Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja.

Barnens osynlighet i rättsprocessen har diskuterats allt sedan barnavårdslagstiftningens förändring 1982, då socialtjänstlagen (2001:453)(SoL) infördes och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU), tvångslagstiftningen som rör barn och unga. Kritik emot att framför allt barn yngre än 15 år som saknar talerätt tenderar ”försvinna” i LVU-processen har i olika sammanhang konstaterats trots barnkommitténs arbete med förstärkning av barns perspektiv i svensk lagstiftning. Jag har i min forskning valt att utröna vilken kunskap om barn eller barnkompetens som efterfrågas för att företrädaren på ett fullgott sätt ska kunna företräda barn i svåra situationer. Utgångspunkten är de kompetenskrav som anges i lagar och förarbeten, vad forskare sett i sammanhanget och mina egna erfarenheter i tidigare forskningsstudier och praktisk verksamhet. Vad som framkommit är att kompetenskraven handlar om allmän lämplighet och kunskap om både barn och unga samt lagstiftning och rättsprocedur. Inget krav finns uttalat att företrädaren ska vara utbildad jurist. I en enkät ställs dessa frågor till de 23 länsrätternas företrädare i Sverige, av vilka 22 svarat på enkäten som visar att uppdragen går till jurister och advokater. Här framkommer även att länsrätterna inte efterfrågar någon särskild kunskap och erfarenhet vad gäller barn och unga inför förordnandet av barns företrädare. Eftersom sakkunniga numera sällsynt förekommer vid LVU-förhandlingar borde företrädare med kunskap om barns behov och uttryckssätt vara en nödvändighet av rättssäkerhetsskäl. Barnkommittén berörde domstolarnas bristande barnkompetens redan 1997 (SOU 1997:116 sid 113). Slutligen finns en hög överensstämmelse i svaren från länsrätternas företrädare att barns offentliga biträden och ställföreträdare ej sammanträffar med de allra yngsta barnen och deras vårdare inför LVU-förhandling. Med min forskning vill jag peka på det faktum att kravet på ökad kunskap om barn och kunskap om hur man möter, samtalar med, och som företrädare skapar sig en egen uppfattning utifrån barnets perspektiv inte nämnvärt påverkat aktörer på den juridiska arenan. Trots mångårig debatt och forskningens bevis för det faktum att barns röst inte tydligt framkommer, har rättsväsendet inte påverkats nämnvärt. Intressant är det faktum att länsrätterna (numera förvaltningsrätterna) fortfarande konsekvent förordnar jurister och advokater som barns företrädare, trots att detta varken är lagstiftares krav eller önskemål. / Social welfare law is administered by elected local authorities in all Swedish municipalities. Most of the decisions in client cases are delegated by the municipal social welfare committee, and decisions are made by the employed social workers. When children have to be taken into care by welfare services, and parents do not agree with such decisions and if the coercion have to be used, the case is then referred to the county administrative court. (Within the legal process, the child regardless of age, has the right to Child’s Representative (CR) when using the Coercive Legislation, Care of Young People Act (LVU 1990:52)). CR´s mission for children younger than 15 years is both to interpret and convey the child's desire and furthermore make their own independent assessment of what is in the best interest of the child in each case. Children's invisibility in the legal process has been discussed since the child welfare law change in 1982. Criticism has been expressed by researchers and practitioners regarding children under the age of 15, who lack access to justice, and tend to "disappear" in the LVU process. This research study examines the knowledge, related to child welfare, among the ‘Child’s Representative’ appointed by the 23 county administrative courts in Sweden. The study has a point of departure in the possible qualification criteria as specified by law, legislative history, and prior research experiences from practice. The study consisted of all 23 county administrative courts in Sweden in 2007, of which 22 responded to the questionnaire. The findings of this study are (a.) the skills requirements of ‘Child’s Representatives’ is too general and therefore not focused enough on children and young people’s welfare; (b) the county administrative courts do not demand any such specialized knowledge and experience related to children and young people’s welfare from the ‘Child's Representatives; (c) in the case of very young children (below 3 years old) the ‘Child’s Representative’ is not expected to meet with either the child or their respective carers.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan” som mest sysslar med ”religiösa aktiviteter” har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige. I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar. Den andra som enligt många är gravt eftersatt består av Svenska kyrkans politiskaröst i samhällsdebatten. I en tillbakablick under 1900- och 2000-talet höjer sig flerainomkyrkliga röster som pekar på att Svenska kyrkan alltid bidragit med en röst ute isamhällsdebatten till förmån för alla de människor som glömts bort i samhällets utkanter.Samtidigt vittnar många om att denna kritiska röst åsidosatts och tystnat när inomkyrkligafrågor blivit än viktigare för en folkets kyrka. Behovet av denna samhällskritiska röst tycks havarit stort under det oroliga och otrygga 1900-talet. Detta är också en tid då många pekar påatt Svenska kyrkan förlorar både trovärdighet och alltmer förlorar sin identitet som kyrka.Kanske är det möjligt att återfinna en del av denna identitet i Svenska kyrkanssamhällskritiska röst. Kristendomens samhällskritiska röst finner stöd i Bibeln och i sin långatradition av rättvisearbete. De samhällskritiska inslagen går som en röd tråd genom denkristna kyrkans historia och frågan uppstår då om denna tråd även står att finna inom Svenskakyrkan under åren 1945-2000?

Møter mellom natt og dag (Meetings between night and day) was my Professional Integration Project (PIP). It was a musical collaborative performance implemented in three kindergartens in the municipality of Fjell, outside of Bergen on the west coast of Norway, between March 17th and March 19th 2015. The target audience for the performance was children aged three years and under. The performance consisted of 10 folk songs from the countries of Norway, Sweden and Malawi. In addition I employed voice improvisation accompanied by small instruments such as djembe, an mbira, a glockenspiel and a rain stick. The performance integrated a visual presentation of pictures taken by photographer Ingvild Festervoll Melien. In the findings I present my relation to the audience, the roles of the adults in the kindergarten, the difference between being a musician and not a teacher in the audience setting, my aspects of time and digital media, how participation and interaction were integrated in the performance, and how the collaboration with photographer Melien functioned, as well as describe my own development in regards to new acquired skills and experiences. The findings are presented through my own reflection, and through discussions where I point to literature concerning perspectives on children and arts. My conclusion shows that I have managed to create a successful musical collaboration performance in terms of developing my own artistry and engaging with the target audience of children between 0-3 years, in a performance especially created and designed for them. It also points to ways for how I can continue developing as an artist making performance for small children, and how these aspects also are transferable to other areas for musical performance. / <p>Bilaga: 1 DVD. The artistic practice and performances are documented on a DVD called Professional Integration Project NAIP, <em>Meetings between night and day.</em></p>

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare talar om att de hanterar delgivning av information till barn om att de är föremål för en utredning hos socialtjänsten. Frågeställningarna gällde huruvida socialsekreterarna säger att de delger barnen information samt hur bristande information påverkar samtalet med barnet, och även hur socialsekreterarna resonerar kring lagstiftning och etik i dessa frågor. Teoretiska utgångspunkter var Harold Öv-reeides kommunikationsteoretiska perspektiv, etisk teori och lagstiftningen. Metoden var kva-litativ och djupintervjuer i form av två fokusgrupper genomfördes. Analysen gjordes med hjälp av meningskoncentrering där centrala teman i den utskrivna intervjutexten eftersöktes. Huvudsakliga resultat var att socialsekreterarna sade sig informera barnet om utredningen utifrån vilken information det enskilda barnet kan ta till sig enligt socialsekreterarens bedöm-ning, och utifrån vad man kommer överens om med föräldrarna. Socialsekreterarna ansåg sig vara sämre på att informera barnen om utredningens avslutning och vad man i slutändan kom fram till. Det var de etiska skälen som övervägde när de informerar barnen. Socialsekreterarna tyckte inte att lagen reglerar delgivning av information till barn under 15 år.

Bakgrund Få studier har gjorts på träningsinstruktörer trots konstaterad efterfrågan och bevisat god effekt av både förebyggande och behandlande röstintervention. I dagsläget finns ingen beprövad och utvärderad interventionsmetod, men i flertalet studier föreslås workshop för att minska röstbesvär. Syfte Denna studie avser undersöka träningsinstruktörers röstbesvär samt effekten på dessa av en nyutvecklad intervention i form av en workshop. Metod 14 träningsinstruktörer deltog, varav 12 kvinnor och 2 män i åldrarna 24–56 år. Deltagarna blev två grupper som deltog i samma intervention vid två separata tillfällen med syfte att utvärdera interventionens effekt ur två tidsperspektiv. Tre enkäter och två passformulär undersökte subjektiv röststatus. Två inspelningar med verktyget VoxLog ämnade undersöka objektiv röststatus under träningspass deltagarna instruerade, före och efter intervention. Fyra parametrar inom röstanvändningen ämnade mätas och analyseras med VoxLog: grundton, röststyrka, bakrundsbuller samt fonationstid under passen de instruerade. Resultat De subjektiva mätvärdena visade på en diskrepans, enkäterna visade inte på någon signifikant minskning av röstbesvär hos träningsinstruktörerna, medan formulären visade signifikant minskning. Ingen signifikant skillnad framkom mellan de två tidsperspektiven. Deltagarnas utvärdering av interventionen resulterade i positiv återkoppling samt förbättringsområden gällande interventionens upplägg och innehåll. Slutsatser Denna studie har bidragit till forskning gällande intervention anpassad till träningsinstruktörer. Studiens design innehöll metodfel vilket påverkar dess validitet och reliabilitet. Interventionens effekt gav skilda budskap. Vidare bör forskas på upprepade,

Förmågan att lyssna till en uppläst text, har visat sig vara en komplex uppgift som kräver kognitiva resurser. Några av de kognitiva resurser som krävs för att förstå en uppläst text, är bland annat att en individ har uppmärksamheten riktad mot texten samt att de har ett väl utvecklat ordförråd. För att undersöka om det föreligger någon skillnad i hörförståelse mellan att lyssna på en uppläst text via talsyntes eller mänskligt röst genomfördes en inomgruppsstudie där totalt 13 personer ingick. Av de som ingick var det fyra kvinnor och nio män, mellan 27 och 69 år. Analyserna visade att det inte förekom någon skillnad avseende hörförståelsen för gruppen som helhet samt att inga könsskillnader förelåg. Däremot visade studien att det förekom en relativt stark negativ korrelation mellan ålder och antal rätta svar för texter som var upplästa av talsyntes. Studien indikerar att hörförståelse inte påverkas negativt om en text läses upp av talsyntes jämfört med en mänsklig röst. Men däremot så indikerar studien att äldre personers hörförståelse påverkas i högre grad när de skall lyssna till en text från en talsyntes. / The ability for listening to a text is a complex task that requires cognitive resources. Some of these cognitive resources both attention and well-developed vocabulary. To address whether listening comprehension is affected differently by listening to a text from a synthetic speech and human voice a within-subject designed study was conducted which included 13 participants. Of those 13 participants, four were females, and nine were males ranging between 27 to 69 years of age. The analyses showed that there were no difference in listening comprehension with respect to the whole group and no gender differences. However, there was a relatively strong negative correlation between age and number of correct responses for texts read by a synthetic voice. This study indicates that listening comprehension is not negatively affected when a text is read by synthetic voice compared to a human voice. The study does indicate that older individuals listening comprehension to a more considerable extent are affected when they listen to a synthetic voice compared to a human voice.

Denna studie undersöker hur spelare värderar olika röster med olika könskaraktär i datorspel. Tidigare studier har visat att kvinnliga röster ofta värderas lägre och inte är lika representerade som manliga röster. I min undersökning har jag valt att fokusera på hur spelare värderar egenskaperna vänlighet, kompetens, informativitet och auktoritet. Detta har undersökts men hjälp av skapa fyra korta spel, med fyra olika röster, samt en enkät som deltagarna fick fylla i. Resultatet av studien gav inget slående resultat, men visade på att de kvinnliga rösterna upplevdes som mer sympatiska, kompetenta och förtroendeingivande. Medan de manliga röster upplevdes som lättare att förstå, samt att ha större pondus. Analysen av studien visar på att samhällets könsstereotyper avspeglar sig inom spelmediet.

Bakgrund. I logopedisk röstbehandling vid könsdysfori får personen hjälp att ändra sin röstanvändning, ofta i feminiserande eller maskuliniserande riktning. Logopeder som träffar patienter med könsdysfori ställs vid upprepade tillfällen inför att bedöma maskulina och feminina uttryck i patienters röster. Kunskap saknas dock om huruvida lyssnares uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster är stabila över tid samt om olika lyssnare har samstämmiga uppfattningar. Ingen tidigare studie har undersökt lyssnares uppfattningar av maskulinitet i röster. Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om lyssnare hade konsekventa uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster samt om dessa uppfattningar var samstämmiga mellan lyssnare. Metod. Studien omfattade 68 talare och 11 lyssnare som rekryterades i Umeå och Skellefteå. En inspelning gjordes av varje talares röst. Lyssnarna skattade femininitet och maskulinitet i 60 röster i programmet Visor (Granqvist, 2003) vid två tillfällen. Resultat. Intrabedömarreliabiliteten var hög hos alla lyssnare i feminina skattningar och något lägre i maskulina skattningar. 85,91 % av lyssnarnas skattningar var samstämmiga i feminin betingelse och 66,36 % av var samstämmiga i maskulin betingelse.  Slutsatser. Lyssnare hade konsekventa uppfattningar av både femininitet och maskulinitet i röster, och var således tillförlitliga i skattningar av både femininitet och maskulinitet. Samstämmigheten mellan lyssnare var högre i skattningar av femininitet än maskulinitet. Den valda skattningsmetoden fungerade för att studera lyssnares uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster. / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i rösten bland personer med köndysfori

Bakgrund.I logopedisk röstbehandling vid könsdysfori får personer hjälp med att hitta en röst som motsvarar deras könsidentitet. Akustiska egenskaper så som grundton, intonation, röststyrka, artikulation och resonans har visat sig påverka uppfattningen av könstillhörighet. Genom att anpassa dessa akustiska aspekter uppnås förändringar i rösten som oftast styrs i en feminiserande eller maskuliniserande riktning. Det finns personer med könsdysfori som önskar en mer könsneutral röst. Kunskap saknas om vilka akustiska egenskaper som utmärker röster som uppfattas otydligt feminint respektiveotydligt maskulint.Syfte. Studiens syfte var att undersöka vilka akustiska egenskaper som utmärker kvinnoröster som har skattats ungefär lika högt feminint som maskulint i lyssnarbedömning samt att jämföra dessa röster med kvinnoröster som skattats högt feminint och lågt maskulint. Studien avsåg också att undersöka mansröster som skattats ungefär lika högt maskulint som feminint i lyssnarbedömning och jämföra dessa röster med mansröster som skattats högt maskulint och lågt feminint.Metod. Studien omfattade 24 röster som valdes utgående från hur de hade uppfattats av lyssnare. Akustiska mått som undersöktes var max- och medelvärde för grundton, variation i grundton, formantfrekvenser, bandbredder för vokaler i betonade stavelser samt avstånd i F2 mellan /u/ och /i/ och /u/ och /a/. Resultat. Resultatet visade att uppfattningen av femininitet och maskulinitet är ett resultat av flera olika aspekter i rösten. Störst skillnader mellan kvinnorösterna som jämfördes och mansrösterna som jämfördes fanns i grundton, variation i grundton samt i avstånd i andra formantfrekvensen mellan /u/ och /i/. Slutsatser. Huruvida en röst uppfattas i grad av femininitet och maskulinitet är en kombination av flera olika akustiska aspekter. Kvinnoröster som i lyssnarbedömning uppfattas lägst feminint har lägre grundton, mindre variation i grundton, lägre formantfrekvenser samt ett mindre avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med kvinnoröster som uppfattas högt feminint. Mansröster som i lyssnarbedömning uppfattas som lägst maskulint visade högre värden i grundton, mer variation i grundton och ett större avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med mansröster som uppfattas högt maskulint.Nyckelord. Femininitet, maskulinitet, röst, könsdysfori, akustiska egenskaper / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster