies for the teacher to follow the curriculum. Concerning students´ participation in choice, use and evaluation of the teaching materials the study shows that their participation was little. Students considered that the teacher with her qualifications and expertise is the one who should decide about teaching and that in school there is already a great deal of demand on them.</p><p> </p>

No description available.

Abstract   The purpose of this study is to provide a detailed description of the way fractions are processed in Turkish and Swedish mathematics textbooks. For our investigation of textbooks, we used several theoretical notions  such us different ways of understanding fractions (part-whole, ratio, measure, quotient, decimal and operator), representations (treatment, conversion), making distinctions between routine tasks and problems, classifying contexts of examples and problems in terms of real-life situations, semi-realities, and pure mathematics, and about texts narrative and paradigmatic styles.   Through our analyses of these three textbooks, we have come to a result that shows similarities and differences among the textbooks, regarding the topics included and their sequencing, how the concept of fractions is represented in exercises and examples. The findings are emphasized with figures, tables and diagrams that illustrate the similarities and differences between mathematics textbooks inTurkeyinSwedenas well as the textbooks’ development in Turkey. / Abstrakt   Syftet med denna studie är att ge en detaljerad beskrivning av hur bråk behandlas i turkiska och svenska läroböcker för matematik. I vår undersökning, använde vi flera teoretiska begrepp såsom olika sätt att förstå bråk (del-helhet, förhållande, mått, kvot, decimaltal och operator), representationer (behandling, omvandling), att skilja på rutinuppgifter och problem, att klassificera exempel och uppgifters kontexter i termer av verkliga situationer, semi-verkligheter, och ren matematik, och om texters berättande och paradigmatiska stilar.   Genom våra analyser av dessa tre läroböcker, har vi kommit fram till ett resultat som visar både likheter och skillnader mellan dem, både vad gäller de ingående ämnena och deras sekvensering och hur begreppet bråk har representerats i övningar och exempel. Resultaten beskrivs med bilder, tabeller och diagram som illustrerar likheter och skillnader mellan matematikläroböcker i Turkiet och Sverige och dessutom visar läroböckernas utveckling i Turkiet.

The Swedish educational system has taken a step toward change in hopes of a better education by presenting a new national curriculum: Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr 11). I have therefore chosen to analyze the textbooks Champion 4 and Portfolio based on the objectives and areas of knowledge for grades 4-6 found in the syllabus for English in Lgr 11 in order to find out whether or not the textbooks are in harmony with the syllabus and if the textbooks can be used to help students meet the requirements found in the syllabus for the English subject. The purpose of this study is to analyze selected textbooks for the English subject for students in fourth grade to find out which of the curriculum’s requirements are met for grades 4-6, that is, goals and areas of knowledge and if they can be used in the compulsory school. The results of this study show that the analyzed books can be used in an education that today follows a new curriculum. However the education should not only be based on the textbooks. The teacher must take responsibility for designing an education that suits the intended student group, but also provides students with different learning styles an opportunity to develop in their individual ways. Therefore it is not a reasonable option to allow the teaching to only revolve around the textbooks even if these books offer exercises that help develop the abilities that are written in the curriculum.