The aim of this study is to examine the word acquisition, focusing on the nouns and word exercises, in two Swedish textbooks for German in the upper secondary school. The chosen method for investigating the nouns was corpus analysis. The noun frequency and distribution in the textbooks were analysed and discussed in relation to research in second language acquisition. The Involvement Load Hypothesis by Batia Laufer and Jan Hulstijn was used to examine the exercises in the textbooks. The study showed that most nouns only occurred once in the textbooks, but the most frequent nouns were well spread in the textbooks. Most nouns had however a very low frequency, which does not favour implicit learning by reading. The exercises got mostly low scores in the analysis. This correlated with the fact that most exercises were not productive. The conclusion is that the textbooks didn’t support word acquisition through implicit learning very well and that most exercises are primarily designed to support receptive knowledge and use of vocabulary and not productive.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i två matematiklärobokserier. Vi har sökt svar på frågorna: vilka metoder för addition och subtraktion som läroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare på varandra samt hur böckerna förhåller sig till gällande läro- och kursplaner. Den metod vi har använt oss av är en innehållslig idéanalys, eftersom vi tittat på dels vad, men också hur det tas upp. Materialet vi använt denna metod på är två matematiklärobokserier, som är reviderade till gällande läroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat på vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp. Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader på hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gånger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper. Den andra tar upp metoderna få gånger samt stannar på det grundande, det vill säga bygger aldrig vidare. Detta leder till att den första boken ger förutsättningar för påbyggnad och kunskap medan den andra snarare begränsar elevernas fortsatta kunskapsutveckling.

Bakgrund: I samhället finns stereotypiska uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och enligt skolans värdegrund ska skolan motverka dessa uppfattningar. Stereotyper kan bland annat återfinnas i läroböcker. Läroböcker är något som elever dagligen får ta del av. På tidigt 1990-tal upphörde den statliga granskningen av läromedel. Detta bidrar till att lärare inte längre kan ta förgivet att läromedlen överensstämmer med skolans värdegrund och därmed blir uppgiften att granska läromedel betydelsefull. Tidigare forskning om detta ämne visar övergripande att läroböcker i olika ämnen förmedlar en stereotyp bild av det manliga och kvinnliga könet, samt att det manliga könet är överrepresenterat i läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skönlitterära texter från läroböckerna Bums, Prima svenska 6 och ZickZack läsrummet ur ett genusperspektiv. Avsikten är att undersöka hur kvinnor, flickor, män och pojkar gestaltas och konstrueras genom de egenskaper de tillskrivs, samt om något kön är under- eller överrepresenterat. Metod: I studien har en textanalys av läroböcker utförts på skönlitterära texter. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa analyser. Det förstnämnda genom att tolka textmaterialets innehåll, och det sistnämnda genom att mäta frekvensen av företeelser utifrån vår forskningsfråga. Den kvalitativa analysen har genomförts utifrån ett schema konstruerat av Nikolajeva, som vi använder som ett analysverktyg. Resultat: Den kvalitativa delen av vår undersökning visar att det kvinnliga och manliga könet konstrueras i läroböckerna. Könen tillskrivs i större utsträckning de stereotypa egenskaperna för respektive kön än vad de tillskrivs det motsatta könets egenskaper. När könen överskrider könsgränserna är det i större utsträckning män som får feminina egenskaper än vad kvinnor får maskulina egenskaper. Vår analys visar även att då det maskulina könet får feminina egenskaper är detta i stor grad pojkar och inte vuxna män, och att då kvinnor får maskulina egenskaper är detta vuxna kvinnor. Vårt kvantitativa resultat visar att män är överrepresenterade kvinnorna i läroböckerna. Både genom fördelningen av huvud- och bipersoner och genom antal förekommande personer, med undantag för en av läroböckerna där det kvinnliga könet får flest huvudroller

Syftet är att belysa i vilken utsträckning partikelverb och mångtydiga ord förekommer i texten i läroböcker för matematik årskurs 3. Myndigheten för skolutveckling (2008) har gett ut ett stödmaterial till dem som utformar prov och läromedel där de uppmärksammar delar i matematiken som kan orsaka bekymmer för både förstaspråkselever och elever med utländsk bakgrund. När eleverna inte förstår språket i matematiken kan de inte ta till sig kunskaperna och lösa uppgifter. År 2016 gjorde Nilsson och Levin (2016) en studie om hur fördelningen av vardagsord, skolord och vetenskapliga ord såg ut i tre vanliga läromedelsserier. Lärares medvetenhet om hur ofta språkliga fallgropar förekommer i läroböckerna kan påverka hur de anpassar sin undervisning efter fallgroparna och vara vaksamma på vad som behöver förtydligas i språket för eleverna.  För att få fram svar på mina forskningsfrågor har jag valt att använda mig av en kvantitativ innehållsanalys. De valda läroböckerna i studien är Prima Matematik 3A och 3B och Matte Direkt Safari 3A och 3B.  Materialet har jag fått fram genom att skriva in all text ur matematikläroböckerna på datorn och sedan fått fram ordfrekvens med hjälp av lix.se. Därefter gick jag igenom ordfrekvenslistan för att hitta mångtydiga ord. För att identifiera partikelverben lästes texterna flera gånger. Listorna med de olika texterna lästes igenom för att erhålla överenstämmelse med de ord och begrepp i de olika texterna. Resultatet visar att homonymer är den kategori av mångtydiga ord som förekommer flest gånger i de fyra granskade matematikläroböckerna. Eftersom partikelverb oftast består av fler än ett ord visar inte resultatet hur stor procentuell andel av läroböckerna dessa utgör, men visar ändå på att de förekommer rikligt i böckerna. Medvetenheten om att läroböckerna innehåller en stor andel partikelverb och mångtydiga ord kan göra lärare mer aktiva i elevernas förståelse av ords olika användningsområden inom matematiken och i vardagen. Genom en ökad medvetenhet om hur frekvent förekommande språkliga problem kan vara i matematikläroböcker kan lärare planera in den språkliga aspekten av undervisningen i genomgångarna. Det är inte enbart andraspråkselever som har problem med språket inom matematiken även förstaspråkselever behöver hjälp att lära sig hur vardagsspråk och skolspråk går in i varandra.

Syftet med studien är att analysera hur två utvalda läroböcker ger elever möjlighet att utveckla sin förståelse för multiplikation genom att granska representationsformer som används i läroböcker för åk 8.Denna studie är baserad på analysen av två läroböcker: Matte Direkt 8 samt Matematik Y. Studiens analysverktyg utgörs av de representationsformerna som är studiens teoretiska utgångspunkt. De representationsforman är verklighet, konkret modell, bildmodell, språk och symboler. Denna studie utgår från en kvantitativ metod eftersom jag utför en kvantitativ jämförelse av de vanligaste representationsformer för multiplikation i Matte Direkt 8 och Matematik Y.Resultaten visar att alla representationsformer förekommer i olika utsträckning i båda läroböckerna, utom den konkreta modellen. Den språkliga representationsformen är vanligast förekommande i båda läroböckerna. De olika representationsformerna kombineras även i olika utsträckning i varje lärobok. Resultaten visar även att uppgifter som uppmanar eleverna att använda en språklig representationsform för att lösa uppgifter är få i båda läroböckerna. Mångfalden av representationsformer är betydelsefulla i undervisningen. Därför bör lärare använda sig fler komplement utöver dessa läroböcker i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla en god förståelse för multiplikation.

This study aims to investigate how four history textbooks depict gender by focusing on the textbooks’ descriptions on the historical events after 1945. These four textbooks were all published under the 1994 or 2011 curriculum, which both mentions the importance of education to promote equality and equal opportunity for all students.  This study has chosen to use Yvonne Hirdmans “three forms of Women” as a basis for the gender analysis. This is an analytical tool which is used to analyse how the authors of the textbooks has chosen to depict men and women. In addition the study has used Yvonne Hirdmans understanding of how a “gender system” is constructed, maintained, and changed as a theoretical baseline in order to understand her “three forms of Women”.  Five different research questions have been used during this study to fulfil its’ purpose. The first research questions asked how many men and women there are in the textbooks register. The result shows that between 7,6% and 12,4% of the total number of people mentioned are women. This result is similar to earlier Swedish and international studies. The second research question asks how many images depicts men and women, and the result shows that men are overrepresented. In the third research question the study seeks to analyse how the actions of men and women are described. The result shows that all textbooks focus on the political events during the cold war, and the prominent political leaders during that time. The study’s result show that in a timespan of between 60 and 70 years, only between one and three women are mentioned in the analysed chapter. The actions of these mentioned women and women in general is that of being less importance to the actions of men. The fourth research question, about how the relation between men and women are described, hardly finds any useful answers – but some interesting ones. The fifth and final research question ask how compatible the textbooks are with the stipulations in the curriculum that was in use during the time of the textbooks’ publication. The result shows that not even one textbook can really be seen to fulfil the stipulations.  By doing a gender analysis on textbooks this study aims to continue the critical discussion about what perspectives and people should be included into the public textbooks. Even though textbooks authors can’t include every aspect imaginable, it is still important to have these debates since so many students come into contact with a textbook – especially in history. / Studiens syfte har varit att analysera fyra läroböcker i historia, framtagna under 1994 och 2011 års läroplaner, utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på tiden efter 1945. Studien har utgått från Yvonne Hirdmans tre formler av kvinna som är ett teoretiskt analysverktyg för att analysera genus ur ett historiskt perspektiv.  De läroböcker som har analyserats är: Alla tiders historia Bas, Historia A, Epok – Historia 1b och Perspektiv på historien 1b. Studien har utgått både från en kvantitativ textanalys och en kvalitativ textanalys som metod. Utifrån fem undersökningsfrågor har studien sökt svar på frågorna: Hur många namngivna personer är kvinnor respektive män?; Hur många illustrationer och bilder visar kvinnor och män enskilda, i grupp eller tillsammans?; Hur beskrivs handlingar utförda av kvinnor och män?; Hur beskrivs relationen mellan kvinnor och män?; och Hur förhåller sig läroböckernas framställningar och beskrivningar av kvinnor och män till den läroplan som läroboken framtogs under? Studiens resultat följer ett liknande mönster som tidigare forskning – kvinnor är underrepresenterade i läroböcker i historia. I Alla tiders historia Bas finns det 13 omnämnda kvinnor och 159 omnämnda män. I Historia A finns det 19 omnämnda kvinnor och 135 omnämnda män. I Epok – Historia finns det 23 omnämnda kvinnor och 187 omnämnda män. Och i Perspektiv på historien 1b finns det 14 omnämnda kvinnor och 168 omnämnda män.  Utifrån studiens avgränsade undersökningsområde visar resultatet att läroböckerna redogör för minst en kvinna och max tre kvinnor för perioden efter 1945 och fram till lärobokens publicering. Dessa redogörelser har klassificerats utifrån Hirdmans tre formler för kvinnan som visar att de flesta beskrivningar porträtterar kvinnan som ”en mindre värd man” eller som icke existerande i historieskrivningen.  Genusanalyser av läroböcker är ingen ny företeelse. Det finns flera svenska och internationella studier och studentuppsatser som har analyserats läroböcker i flera olika ämnen utifrån ett genusperspektiv. Deras resultat visar genomgående att kvinnor är underrepresenterade i relation till mannen. Dessa studier och studentuppsatser är ett viktigt inslag i den kontinuerliga demokratiska debatt om vad läroböckerna ska spegla för perspektiv, vilket innehåll de ska prioritera och vad de måste lämna åt ett senare tillfälle. Den här studien är ett bidrag till den fortsatta debatten.

No description available.

Detta är en studie av sex läroböcker i matematik för gymnasiet ur ett jämnställhetsperspektiv. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och vänder sig till olika elevgrupper. Studien tar sin utgångspunkt i läroplanens mål om jämställdhet. Böckerna är studerade i tre olika nivåer. Första nivån är en mer ytlig betraktelse av själva layouten och bilder, i andra nivån har kringtexter studerats och den tredje nivån själva problemuppgifterna. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ. I den kvantitativa delen är antalet män och kvinnor räknade i de olika nivåerna. Andelen män var större i samtliga böcker på den första och andra nivån. I den tredje nivån varierade det mellan olika läroböcker.  I den kvalitativa studien är materialet analyserat med avseende på  stereotypa  mans och kvinnoroller. Detta genom att studera vad män och kvinnor gör i olika situationer i text och bild i böckerna. Bilderna är tolkade med Gert Z Nordströms analysmetod där han delar bildanalysen i tre steg, denotation, konnotation och privat association. Texternas känslighet med avseende på genus är testade med Moira von Wrights frågeställningar.  Slutsatsen av studien är att det i samtliga läroböcker finns exempel på stereotypa man och kvinnoroller och då speciellt i bilder och kringtexter medan fördelningen mellan kvinnor och män i problemtalen är jämnare.

This thesis is a qualitative textual analysis of textbooks used in the teaching of history at the secondary level. The purpose of this paper is to investigate how different socio-economic groups are represented and constructed, and if this changes over time. The study holds parts of the social constructivist theory and the use of history. The method used in this thesis is the discourse analysis. The analytical instrument that this study has used is the Statistiska centralbyråns definition of socio-economic groups, which have been analysed according to Pierre Bourdieu's economic, social, cultural and symbolic capital. The results showed that there are various constructions made of the different socio-economic groups in the textbooks and that this constructions changes over time can be discerned. The discussion shows that this study’s results is consistent with previous research in the same area. / Detta examensarbete är en kvalitativ textanalys av läroböcker som används i undervisningen i historia på gymnasial nivå. Syftet med uppsatsen är att utreda hur olika socioekonomiska grupper representeras och konstrueras, samt om detta förändrats över tid. Studien innehar delar av den socialkonstruktivistiska teorin samt historiebruk, och den metod som nyttjas är diskursanalys. De analysinstrument som denna studie har använt sig av är Statistiska centralbyråns definition av socioekonomiska grupper, vilka har analyserats utifrån Pierre Bourdieus ekonomiska, sociala, kulturella samt symboliska kapital. Resultat påvisade att det förekommer olika konstruktioner av de olika socioekonomiska grupperna i läroböckerna samt att en förändring över tid kan urskiljas. I diskussionen framkommer denna studies resultat som samstämmigt med tidigare forskning.

The aim of this essay was to investigate in what manner sexuality is and has been portrayed and represented in course books used in religious studies in Swedish upper secondary school. In order to study the progression of how Swedish education has portrayed sexuality, course books from the 1970s, the 1990s and 2013 were studied. Moreover, to get a deeper understanding of the subject, the curricula from each time period were also investigated. The method used was first and foremost a qualitative content analysis, but a quantitative approach was also used in some occasions. To get the result of this investigation four questions were asked: “In what way is sexuality portrayed in the curricula?”, “Where in the course books is sexuality discussed?”, “Which questions regarding sexuality are discussed?” and also “What types of sexualities are represented?”. The result of this essay demonstrates the fact that how sexuality is portrayed in Swedish course books for religious studies has changed since the 1970s. By discussing the results with the help of Ambjörnsson’s queer-theoretical analysis, it has become clear that Swedish education has gone from a rather heteronormative approach on portraying sexuality to a more including one. The subject of sexuality is more nuanced in the latest course book, and the subject has been given more space in the books.  However, what has remained the same is the fact that only a few of the chapters discussing different religions also discuss sexuality. In the course books from previous time periods sexuality was almost exclusively discussed in chapters about Islam and Christianity, and even though sexuality is discussed in a different manner that is still the case.