Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning. Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt manlig utbildning. Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag. Därkvinnor dominerar som professorer och lektorer är tillgången till professurer, lektorat ochdoktorandtjänster låg. Relationerna mellan forskningsintressen och resurser inom det akademiska fältet tolkasutifrån en teori om en reproduktion av en kvinnlig respektive manlig habitus. Reproduktionenäger rum inom familjen genom överföring av kulturellt kapital från föräldrarna. Döttrartenderar att sakna kulturellt kapital från fäderna medan söner tenderar att ärva fädernaskulturella kapital. En konsekvens av reproduktionen av en kvinnlig och manlig habitus är attkvinnor tenderar att orientera sig mot vetenskapliga områden som är fattiga på ekonomisktoch akademiskt kapital medan män orienterar sig mot områden som har mycket större tillgångtill dessa kapitalslag. Skillnaderna i kvinnors och mäns forskningsintressen, liksomskillnaderna i tillgången till ekonomiskt och akademiskt kapital inom kvinnligt respektivemanligt dominerade delar av det akademiska fältet, tenderar att stå i samklang med demhistoriska könsarbetsdelningen, där kvinnor i lägre utsträckning tagit del i ekonomiskamarknader och har haft lägre tillgång till ekonomiskt kapital jämfört med män. Detakademiska fältet reproducerar därför genusstrukturer i samhället. / This thesis examines gender structures in the Swedish academic field by analyzing therelations of female and male academics to the economic and academic capital of the field.Theoretical starting point is Pierre Bourdieu´s theory of habitus, symbolic capital and field.Traditionally female and male research interests among female and male professors are beingexamined in relation to the education of their parents. Women’s and men’s different interestsare related to the economic and academic capital within female- and male-dominated parts ofthe academic field. The study of research interests of women and men show that women tend to take a lesserinterest in traditionally male research areas compared to men even when they work withinsimilar scientific areas. Women take a lower interest in research about economy, naturalscience and technology compared to men. The differences between women and men increasewhen their mothers or fathers have a lower education, when their mothers have a moretraditionally female education or when their fathers have a traditionally male education. The analyse of the academic field shows that the most female-dominated sciences are thepoorest in economic and academic capital, whereas the male-dominated sciences have thelargest amounts of economic and academic capital within the academic field. Scientific areaswith a female domination within the professorial profession have the lowest allotment ofeconomic capital within the field. Where women dominate as professors and lecturers theallotment of professorship, lectureships and other academic positions are low. The relations between the different interests of women and men and the recourses within theacademic field are interpreted in terms of a reproduction within the family of a genderedhabitus in individuals through the transmission of cultural capital from the parents. Daughterstend to lack cultural capital transmitted from their fathers, whereas sons become inheritors oftheir fathers cultural capital. A consequence of this reproduction of a female and male habitusin the family is that women tend to orient themselves towards scientific areas which are apoor in economic and academic capital, whereas men tend to orient themselves towardsscientific areas which are rich in capital. The differences between the scientific interests ofwomen and men, as well as the differences in capital between female- and male-dominatedparts of the field, tend to be homologous with the gendered division of labour, where womenhistorically have taken less part in economic markets and have had less access to economiccapital. The academic field therefore reproduce the gender structures within society.

Uppstatsens huvudsyfte är att försöka finna tänkbara förklaringar till varför grundskoleelever i Finland presterar bättre i internationella kunskapsmätningar än svenska elever. Genom en jämförande fallstudie, av typen mest lika design, där alternativa förklaringar utesluts genom att de förekommer i båda utbildningssystemen isoleras effekten av den avsedda förklaringsvariabeln. Förutsättningarna för ledarskapet på olika nivåer inom utbildningssystemen utgör variabeln som avser förklara resultatskillnaden mellan Sverige och Finland i internationella kunskapsmätningar. Ledarskapet delas upp i kategorierna förvaltningsmodell, utvärdering, decentralisering och professionen. Varje kategori operationaliseras och undersöks separat inom båda utbildningssystemen. Empirin i undersökningen utgörs av lagtexter, läroplaner, myndighetsinformation och data från andra vetenskapliga undersökningar som analyseras för att beskriva ledarskapets förutsättningar inom respektive utbildningssystem. I resultatet framkommer det att den största variationen påträffas i förvaltningsmodell och profession men även viss skillnad i kategorin decentralisering. Därefter utvecklas resonemanget att professionsstatusen och förvaltningsmodellen i Finland skapar bättre förutsättningar för ledarskap och samarbete mellan skolor vilket leder till högre resultat i internationella mätningar. Slutligen hävdas det att samtliga resonemang som kan föras utifrån resultatet utgår från läraryrkets professionalitet vilket innebär att den aspekten av ledarskapet betraktas som en viktig förutsättning i ett framgångsrikt utbildningssystem.

<p>Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt. Sju lärare är medvetna om den formativa bedömningen och använder olika metoder för att underlätta den (explicit formativ bedömning). Tre lärare är inte medvetna om den formativa bedömningen men bedömer ändå till viss del formativt (implicit formativ bedömning). Det som skiljer lärare som bedömer explicit formativt från de som bedömer implicit formativt är deras yrkeslivserfarenhet och utbildning. Några andra faktorer som lärarna anser påverkar den formativa bedömningen är skolbyten, antal arbetstimmar och summativa prov. Resultaten tyder på att utbildning av lärare är en viktig faktor om man vill implementera formativ bedömning i större utsträckning.</p>

Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt. Sju lärare är medvetna om den formativa bedömningen och använder olika metoder för att underlätta den (explicit formativ bedömning). Tre lärare är inte medvetna om den formativa bedömningen men bedömer ändå till viss del formativt (implicit formativ bedömning). Det som skiljer lärare som bedömer explicit formativt från de som bedömer implicit formativt är deras yrkeslivserfarenhet och utbildning. Några andra faktorer som lärarna anser påverkar den formativa bedömningen är skolbyten, antal arbetstimmar och summativa prov. Resultaten tyder på att utbildning av lärare är en viktig faktor om man vill implementera formativ bedömning i större utsträckning.

Undersökningen i arbetet syftar på att jämföra de gällande styrdokument som skall efterföljas i förundervisningen i Finland och på Åland och motsvarande i Sveriges förskoleklass. Vidare vill jag genom e-intervjuer till personer med yrkeskompetens undersöka olikheter som finns gällande hur länderna arbetar inom verksamheterna där sexåringarna befinner sig i, faktorer som skiljer länderna åt inom daghemmets och förskolekassens värld samt få ta del av deras synpunkter och funderingar kring ländernas vision om vad just deras sexåringar skall befinna sig i för miljö året innan de börjar årskurs ett.   Jag har studerat styrdokumenten för länderna i fråga och jämfört de ämnen som jag anser vara relevanta i en jämförelse, värdegrund, uppdrag och mål, pedagogens roll och specialundervisning. Styrdokumenten har klara och tydliga mål, men hur mycket skiljer det sig mellan länderna för vad som exempelvis skall uppnås när barnet är sex år. Jag skulle önska att detta ämne var lite mer kontroversiellt, men tiden kanske hinner ikapp och vi får läsa mer om detta i framtiden. Vidare har PISAs undersökningar granskats, syftet med projektet PISA är att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att elever som snart skall avsluta den obligatoriska skolan är mogna och har de kunskaper som behövs för att möta framtiden.   Elektronisk intervju per e-post och en diskussion av styrdokumenten användes som datainsamlingsmetod för denna undersökning och frågorna utformades så att respondenten fritt kunde resonera i ämnet så ingående som hon eller han ville. Jag fick svar av 10 barnträdgårdslärare/daghemsföreståndare och tre svar av personer med en högre position som besitter kunskap i de frågor som jag bestämde mig för att fråga.   Resultaten visade på att respondenterna upplever att de har det väldigt bra som det är och att de anser att barnen har det bäst om de får gå kvar på daghemmet till det att de skall in i skolvärlden.

Studien undersöker arbetsmarknadens förändrade förutsättning utifrån en riskgrupp vilket i studiens kontext är ungdomar (med eller utan utbildning), lågutbildade, arbetslösa samt nyexaminerade. Syftet är att undersöka riskgruppens förutsättning att med hjälp av en utbildningsinvestering uppnå en etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden upplever en inkomstojämnlikhet samt inkomstosäkerhet vilket har orsakat ett ökat behöv för anställningsbarhet bland riskgruppen. Denna studie avgränsar sig endast till utbildning på tertiär nivå. Således studeras övergången mellan studier och arbetsmarknad utifrån utbildningsformerna: folkhögskolan, vuxenutbildning, kompletterande utbildning, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Övergången studeras främst i relation till riskgruppens förutsättning. Metoden som använts är en trianguleringsmetod där både kvalitativ och kvantitativ metod trianguleras för att nå fram till ett resultat. I den kvalitativa metoden används en narrativ litteraturgenomgång och i den kvantitativa metoden används en systematisk litteraturgenomgång genom en metaanalys. Det sistnämnda använder sig av en etableringsmått efter avslutad studier från tertiär utbildningsnivå.

I den här studien kommer jag att jämföra läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet ochförskoleklassen i Sverige och Grekland. Valet av länderna förefaller naturligt eftersom jag är engrekiska som lever i Sverige. Intresset väcktes av diskussioner om en gemensam europeiskarbetsmarknad, vilket var resultat av EU:s intentioner som vi har sett via bland annatbolognaprocessen. Syftet är att kartlägga de lik- och olikheterna som finns mellan de tvåläroplanerna. Fokus läggs på värdegrund och demokrati. Undersökningen är menad att besvarafrågan om huruvida det finns möjlighet för förskollärares mobilitet mellan de två länderna.Utfallet av undersökningen – hur lika och/eller olika läroplanerna är - kan vara avgörande för enförskollärares beslut att söka arbete i det andra landet. Metoden som används är dokumentanalys.Komparationen är tredelad. Först ges en allmän och kortfattad beskrivning av de två ländernasutbildningssystem där även läroplanernas struktur jämförs. Dessutom förklaras ett antal viktigabegrepp. Andra delen består av själva dokumentanalysen med vilken ett antal punkter från bådaläroplanerna jämförs genom att kopplas till kategorier som har den gemensamma nämnaresfunktion. Tredje och sista delen behandlar ett specifikt perspektiv, nämligen värdegrund ochdemokrati. Slutsatsen som har kommit fram visar att likheterna mellan de två läroplanerna är flerän olikheterna. Det kan innebära att de två länderna är ganska nära varandra i frågan om hurförskoleklassen bör fungera.

This bachelor’s thesis examines how local governments in Sweden can improve the academic results of students in primary school. The thesis will focus on the impact of implementing trust-based governance in the organization. The thesis will examine two examples in Sweden, Stockholm and Östra Göinge. Since Stockholm is the largest school administration in Sweden the thesis will specifically look at Järvaområdet in the western part of Stockholm. Trust-based governance refers to an organizational form of governance and management. It emphasizes trust, collaboration, as well as a joint decision making between the administration and profession.  The research method used in the study is a mixed approach. The study will combine quantitative data gathering as well as a declaration of the results of students in year 9 over time. By analyzing the characteristic of the management and the correlation to the definition of trust-based governance we can draw conclusions on whether or not it has had an impact on the results.  Furthermore, the study will evaluate certain specific local reforms that have had a positive impact on the students’ results. The interviews aim at giving the researcher a deeper understanding of the school, its challenges, the students as well as the organization as a whole. This can provide a deeper understanding of how trust-based governance can influence the academic results. The study will underline how the organization of local government affects the students’ and their academic results. Those conclusions can later be used to create a blueprint of an effective public administration both when it comes to economic resources as well as the satisfaction of the students, teachers and the public. The results of the study finds that trust-based governance will create an engaging school setting as well as higher results, motivation, satisfaction from the public and overall knowledge acquisition.  The findings can help local Swedish policymakers adapt their policies to further increase the students’ results. By implementing trust-based governance and promoting collaboration in all the levels of local administration they can support academic success within the municipality. Finally, this thesis contributes to further studies of the organization of local government in Sweden. The findings disclose different problems within the administration of local government as well as provide solutions to those problems.  Keywords: local government, Sweden, trust-based governance, academic results, education, educational policies, educational systems, policy implementation, school governance, municipal self-rule. Nyckelord: kommun, Sverige, tillitsbaserad styrning, akademiska resultat, utbildning, utbildningspolicy, utbildningssystem, policyimplementering, skolstyrning, kommunalt självstyre.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur representanter för skolhuvudmän i olika kommuner resonerar kring en inkluderande skolverksamhet. Studien bygger i sin helhet på Bronfenbrenners ekologiska systemteori, där huvudtesen är att alla olika nivåer inom ett system påverkar varandra. Utifrån detta har studien inspirerats av fenomenologin för att belysa hur deltagarna resonerar kring och upplever inkludering, likvärdighet och sin roll som verksamhets- eller förvaltningschef. Resultatet har sedan analyserats tematiskt. Deltagarna är skol- och förvaltningschefer från sju olika kommuner i Sverige. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes online som spelades in och sedan transkriberades till flytande talspråklig text. Deltagarna representerar kommuner med mellan ca 5000 och 100 000 invånare vilket innebär att de har mycket olika förutsättningar och utmaningar kring att skapa en inkluderande skolverksamhet. Resultatet pekar, precis som tidigare forskning, på att det finns ett glapp mellan idén om inkludering och praktiken i skolans verksamhet. Detta glapp verkar inte heller minska, utan snarare öka utifrån deltagarnas resonemang om att sätta elever i exkluderande undervisning är utifrån en idé att det är för elevens bästa. Det innebär möjligen att det kan bli ännu vanligare att placera elever i exkluderande sammanhang utifrån denna idé om elevens bästa.

Denna studie är en litteraturstudie med syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskoleelevers motivation att lära sig matematik för att nå målen enligt läroplanen. En positiv upplevelse av matematik kan höja elevens lust, vilja och motivation till matematik. Däremot om eleven får en negativ inställning till matematik och saknar de förutsättningar som kan motivera eleven i matematik så kan det få negativ effekt på matematikprestationen under hela elevens skolperiod. Ska alla bli matematiker? Borde alla vara intresserade av matematik? Svaret är definitivt nej, men varför läggs det så stor vikt vid att lära sig matematik i skolan? Anledningen är att vi lever i en tid där behovet av att ha matematiska kunskaper är viktigare än någonsin. Matematik är också ett av huvudämnena i skolan och eleven kan behöva kunskaper och ett bra betyg i matematik för att fortsätta sina studier till en högre nivå. Denna studie försöker identifiera och undersöka faktorerna som till exempel lärarens inflytande och hens undervisningsmetoder, brister i utbildningssystemet, elevens bakgrund och språkliga behärskning, särskilt det matematiska språket samt graden av föräldrahjälp som de får hemma. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskoleelevens motivation till att lära sig matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att välja ut två delar: 1)systematisk granskning och 2) tematisk analys. I denna studie presenteras också en tabell som innehåller en sammanfattning av olika utvalda källor som är relaterade till frågeställningen. I slutsatsen besvaras frågeställningen att det är flera faktorer som är effektiva för att motivera eleven att lära sig matematik, där ett fåtal av dem spelar en mer viktig roll. Bland annat har jag funnit i min studie att de viktigaste faktorerna är att anställa utbildade och kompetenta lärare, lärarens roll, ledarskap samt disciplin och användning av moderna och avancerade metoder i matematik undervisningen. Studien visar också att det är viktigt att läraren använder varierande metoder, både praktiska och teoretiska metoder i sin undervisning samt regelbunden återkoppling till eleven. Viktigt är även bedömning från lärare till eleven samt föräldrarnas delaktighet och medvetenhet om deras barns framsteg och utveckling. Studien har också kommit fram till att för att känna motivation så är det viktigt för eleven att behärska det svenska språket och mer specifikt det matematiska språket. Andra viktiga faktorer för att skapa motivation hos eleven är att lärare använder digitala verktyg i sin undervisning samt att både skolans- och klassrumsmiljön är lugn och känns positiv. / This study is a literature study with the aim of investigating which factors influence elementary school students' motivation to learn mathematics in order to achieve the goals according to the curriculum. A positive experience of mathematics can increase the student's desire, will and motivation for mathematics. On the other hand, if the student has a negative attitude towards mathematics and lacks the prerequisites that can motivate the student in mathematics, it can have a negative effect on mathematics performance throughout the student's school period. Should everyone become a mathematician? Should everyone be interested in math? The answer is definitely no, but why is so much emphasis placed on learning mathematics in school? The reason is that we live in a time where the need to have mathematical skills is more important than ever. Mathematics is also one of the main subjects in school and the student may need knowledge and a good grade in mathematics to continue their studies to a higher level. This study tries to identify and examine the factors such as the influence of the teacher and his teaching methods, shortcomings in the education system, the background and language proficiency of the student, especially the mathematical language and the degree of parental help they receive at home. The purpose of this study is to investigate which factors influence primary school students' motivation to learn mathematics. The literature study has been carried out by selecting two parts: 1) systematic review and 2) thematic analysis. This study also presents a table that contains a summary of various selected sources that are related to the question. In the conclusion, the question is answered that there are several factors that are effective in motivating the student to learn mathematics, where a few of them play a more important role. Among other things, I have found in my study that the most important factors are hiring trained and competent teachers, the role of the teacher, leadership and discipline and the use of modern and advanced methods in teaching mathematics. The study also shows that it is important that the teacher uses varying methods, both practical and theoretical methods in his teaching and regular feedback to the student. Assessment from teacher to student as well as parents' participation and awareness of their child's progress and development are also important. The study has also concluded that in order to feel motivated, it is important for the student to master the Swedish language and more specifically the mathematical language. Other important factors for creating motivation in the student are that teachers use digital tools in their teaching and that both the school and classroom environment are calm and feel positive.