Alla Sveriges skolor har ett jämställdhetsuppdrag som innebär att all personal aktivt ska arbeta för en jämställd undervisning. All personal inom skolan ska fokusera på alla människors lika värde, individens frihet samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Begreppet jämställdhet innebär att samtliga människor ska ha samma skyldigheter, rättigheter samt möjligheter inom samtliga områden i livet. Detta är en studie där undervisande lärare i mellanstadiets framställning av kvinnor i historieämnet undersöks. Detta arbete utgör fyra kvalitativa forskningsintervjuer med lärare från två olika skolor. På respektive skola har jag intervjuat en lärare från årskurs 4 samt en lärare från årskurs 6. I detta arbete har jag valt att undersöka hur undervisande lärare i ämnet historia arbetar med jämställdhet i sin undervisning i mellanstadiet. Jag undersöker även om de undervisande lärarna har ett kvinnoperspektiv i sin undervisning och hur lärarna motiverar varför det är viktigt att jämställa sin undervisning. Slutligen undersöker jag om lärarnas verklighet stämmer överens med skolans styrdokumentens värdegrund och mål. Innehållet i lärarnas intervjuer har tolkats med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori och analyseras sedan utifrån hennes tre olika formler, A - icke a, A - a samt A - B. Resultatet i denna studie visar att det är svårt att nå en jämställd undervisning eftersom den historiska mannen, till skillnad från den historiska kvinnan, tar ett betydligt större utrymme, både i klassrummet men även i skolans läromedel. Studien visar att begreppet jämställdhet kan tolkas olika vilket resulterar i att det är svårt att få samtliga skolor och lärare att arbeta likadant. I studien framgår det även att inte samtliga fyra undervisande lärare arbetar jämställt i klassrummet, trots att det är deras egen uppfattning. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14</p>

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur judendomen gestaltas i den svenska skolan genom tre olika läromedel. Av egna erfarenheter är läroböcker oftast inte uppdaterade, vilket är problematiskt. Uppfattningar om religioner är något som hela tiden förändras. Religioner som kan ha varit främmande för 25 år sedan anses idag vara vanligt. Intryck om religioner speglar det som sedan författarna väljer att ha med i sina böcker. Vi kommer därför att göra är en läromedelsanalys av tre böcker som skolor använt sig av eller använder sig fortfarande av. Undersökningar på hur lärare förhåller sig till att undervisa om judendom är något vi kommer att titta närmare på. Något som vi kommer att fokusera på när det gäller lärarens profession är om lärare gör speciella åtgärder när de undervisar om judendom. De speciella åtgärderna kan vara lektionsupplägg eller användning av läroböcker.Vi kommer att använda oss av två teorier. Den ena är typologi där vi genom olika framställningsformer tittar närmare på läromedlen, för att förklara hur judendomen gestaltas. Vi kommer även att använda oss av en teori som innefattar bildanalys för att se om bilder stödjer texters beskrivningar och hur gestaltningen av religionen ser ut. Genom dessa två teorier anser vi få en klar bild av hur judendomen gestaltas i svenska läromedel. För att få en helhetsbild av hur judendom gestaltas i läromedel så har vi valt att använda oss av läroböcker som används eller har använts i skolan. Vi vill även få ett tidsperspektiv genom att undersöka läromedel äldre än 2011 eftersom Lgr 11 kom ut 2011. Vi kommer även att använda oss av böcker skrivna efter Lgr 11. För att kunna besvara på våra frågeställningar så har vi valt att använda oss av skolböcker, intervjuer, teorier och annan litteratur som forskat inom detta ämne. Resultatet som vi tagit del av är uppdelade utifrån våra frågeställningar. En del av resultaten hjälper oss att ta reda på hur judendomen gestaltas och en annan del hjälper oss att förstå hur man analyserar läromedel. När vi analyserar läromedel gör vi det utifrån de valda teorierna. Undersökningen visar att innehållet i ett läromedel skiljer sig ifrån varandra beroende på böckerna. Även hur gamla böcker speglar innehållet i läromedlen.

Syftet med vår undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska läroböcker. Vi undersöker även hur bilden av Skåne gestaltas i svenska och danska läroböcker i historia från sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar även närmare på hur läroböckerna förhåller sig till gällande läroplaner.Vi har i vår undersökning kommit fram till att den äldsta svenska och den nyaste danska läroboken formulerar ett starkare särskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskänsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan två skilda folk. De äldre danska läroböckerna har en neutral hållning till Sveriges historia. En gemenskapskänsla mellan länderna, s.k. skandinavism förmedlas på olika sätt. Flera av böckerna uppvisar också ett förhärligande av den egna nationen.Skåne behandlas i de flesta läroböcker framförallt som ett viktigt ekonomiskt och militärstrategiskt område. I den nyaste svenska läroboken, Levande historia, behandlas grannlandets historia mycket lite. Danmark framstår dock som Sveriges fiende. Båda länderna tilldelas lika mycket skuld för krigens negativa konsekvenser för den svenska och danska befolkningen. Vad gäller läroplanerna ser vi ett klart samband mellan dem och läroböckerna.

Arbetets syfte var att undersöka om grundskolekemiboken Kemi Lpo TEFY är "en bra kemilärobok" enligt 6 krav som jag som kemist ställde på "en bra kemilärobok". Kraven omfattade översiktlig, strukturerad, logisk, precis, lättförståelig och begriplig, tydlig, förklarande, samband förmedlande och sakligt korrekt framställning av kemin, samband till elevernas värld och till aktuella globala problem, experimentens frihetsgrader och jämställdhetsprincipen mellan könen. Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet kemi i den Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003 och undersökningsmetod en värderande textanalys i samband med en enkät med högstadieelever. Resultatet är att jag anser att Kemi Lpo TEFY inte är "en bra kemilärobok" enligt mina krav och att den borde omarbetas grundligt. Elever som läser boken måste enligt min åsikt uppfatta kemi som ett svårt ämne.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet.Huvudresultatet av vårt arbete är:1.Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia.2.Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen3.Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund / The purpose has to see how Middle East history is presented in educational literature. We have also tried to find out to what extent teachers integrate student´s own ethnical historical background in into their teaching.Our results are:1.The literature used in history education does not say much about Middle East history.2.Students want to learn more about the history of the U.S.3.Teachers do try to make use of the ethnical background of the students

Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet. Undersökning visar också hur böckerna påverkats negativt av att författarna återanvänder texter från föregående upplagor som är skrivna med äldre kursplaner som utgångspunkt.Nyckelord: historia, historiekanon, kursplan, Levande Historia, läroböcker

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut.

Jag ville i mitt examensarbete undersöka vilka metoder man kan använda sig av som lärare när man stöter på inslag i läroböcker som kan uppfattas som tendentiösa. Som metod valde jag att intervjua fem lärare i samhällskunskap på gymnasiet, intervjuerna har analyserats kvalitativt. Jag valde ut två exempel på där läroboken kan anses icke-objektiv eller tendentiös varpå lärarna fick besvara vilken metod de valt för att bemöta problematiken. Studien berör läroböcker och källkritik så därför ställdes även frågor om hur lärarna arbetar med läroböcker och källkritik.Resultatet visar på att samtliga lärare använder läroböcker till viss grad och att majoriteten av lärarna anser att deras elevers källkritiska förmåga är låg. Jag presenterar ett antal teorier för varför elevernas källkritiska förmåga är låg och redovisar de metoder som lärarna föreslår som lösning på hur man som lärare hanterar tendentiösa läroböcker. Lärarna förslår att man ska nyansera den ensidiga bild som läroböckerna ger på olika sätt.

Människors världsuppfattning formas bland annat av grundskolans läroböcker. Många gånger är beskrivningarna av länder och kulturer schablonmässiga. Syftet med denna studie är att analysera hur geografiska läroböcker riktade till år 4-6, framställer USA respektive Afrika. Vilka aspekter lyfts fram när det handlar om befolkning, bebyggelse och ekonomi? Vilka skillnader syns i språk och ordval samt vilka kulturella normer och värderingar speglas i framställningarna av USA och Afrika. Jag har analyserat tre geografiska läroböcker med utgångspunkt i diskurs- och kulturanalys. Tidigare forskning visar att bilden av Afrika och västvärlden bygger på kolonialismens ideologi. Denna analys påvisar att diskurserna Afrika och USA lever kvar. USA skildras utifrån ett storstadsperspektiv där effektiviteten är stor. Afrika skildras utifrån dess motsats, landsbygden, där människorna lever ett primitivt liv med många svårigheter som fattigdom och svält. Risken finns att främlingsfientlighet och fördomsfulla schablonbilder formas när barn i skolan läser om världens länder.

I min undersökning har jag granskat högstadieelevernas läromedel i matematik, för att se hur de olika böckerna skiljer sig åt när det gäller att uppmana elever till att använda sig av elektroniska hjälpmedel. Jag kom fram till att det är skillnader på elevernas läromedel, när det gäller i vilken utsträckning dessa uppmanar till användandet av elektroniska hjälpmedel. Resultatet visar att skillnaden mellan böckerna är upp till cirka 70 procentandelar när det gäller hur mycket de uppmanar eleverna att använda sig av miniräknare eller dator när de löser uppgifterna i matematikböckerna. Läromedlen visar endast hur läromedelsförfattaren har tänkt i fråga om användning av elektroniska hjälpmedel. Det kan eventuellt skilja sig från den enskilde lärarens uppfattning. Med hjälp av enkäter har jag frågat lärare om deras användande av miniräknaren och datorn i undervisningen. / Electronic implements in mathematics?