Till denna undersökning har en artefakt i form av en spelprototyp skapats där olika labyrinter används i samband med panorerade röstkommandon för att undersöka auditiv navigation. Det som mäts är tid och antal misstag som görs under labyrinterna som sedan jämförs mellan tre grupper som navigeras med antingen mono, korrekt panorering eller inkorrekt panorering på röstkommandona.Då navigation främst använder visuell information bidrar denna undersökning med forskning kring hur röst och panorering kan användas till auditiv navigation. På grund av att röst är ett vanligt och effektivt kommunikationssätt är det ett enkelt verktyg att bruka i vardagen. Resultaten tyder på att korrekt panorering ledde till färre misstag jämfört med de andra panoreringarna. Däremot uppstod ingen större skillnad tidsmässigt mellan panoreringarna.Denna spelprototyp skulle kunna utvecklas till spel i form av “Audio Games” eller “Serious Games” genom att implementera ytterligare funktioner som kan höja underhållningsfaktorn eller utmaningen i lärandet.

Denna studie undersöker hur digital pitchförändring påverkar upplevelsen av en röst. En monoton röst har spelats in och olika pitch-versioner av rösten har skapats. Bakgrundskapitlet tar upp områden som psykologi, kontext, röst och demografi m.fl. För att få svar på frågeställningen har en undersökning genomförts. Ett digitalt spel skapades med syfte att undersöka deltagarnas upplevelser. I spelet stöter deltagaren på fem olika karaktärer vars tal endast består av vokaler. Varje karaktärs röst har pitchförändrats på olika sätt och deltagarna ombads anteckna sina tankar för vardera karaktär. Undersökningen hade 8 deltagare som efter spelsessionen deltog i en intervju. Svaren från deltagarna visar på att den pitchförändring som gjort påverkat deltagarnas upplevelser. Det finns vissa likheter mellan svaren men även en del skillnader. Resultatet visar på att pitchhöjning verkar vara ett effektivare sätt att förmedla en känsla än både vid oförändrad pitch samt vid pitchsänkning.

Is there a difference between whose voice is represented in individual elements in TV4’s morning show Nyhetsmorgon? This study aims to map out whose voice is represented in what segment of the show. To have a voice is an important building block in a modern democratic society. Additionally, the voices that are actually heard also need to originate from different people as the difference is important in the process of producing meaning. Nyhetsmorgon could operate as a platform for all voices to be heard, but instead of using the power they possess, they allocate the space unequally. Based on a quantitative content analysis, with a theoretical groundwork derived from Nick Couldry’s voice theory and Stuart Hall’s theory of representation, this study indicates under-representation of different voices and that certain qualifications are considered advantageous in how much someone is allowed to have their voice heard. The most common voice represented in Nyhetsmorgon is an adult female who is invited to function as a professional. She has a common Swedish first name, not necessarily a common Swedish surname, and gets to speak for about 3–4 minutes without any interruptions. She is not perceived to have a non-Nordic background. This invited guest appears, as such, most often in the culture and entertainment category.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur jag som sångpedagog kan arbeta med elever inriktatmot utvecklingen av en fri röst och rårösten i sångundervisning och hur elever uppleversångundervisningen. Studien genomförs med två elever som får två sånglektioner var. Underlektionerna går vi igenom övningar och metoder som är utvecklade för att utforska en fri röstoch rårösten samtidigt som eleverna arbetar med en varsin låt. I slutet jämför eleverna olikainspelningar från när de sjunger sin låt och det avslutas med en intervju. Jag utformar minundersökning med dessa frågeställningar: (1) Hur kan sångpedagoger arbeta med eleverinriktat mot utvecklingen av en fri röst och rårösten och (2) hur upplever eleversångundervisning inriktad mot utvecklingen av en fri röst och rårösten? I resultatet framgårdet att sångundervisning, övningar och metoder som baseras på kroppslig närvaro, inrebalans, medveten andning och trygghet mellan lärare och elev är betydande faktorer fördenna typ av undervisning. Utan någon yttre påverkan påvisar elevernas egna upplevelser avundervisningen att de upplever positiva skillnader i sina sångröster då kommer djupare ner ikropp, medvetenhet och andning.

Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: Dels att ta reda på mer om internationella kunskapsmätningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lärares syn på testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lärare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmätningar. Sammanfattningsvis kan sägas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrågasätts som relevanta mätinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av likriktning och svartmålning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tänkande. I enkätstudien framkommer att lärarna känner till mycket lite om testen och de uttrycker åsikter kring testen endast i mycket begränsad utsträckning.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet.Metod: Tre klasser läste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion. Slutligen undersökte vi vilka kopplingar som finns mellan de olika frågetyperna, de tre textversionerna och elevernas LUS-nivå. Resultat: Läsförståelsetestet visar att röstversionen generellt har högst läsbarhet av de tre textversionerna. Goda läsare (LUS 17) har dock lyckats mindre väl med läsförståelsen i denna version. Detta gäller även för kausalitetsversionen, som i övrigt visar sig ha hög läsbarhet. Originalversionen är svårast att förstå, inte minst för de svagaste läsarna (LUS13). Utifrån elevernas svar på läsförståelsefrågorna kan vi konstatera att ordval och uttryck haft stor betydelse för läsförståelsen.

Tonläget i rösten hos en talare kan variera mer eller mindre under talet. Till vardags kallas det att en person som talar med låg variation i tonläget pratar “monotont” och att en person med hög variation i tonläget pratar “livligt”. Varje dag tar vi människor del av information som andra personer förmedlar genom tal, både genom medier och i vardagliga situationer som föreläsningar eller presentationer på jobbet. En del av informationen är det viktigt att ta till sig och minnas. I denna studie undersöktes huruvida det finns något samband mellan variation i taltonläget hos talaren och arbetsminnet hos lyssnaren. I studien fick 19 deltagare lyssna på ljudklipp med upplästa listor bestående av olika ord. Det fanns tre typer av listor: stor variation i tonläget (A), liten variation i tonläget (B) och variation i tonläget som låg någonstans mellan de två andra typerna (C). För att uppnå denna variation manipulerades listorna A och B digitalt med hjälp av ett talanalysprogram. Efter att deltagarna lyssnat på en lista blev de ombedda att skriva ner alla ord de kunde minnas från listan. Det genomsnittliga resultatet från varje typ av lista jämfördes för att kunna avgöra om det finns något samband mellan arbetsminne och taltonläge. Deltagarna fick också svara på frågor om huruvida de uppfattade någon skillnad i rösten mellan ljudklippen. Resultaten från studien visar ingen korrelation mellan frekvensvariation i rösten och arbetsminne. Det kan dock inte uteslutas att en korrelation finns, men att större frekvensvariation krävs eller att andra faktorer är mer signifikanta för arbetsminnet. Resultatet pekar dessutom på att skillnaderna i graden av frekvensvariation är svåra att uppfatta vid de nivåer som användes i studien och då materialet är upplästa listor med ord. / While speaking, the pitch in a person’s voice can vary more or less. In everyday terms, this is often described as “lively” and “monotone” speech, meaning more varying and less varying with respect to pitch respectively. Every day, we are presented with spoken content and information, both through media, in conversations and in situations such as lectures. Some of the information we hear is important, and we are expected to understand and/or remember it. An example of this is information presented in lectures, or verbally presented instructions. In this study, the connection between variation in the speaker’s voice pitch and the recipient’s working memory was explored. In this study, 19 participants listened to voice clips containing lists of words. Those lists had either large pitch variation (A), small pitch variation (B), or a pitch variation that was unaltered and lay somewhere in between the other two (C). In order to attain these pitch variations, list A and B were manipulated using a program for digital voice analysis. After listening to a list, the participants were asked to write down all words they could remember from the list. The average memorisation rates from the lists of each type were compared in order to determine whether the pitch variation had any significance for the recipient’s working memory. The participants were also asked about their perception of the differences in the voice between the clips. The results of the study show no correlation between voice pitch variation and working memory. However, the possibility that a correlation exists but that larger pitch variations are needed cannot be ruled out. It is also possible that other factors are simply more significant for the working memory. The results also indicate that pitch variation at the extent used in this study, and when the listening material is lists with words, is hard to perceive.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger beskriver att de arbetar med röstregister i sin undervisning, vilka olika röstbegrepp informanterna använder sig av samt hur de förklarar dessa för eleverna. Med denna studie vill jag få en bild av hur terminologin påverkar undervisningen när samma register förklaras på olika sätt. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer för att på så sätt få en mer utförlig bild av sångpedagogers uppfattningar och handlingar. Jag har intervjuat fyra sångpedagoger i olika genrer för att se om det finns någon skillnad i val av begrepp utifrån vilken genre de arbetar inom. För att kunna tolka och försöka förstå informanterna på ett djupare sätt har jag använt mig av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har också analyserat datamaterialet utifrån ett didaktiskt perspektiv.   Resultatet visar att informanterna anser att det finns för många begrepp när det gäller röstregister och att det skulle vara bra att sortera upp dem och minska antalet på dem. Samtidigt anser informanterna att sången är viktigare än hanteringen av begreppen. Genom att förklara begrepp utifrån specifika genrer samt vara tydlig med vad ett register är skulle terminologin kunna berika undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how vocal teachers work with vocal register in their teaching; which voice terms the informants use and how they explain these to the students. With this study I want to get a picture of how the terms affect the teaching, when the same register is explained in different ways. I have used qualitative interviews to get a more detailed picture of the vocal teachers’ opinions and actions. I have chosen four vocal teachers in different genres in order to find if there are different choices of words between the music genres they work in. To be able to interpret and understand the informants in a deeper way I have used a hermeneutic perspective. I have also analysed the data from a didactic point of view.    The results show that the informants find too many terms connected to the vocal register and that it would be good to categorise and minimize the number of them. At the same time the informants believe that the singing is more important than the use of the terms. Explaining the terms within the genre, and by making clear what a register is, should enrich the education.

Denna studie undersöker förekomsten av läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet i tre läromedelstexter för ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att under­söka läromedels­texternas läsbarhet utifrån ett andraspråksperspektiv då röst och kausalitet är faktorer som främjar andraspråkselevers läsförståelse. Undersökning genomförs i en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys för att både räkna företeelser och analysera hur dessa används. Denna undersökning visar att det inte är andelen företeelser för röst och kausalitet som avgör texternas läsbarhet utan snarare hur författarna valt att använda dessa. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningens resultat är att alla tre läromedlen visar att det finns företeelser för röst och kausalitet. Däremot kan dessa användas på ett mer produktivt sätt för att ge större effekt på läsbarheten.