Uppstatsens huvudsyfte är att försöka finna tänkbara förklaringar till varför grundskoleelever i Finland presterar bättre i internationella kunskapsmätningar än svenska elever. Genom en jämförande fallstudie, av typen mest lika design, där alternativa förklaringar utesluts genom att de förekommer i båda utbildningssystemen isoleras effekten av den avsedda förklaringsvariabeln. Förutsättningarna för ledarskapet på olika nivåer inom utbildningssystemen utgör variabeln som avser förklara resultatskillnaden mellan Sverige och Finland i internationella kunskapsmätningar. Ledarskapet delas upp i kategorierna förvaltningsmodell, utvärdering, decentralisering och professionen. Varje kategori operationaliseras och undersöks separat inom båda utbildningssystemen. Empirin i undersökningen utgörs av lagtexter, läroplaner, myndighetsinformation och data från andra vetenskapliga undersökningar som analyseras för att beskriva ledarskapets förutsättningar inom respektive utbildningssystem. I resultatet framkommer det att den största variationen påträffas i förvaltningsmodell och profession men även viss skillnad i kategorin decentralisering. Därefter utvecklas resonemanget att professionsstatusen och förvaltningsmodellen i Finland skapar bättre förutsättningar för ledarskap och samarbete mellan skolor vilket leder till högre resultat i internationella mätningar. Slutligen hävdas det att samtliga resonemang som kan föras utifrån resultatet utgår från läraryrkets professionalitet vilket innebär att den aspekten av ledarskapet betraktas som en viktig förutsättning i ett framgångsrikt utbildningssystem.