Uppstatsens huvudsyfte är att försöka finna tänkbara förklaringar till varför grundskoleelever i Finland presterar bättre i internationella kunskapsmätningar än svenska elever. Genom en jämförande fallstudie, av typen mest lika design, där alternativa förklaringar utesluts genom att de förekommer i båda utbildningssystemen isoleras effekten av den avsedda förklaringsvariabeln. Förutsättningarna för ledarskapet på olika nivåer inom utbildningssystemen utgör variabeln som avser förklara resultatskillnaden mellan Sverige och Finland i internationella kunskapsmätningar. Ledarskapet delas upp i kategorierna förvaltningsmodell, utvärdering, decentralisering och professionen. Varje kategori operationaliseras och undersöks separat inom båda utbildningssystemen. Empirin i undersökningen utgörs av lagtexter, läroplaner, myndighetsinformation och data från andra vetenskapliga undersökningar som analyseras för att beskriva ledarskapets förutsättningar inom respektive utbildningssystem. I resultatet framkommer det att den största variationen påträffas i förvaltningsmodell och profession men även viss skillnad i kategorin decentralisering. Därefter utvecklas resonemanget att professionsstatusen och förvaltningsmodellen i Finland skapar bättre förutsättningar för ledarskap och samarbete mellan skolor vilket leder till högre resultat i internationella mätningar. Slutligen hävdas det att samtliga resonemang som kan föras utifrån resultatet utgår från läraryrkets professionalitet vilket innebär att den aspekten av ledarskapet betraktas som en viktig förutsättning i ett framgångsrikt utbildningssystem.

Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: Dels att ta reda på mer om internationella kunskapsmätningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lärares syn på testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lärare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmätningar. Sammanfattningsvis kan sägas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrågasätts som relevanta mätinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av likriktning och svartmålning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tänkande. I enkätstudien framkommer att lärarna känner till mycket lite om testen och de uttrycker åsikter kring testen endast i mycket begränsad utsträckning.

This thesis addresses the local reception and use in Sweden of the major international large scale assessments (ILSAs) of student performance: Programme for International Student Assessment (PISA), Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS), Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and International Civic and Citizenship Education Study (ICCS). The aim is to describe and analyze how Swedish teachers, principals and school directors interpret and possibly use ILSAs in their professional practice. ILSA is treated here as a new idea or a new social technology defining what constitutes good (or bad) education. The theoretical framework combines a top-down perspective provided by Rogers’ (2003) Diffusion of Innovation theory, and a complementary, more critical Policy Enactment approach (Ball et al. 2012), stressing the import-ance of context and local actors’ perspectives. Empirically, the thesis is based on 40 semi-structured interviews carried out in the 2011-2012 school year with teachers, principals and municipal school directors in five municipalities and 12 compulsory schools, selected to cover diverse municipalities, schools, and respondents. The respondents perceive ILSAs as valid evaluations of the Swedish school system. Most think it is important to compare results of different nations, although ILSA is not expected to cover the whole curriculum. Most interviewees are aware that Swedish ILSA results have been declining for years and perceive an urgent need to reverse this trend. However, few of the directors, principals or teachers believe that Swedish schools are in a deep crisis, as described in Swedish media. The participants frequently regard schools as primary determinants of ILSA results, and few blame family, socio-economic, cultural and contextual factors for the Swedish decline in ILSA rankings. There are significant differences between the three occupational groups in their reception and use of ILSA. Municipal school directors who are very well-informed emphasize the influence of ILSA on their local development efforts. Principals and teachers say that ILSAs have had modest direct effects on their work, but they argue that poor Swedish results in international assessments have had indirect effects, for instance by prompting the introduction of a new national curriculum. / <p>Contains an English summary.</p>