Studien syftade till att undersöka hur samspelet mellan bild och text påverkar läsbarheten i biologikapitlen ur två grundböcker med inriktning på de naturorienterande ämnena för årskurserna 1-3. Det material studien har analyserat är Boken om NO (Persson, 2013) samt PULS NO-Boken (Anell et al., 2011) och de båda materialen är grundböcker ur ett läromedelspaket.   Den första delen av analysen utgick från en multimodal textanalysmodell, där begreppet text behandlades utifrån det vidgade textbegreppet. Den andra delen av analysen utgick från en  komparativ analysmetod, som användes för att jämföra likheter och skillnader mellan resultaten. Resultatet utifrån den multimodala textanalysmodellen delades upp i två delar, Övergripande struktur och iscensättning samt Samspelet mellan textens olika delar. Beträffande Övergripande struktur och iscensättning visar resultatet på vad det är för innehåll som berörs i de utvalda kapitlen. Resultatet i relation till Samspelet mellan textens olika delar visar på att det finns ett tydligt samspel, i de utvalda kapitlen i de båda grundböckerna, mellan text och bild. Vidare visade resultatet utifrån den komparativa analysen att det finns mer likheter än skillnader mellan de undersökta materialen.

Denna studie består av en läromedelsgranskning där sambandet mellan bråk- och decimaltal är i fokus. Granskningen genomfördes med hjälp av en komparativ analys för att finna hur läromedlen hanterar samt behandlar området utifrån kända avgörande aspekter, även kallat svårigheter. Utifrån tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt skapades studiens kartläggningsmaterial, i form av fyra analysscheman, som ligger till grund för resultatet i studien. Resultatet besvarade studiens tre forskningsfrågor; Hur hanterar läromedel de avgörande aspekterna inom bråktal? Hur hanterar läromedel de avgörande aspekterna inom decimaltal? Hur behandlas sambandet mellan bråk- och decimaltal i läromedel och i vilken utsträckning möjliggör behandlingen för eleverna att urskilja de avgörande aspekterna? Resultatet visar på att de båda läromedlen hanterar och behandlar det valda området genom variation, men då på olika sätt, såsom antal representationer, uppgifter och strukturer, vilket både kan leda till positiva och negativa fördelar. Detta resulterar även i att en lärare måste vara uppmärksam på hur läromedlens innehåll är uppbyggda och hur det specifika innehållet anpassas till en elevgrupp.

No description available.

Abstrakt Syftet med studien är att granska hur aspekterna innehålls- och delningsdivision är fördelade i tre olika läroböcker. Fokus ligger i att analysera introduktion, behandling och kritiska aspekter inom delnings- och innehållsdivision. Läroböckerna som används i studien är riktade till årskurs två och tre. Läromedelsgranskningen görs utifrån variationsteorin och lägger stor vikt vid att analysera vilka kritiska aspekter som finns för att öka elevernas förståelse för division och dess två aspekter, delnings- och innehållsdivision. Även vilka kritiska aspekter som saknas i läroböckerna, samt vilka variationsmönster som används för att synliggöra de olika kritiska aspekterna. Den metod som granskningen lutar sig mot, är utformad genom ett analysverktyg som förhåller sig till olika frågeställningar med kategorierna introduktion, kritiska aspekt och variation. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan de olika läroböckerna när det gäller fördelning, kritiska aspekter och variation. Hur jämn fördelningen var skiljde sig mycket mellan de olika läroböckerna. Flera kritiska aspekter identifierades som var kritiska för elevernas lärande inom delnings- och innehållsdivision som kunde synliggöras och som saknades i läroböckerna. Bland annat begrepp, samband och användning av rest. Utifrån variationsteorin fanns det många mönster som framgick tydligt i nästan alla böcker. Den slutsats som kan dras från denna läromedelsgranskningen är vikten av att vara kritisk, granska och jämföra läroböcker noggrant innan de väljs ut för undervisningen. Denna studien är ett bevis på att läroböcker kan se väldigt annorlunda ut på många olika plan. Den lärobok som blir vald har stor betydelse för hur undervisningen kan se ut samt vilka kunskaper och erfarenheter som eleverna bär med sig in i framtiden.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka matematiklärares inställningar till användningen av digitala läromedel och läroböcker i matematikundervisningen på högstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilken syn matematiklärare har på digitala läromedel och läroböcker avseende elevernas möjligheter att utveckla olika matematiska förmågor, betydelse för planering av undervisningen, fördelar och nackdelar för läroböcker och digitala läromedel som används samt matematiklärares urvalskriterier vid val av läromedel. Metoder som har använts för undersökningen är enkäter och intervjuer (se bilaga 2, 3) vars respondenter är matematiklärare från olika kommuner i Sverige. De 11matematiklärare som medverkat i studien arbetar på grundskolan i årskurs 4-9. Resultatet visar på vilka olika sätt matematiklärare använder sig av digitala läromedel och läroböcker i sin matematikundervisning. Både fördelar och nackdelar med användandet av dessa lyfts fram där matematiklärare uttrycker att den traditionella läroboken kan kombineras med digitala läromedel för att skapa en variation i undervisningen samt att de kan individuellt anpassa efter varje elevs förutsättningar. Resultatet visar att läromedel har en betydelse när det gäller matematiklärares planering. De teoretiska ramverken som använts för analysen är instrumentell kompetens, sociokulturellt perspektiv samt sociomatematiska normer.

No description available.

Lärare har idag ansvaret för granskningen av de läroböcker som används i undervisningen, samtidigt som styrningen av skolan utgörs av ett ramverk av olika faktorer vilka påverkar undervisningssituationen. Syftet med studien är att skildra lärares val och användning av läroböcker i svenskundervisning för årskurs 4–6. Studien har skett genom en enkätundersökning med 175 verksamma svensklärare i aktuella årskurser. Resultatet visar att läroboken har en fortsatt central ställning i undervisningen då den används kontinuerligt av lärarna. Hur läroboken används beror i stor del på lärarens egen pedagogiska grundsyn, dock uppvisar lärarna en varierad användning av läroböcker snarare än en konstant. När det kommer till valet av läroböcker har politiska och administrativa ramfaktorer en påverkan. Trots det upplever lärarna en hög autonomi i sitt val av läroböcker och valet påverkas snarare av faktorer som de själva anser viktiga vid användandet av läroboken i sin undervisning. Slutligen visar studien att det även finns ämnesspecifika behov för svenskämnet som har betydelse för lärares användning av läroböcker.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur läroböcker i historia för årskurs 4–6 skildrar män och kvinnor i text och bild. Detta undersöktes i relation till styrdokumentens bestämmelser om skolans jämställdhetsuppdrag. En analys av två vanligt förekommande läroböcker i historia utkomna i samband med läroplanen lgr11 har genomförts. Analysen genomfördes med utgångspunkt ur Yvonne Hirdmans teori om genussystem, Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen samt Fanny Ambjörnssons queerteori. De forskningsfrågor som formulerats krävde två olika analyser av läroböckerna, textanalys och bildanalys. Det metodval som använts för att behandla studiens data var en kvalitativ textanalys med drag av hermeneutik. I den samlade empirin kunde en skillnad mellan framställningen av män och kvinnor tolkas. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade i historieläroböckerna och att manlig historia står i fokus.

This study examines how children have been portrayed in Swedish textbooks written for the subject of history in high school between the year 1905 and 2011. The contents of nine textbooks have been qualitatively analysed according to an inductive method where information in the books relating to children are studied to reveal how their history is depicted.  The result concludes that information about education, parenting and family life are the most frequent examples of how children lived their lives through history contained in the material. There are very few instances of primary accounts written by persons under the age of twenty years old. Most of the individual children represented can be seen on photographs. These photos often show children in a vulnerable situation, for example as victims in war. Textbooks written after the school reforms of 1994 have more extensive information about children in society than earlier books, with an emphasis on how teens in the twentieth century created a youth culture with new types of clothes, music, and politics. This culture was sometimes meet by critique from the older generations, especially concerning the more liberal view on sexuality.

Matematikläroboken skiljer sig från andra läroböcker i och med att den i större utsträckning innehåller fler uttryckssätt än skriven text. De olika uttryckssätten är till exempel bilder, tabeller och symboler. Läroböcker är viktiga verktyg för elever som befinner sig i sin tidiga matematikutveckling, då de är ett av de första intrycken elever får i hur matematik ska tolkas i skolan. Syftet med studien har varit att se hur mutlimodalitet används i matematikläroböcker för att erbjuda meningsskapande och hur det stödjer elevers tidiga multplikativa tänkande. I studien har vi analyserat fyra svenska matematikläroböcker i årskurs 3 ur ett multimodalt perspektiv med fokus på multiplikation, för att få syn på hur författarna arbetar multimodalt med olika semiotiska resurser. Vi har använt en kvalitativ innehållsanalys för att synliggöra användningen av semiotiska resurser och deras samspel. Resultatet visar att då semiotiska resurser har ett tydligt samspel dem emellan stöds i stor utsträckning elevers meningsskapande kring innehållet i läroböckerna. Semiotiska resurser kunde då uttrycka samma räkneoperation på olika sätt och en bild kunde till exempel uttrycka något som skriven text inte kan. Vi kunde även identifiera brister, till exempel om en semiotisk resurs stod allt för isolerad från andra semiotiska resurser för att kunna bidra till det tänkta erbjudna meningsskapandet, eller att en bild och skriven text i nära anslutning till varandra uttryckte olika saker. Sambandet kunde därmed ibland vara otydligt och det kan bidra till sämre stöd för elevernas meningsskapande. Tidigare forskning på detta område är sparsam och därför behövs mer forskning bedrivas för att kunna ge djupare svar på frågor kring matematikläroböckers potential att erbjuda meningsskapande med fokus på multiplikation ur ett multimodalt perspektiv.