I den här undersökningen studerar jag hur myndigheter försöker upprätthålla en god och begriplig svenska mot allmänheten i text, vilket är ett krav som ställs på dem i språklagen. Fem texter skrivna av fem olika myndigheter – Försäkringskassan, Konkurrensverket, UK-ämbetet, Sveriges domstolar och Tullverket har undersökts. Samtliga har återgivit offentlighetsprincipen på sina hemsidor. För att förstå de val och ändringar myndigheterna gjort, ingick även lagtexten Om allmänna handlingar offentlighet i analysen. Jag studerar röst och kausalitet i texterna. Min metod bygger på Monica Reichenbergs avhandling Röst och kausalitet i lärobokstexter (2000). Hennes undersökning visar att dessa variabler, och särskilt i kombination, ökar textens begriplighet för hennes informanter. Resultatet i min undersökning visar främst att samtliga myndigheter försöker leva upp till kravet på begriplig svenska genom att göra ett innehållsligt urval och språkliga bearbetningar. Hur de når dit är en delad uppfattning där särskilt röst används i skilda utsträckning. Huruvida texternas begriplighet är bättre eller sämre undersöks inte. Det kan vara ett framtida projekt.

Sång har alltid varit viktig för mig och var min ingång till att börja skriva och producera låtar. Tidigare då jag har producerat och spelat in mina låtar har jag upplevt att jag inte lagt tillräckligt med tid och energi på sångproduktionen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen inom sångproduktion och att undersöka hur och med vilket sound sång kan ta mer utrymme i en produktion. Den största delen av arbetet har varit att jobba med tre egna låtar där jag arrangerat, spelat in och redigerat sång. Vidare har jag läst texter och intervjuer av producenter för att samla kunskap om hur de jobbar med sångproduktion. Arbetet har också bestått av att lyssna på ett antal låtar som inspirerar mig på olika sätt där jag har analyserat och försökt identifiera hur sångproduktionen låter. Reflektionen i uppsatsen kretsar i huvudsak kring psykologin vid en sånginspelning, vikten av att jobba på sitt instrument och att forma sångproduktionen efter sångens karaktär och uttryck. Genom att ge mer tid åt sångproduktionen i mina låtar har jag gjort insikter i vilka metoder som fungerat bra för mig och hur jag vill jobba vidare med sång i framtiden. Nyckelord: Sångproduktion, musikproduktion, leadsång, inspelning, röst

Syftet med studien är att belysa hur elever hanterar intern och extern röst i sina gymnasiearbeten för att ge en inblick i vilken diskursiv kompetens elever kan uppvisa i slutet av sin gymnasieutbildning. Tidigare studier visar att elever och studenter har svårt för att balansera den interna och de externa rösterna för att skapa dialog i texter. Genom kvalitativ textanalys undersöks tre gymnasiearbeten med utgångspunkt i the Appraisal frameworks kategori engagemang. Texterna analyseras utifrån aspekterna dialogism, textintegration, författarintegration och röstnärvaro. Resultatet visar att eleverna använder olika sätt för att skriva in sig själva i texten, bland annat genom passiva konstruktioner och en läsarinkluderande röst. Samtliga texter visar problem med på vilket sätt externa röster integreras i akademiska texter, vilket påverkar texternas dialogicitet i form av otydliga gränser mellan den interna och den externa rösten. I likhet med tidigare forskning indikerar resultatet att undervisningen behöver lägga fokus både på hur referenshänvisningar skrivs, och på vilka sätt externa röster används i akademisk text.

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för “Barns behov i Centrum”. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS). Vår kandidatuppsats handlar om att undersöka socialsekreterarens uppfattningar och syn på BBIC under utredning av barn inom individ- och familjeomsorgen. Även hur socialsekretare beskriver hur det är att arbeta med BBIC som dokumentationssystem för att lyfta fram barnets röst och göra barn delaktiga i barnavårdsutredningar. Vår uppsats gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare som hade erfarenhet att handlägga utredningar som rör barn. Urvalsmetoden som använts är bekvämlighetsurval. Större delen av de resultat som framkommit i denna undersökning har bekräftats av tidigare forskning. Undersökningen visade att socialsekreterarna överlag anser att BBIC lyfter fram ett tydligare barnperspektiv. Däremot visar det även att det förekommer en del nackdelar och svårigheter med systemet, bland annat ansågs datasystemet otympligt samt dokumentationssystemet alltför omfattande.

Den egna rösten kräver att vi ska våga visa vårt äkta och sårbara jag. Att våga ta plats handlar om att våga be om att bli sedd, vilket är en sårbar position. Skammen hindrar den egna rösten, hindar en från att våga ta plats. Vad som behövs är att vi ser vår sårbarhet som något värdefullt. Som något som gör oss mänskliga och kreativa. Genom medkänsla med oss själva och tillit till omvärlden, kan vi våga visa de sidorna och därmed bli modiga. Modiga fegisar som vågar erkänn att de är rädda. Kanske kan vi då bli något så oväntat som "lyckliga konstnärer". Och fånga alla de magiska ögonblick som är värda att fånga. / Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

Detta specialarbete handlar om att undersöka effekterna för korister av en röstergonomisk metod som kallas ”Rörfonation i vatten”. Denna metod utnyttjar ett tekniskt hjälpmedel och har använts av finska talterapeuter i sextio år. Studier har visat positiva resultat med mer optimerat svängningsmönster i stämband även för sångare. Metoden innebär att man ”ljudar” (fonerar) ett utdraget /u:/ i ett speciellt utformat glasrör i ett kärl med vatten. Vattenbubblorna som då uppstår ger ett modulerat tryck tillbaka mot stämband och struphuvud. I denna studie undersöktes effekterna av arbete med rörfonation hos åtta korister under en period på tolv dagar med intensivt repetitionsarbete i samband med julhögtider. Resultaten visade markant förbättring av upplevd sång- och talkvalitet och förkortad återhämtningstid.

Detta är en studie med syfte att utifrån narrativ från fyra sångerskor undersöka hur en graviditet kan påverka sångrösten samt hur man som pedagog kan bemöta dessa förändringar. Förhoppningen är att studien ska ge ökad kunskap i hur de fysiologiska och psykologiska förändringarna under en graviditet kan påverka sångrösten och medvetandegöra vad man som pedagog kan göra för att fortsätta bedriva skonsam sångundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk arbetsmodell vilket resulterade i teman utifrån informanternas berättelser. Resultatet visar på att en graviditet kan ha såväl positiva som negativa effekter på sångrösten med övervägande negativa följder. Hormonell påverkan i larynx, förändringar i magen och bukmuskulaturen samt minskad andningskapacitet har störst negativ inverkan på sångrösten under graviditeten medan positiva effekter som kan komma att upplevas är utökat lägre omfång och mörkare timbre (klangfärg). Den individuella påverkan är dock stor och det finns inga generella metoder att använda sig av i undervisningen av gravida. Kunskap från såväl sångerskans som pedagogens håll om vad som kan ske med sångrösten under en graviditet kan skapa förutsättning för skonsam röstanvändning och anpassning av sångteknik. Resultatet visar också på att acceptansen kring röstens förändring under graviditeten är av stor vikt för att inte pressa sig och orsaka långvarig skada på stämbanden.

Denna uppsats ämnar ta reda på hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning på en van sångare. Tidigare forskning har visat övervägande positiva effekter av fysisk träning sånguppvärmning, men de flesta tidigare studierna fokuserar på kvinnliga sångare. Denna uppsats är en pilotstudie och är således en test av metod inför kommande större studie. En testperson i 28 års-ålder rekryterades via bekvämlighetsurval till studien. Han utförde två olika typer av sånguppvärmningar vid två olika testtillfällen, en traditionell sånguppvärmning samt en fysisk träning som uppvärmning. Därefter sjöng han en sång som spelades in i musikstudio för att sedan fylla i en enkät som innehöll frågor om hur han upplevde att hans röst kändes vid framförandet av sången. Svaren från enkäten visar att testpersonen upplevde att han hade en större och tätare klang, han hade mer vibrato och var mer egaliserad i registerövergångar efter att ha utfört den fysiska träningen som uppvärmning. Endast en testperson ingår i denna studie vilket gör att det inte är rimligt att dra allomfattande slutsatser från resultatet. Metoden i sin helhet fungerar väl, det kan dock vara lämpligt att göra ändringar gällande antalet testpersoner samt utformningen av den fysiska träningen i kommande studier.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare talar om att de hanterar delgivning av information till barn om att de är föremål för en utredning hos socialtjänsten. Frågeställningarna gällde huruvida socialsekreterarna säger att de delger barnen information samt hur bristande information påverkar samtalet med barnet, och även hur socialsekreterarna resonerar kring lagstiftning och etik i dessa frågor. Teoretiska utgångspunkter var Harold Öv-reeides kommunikationsteoretiska perspektiv, etisk teori och lagstiftningen. Metoden var kva-litativ och djupintervjuer i form av två fokusgrupper genomfördes. Analysen gjordes med hjälp av meningskoncentrering där centrala teman i den utskrivna intervjutexten eftersöktes. Huvudsakliga resultat var att socialsekreterarna sade sig informera barnet om utredningen utifrån vilken information det enskilda barnet kan ta till sig enligt socialsekreterarens bedöm-ning, och utifrån vad man kommer överens om med föräldrarna. Socialsekreterarna ansåg sig vara sämre på att informera barnen om utredningens avslutning och vad man i slutändan kom fram till. Det var de etiska skälen som övervägde när de informerar barnen. Socialsekreterarna tyckte inte att lagen reglerar delgivning av information till barn under 15 år.</p>

<p>Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja.</p>