<p>This project started when LIC Audio AB wanted help with development of a hearing aid for public rooms. The problem is that a lot of people suffer from some sort of hearing impairment. In places with a lot of people and background noise the problem becomes bigger and the sound seems to flow together. </p><p>During the project we found the solution for the problem in the shape of a headphone. The headphone receives a signal from a preinstalled hearing loop. The hearing loop exists in most public rooms and after the receiver got the signal an amplifier increases the sound to wished strength by the user. The headphone is easy to use and only got one regulator to control both sound level and on/off. To ease the usage we developed a charging stand and a charging list to hang the headphones after usage. When doing this you can ensure to always have power left in the headphones. </p><p> The project resulted in a working prototype of the headphones showing the thought of the project. We have also made models of the charging stand and charging list.</p>

This project started when LIC Audio AB wanted help with development of a hearing aid for public rooms. The problem is that a lot of people suffer from some sort of hearing impairment. In places with a lot of people and background noise the problem becomes bigger and the sound seems to flow together. During the project we found the solution for the problem in the shape of a headphone. The headphone receives a signal from a preinstalled hearing loop. The hearing loop exists in most public rooms and after the receiver got the signal an amplifier increases the sound to wished strength by the user. The headphone is easy to use and only got one regulator to control both sound level and on/off. To ease the usage we developed a charging stand and a charging list to hang the headphones after usage. When doing this you can ensure to always have power left in the headphones. The project resulted in a working prototype of the headphones showing the thought of the project. We have also made models of the charging stand and charging list.

<p>Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.</p>

Bakgrund: Hörselskador är ofta förkommande hos personer med utvecklingsstörning, autism och inom autismliknande tillstånd, både medfödda och åldersrelaterade hörselskador. Ofta förblir de oupptäckta då dessa personer kan ha flera funktionsnedsättningar eller svårigheter att uttrycka sig. Dessa personer kan bo på en bostad med särskild service, och personal på dessa boenden behöver ha kunskap i hörselrelaterade ämnen för att de boendes behov ska tillgodoses. Syfte: Att belysa praktisk och teoretisk kunskap i ämnen som hörsel, hörselnedsättning, vissa hörhjälpmedel och kommunikation hos personal som arbetar på bostad med särskild service. Metod: För att belysa kunskapen hos personal i Karlskoga och Lindesbergs kommun användes en postenkät som mätinstrument i denna kvantitativa undersökning. Resultat: Personalen hade störst kunskap inom området kommunikation och vilken påverkan hörselnedsättningar kan ge. Sämre kunskap fanns att se inom området hörseltekniska hjälpmedel och hörapparater och om hur vanligt förekommande hörselnedsättningar är. Slutsats: Resultatet tyder på att det finns vissa brister i personalens kunskap, främst inom de områden som handlar om hörsel, hörselnedsättning och vissa hörhjälpmedel. Även om majoriteten av personalen hade bättre kunskap om kommunikation fanns det vissa brister även där. Utifrån detta resultat kan slutsatsen dras att personalen kan vara i behov av information och utbildning inom hörselrelaterade ämnen.

Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.

The present thesis examined the extent to which background noise influences the isolation point (IP, the shortest time from the onset of speech stimulus required for correct identification of that speech stimulus) and accuracy in identification of different types of speech stimuli (consonants, words, and final words in high-predictable [HP] and low-predictable [LP] sentences). These speech stimuli were presented in different modalities of presentation (auditory, visual, and audiovisual) to young normal-hearing listeners (Papers 1, 2, and 5). In addition, the present thesis studied under what conditions cognitive resources were explicitly demanded in identification of different types of speech stimuli (Papers 1 and 2). Further, elderly hearing-aid (EHA) users and elderly normal-hearing (ENH) listeners were compared with regard to the IPs, accuracy, and under what conditions explicit cognitive resources were demanded in identification of auditory speech stimuli in silence (Paper 3). The results showed that background noise resulted in later IPs and reduced the accuracy for the identification of different types of speech stimuli in both modalities of speech presentation. Explicit cognitive resources were demanded in identification of speech stimuli in the auditory-only modality, under the noisy condition, and in the absence of a prior semantic context. In addition, audiovisual presentation of speech stimuli resulted in earlier IPs and more accurate identification of speech stimuli than auditory presentation. Furthermore, a pre-exposure to audiovisual speech stimuli resulted in better auditory speech-in-noise identification than an exposure to auditory-only speech stimuli (Papers 2 and 4). When comparing EHA users and ENH individuals, the EHA users showed inferior performance in the identification of consonants, words, and final words in LP sentences (in terms of IP). In terms of accuracy, the EHA users demonstrated inferior performance only in the identification of consonants and words. Only the identification of consonants and words demanded explicit cognitive resources in the EHA users. Theoretical predictions and clinical implications were discussed. / I denna avhandling undersöktes hur mycket bakgrundsbuller inverkar på isolationspunkten (IP, den tidigaste tidpunkt när ett talat stimulus kan identifieras korrekt) och exakthet i identifikation av olika typer av talade stimuli (konsonanter, ord, och ord i final position i högt predicerbara [HP] respektive lågt predicerbara [LP] meningar). Dessa talade stimuli presenterades i olika modaliteteter (auditivt, visuellt, och audiovisuellt) för unga normalhörande deltagare (Artikel 1, 2 och 5). Dessutom jämfördes under vilka betingelser explicita kognitiva resurser krävdes för identifikation av olika typer av talade stimuli (Artikel 1 och 2). Vidare jämfördes äldre hörapparatsanvändare (EHA) och äldre normalhörande (ENH) personer med avseende på IP, exakthet i identifikation, och under vilka betingelser explicita kognitiva resurser krävdes för auditiv identifikation i tystnad (d.v.s. utan bakgrundsbuller) (Artikel 3). Resultaten visade att bakgrundsbuller gav senare IP och sänkte exaktheten för identifikation av olika typer av talade stimuli och i båda modaliteterna för presentation. Explicita kognitiva resurser krävdes vid identifikation av talade stimuli vid rent auditiv presentation med bakgrundsbuller, och när ingen semantisk förhandsinformation presenterades. Dessutom resulterade audiovisuell presentation i tidigare IP och mer exakt identifikation av talade stimuli, jämfört med rent auditiv presentation. Ett ytterligare resultat var att förexponering av audiovisuella talade stimuli resulterade i bättre identifikation av tal i bakgrundsbrus, jämfört med förexponering av enbart auditiva talade stimuli (Artikel 2 och 4). Vid jämförelse av EHA-användare och ENH-personer, hade EHA-användare senare IP i identifikation av konsonanter, ord, och ord i final position i LP-meningar. Dessutom hade EHA-användare mindre exakt identifikation av konsonanter och ord. Endast identifikation av konsonanter och ord krävde explicita kognitiva resurser hos EHA-användare. Teoretiska prediktioner och kliniska implikationer diskuterades.

Alla som går i skolan ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Enligt tidigare forskning kan konsekvenserna bli stora av att eleverna med hörselnedsättning inte använder sina hörhjälpmedel, då de har svårare att följa med i undervisningen och i social interaktion. Studiens syfte var därför att bidra med kunskap om elevers användning av hörhjälpmedel i skolan. Det blev också intressant att undersöka unga vuxnas resonemang angående sitt användande av hörhjälpmedel, samt vilka upplevelser de har av att använda dem i skolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor och det var sex unga vuxna som intervjuades. Resultatet visade att faktorer som påverkade de unga vuxnas användande av hörhjälpmedel var psykosociala faktorer, tekniska faktorer samt miljöfaktorer. Resultatet visade, tvärtemot vad tidigare studier visar, att intervjupersonerna använde sina hörhjälpmedel i hög utsträckning under skoltiden, samt överlag var nöjda med skolans miljöer och lärarnas bemötande utifrån ett hörselperspektiv. Dock synliggörs även normer kring hörselnedsättning och hörhjälpmedel där de unga vuxna berättar om rädsla för att inte passa in eller bli retade.

Det här är ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design. Fokus på projektet är att validera det fortsatta arbetet inom ett pågående produktutvecklingsprojekt av ett taktilt hörhjälpmedel. Projektets syfte är att undersöka forskning och teknik kopplat till taktil stimulering för att uppfatta ljud, och använda det som grund för beslutsfattning gällande den fortsatta inriktningen på utvecklingsprojektet. Målen för projektet är att leverera en sammanställning av aktuell forskning; en funktionsprototyp för testning av det senaste konceptet; samt resultat och analys av genomförda tester av det senaste konceptet gjorda med prototypen. Relevant och aktuell forskning och teknik kring sensorisk substitution för ljud-till-känsel-system har sammanställts. Forskningssammanställningen visar att sensorisk substitution för överföring av ljudinformation via hudens känselsinne är möjligt om tekniken fungerar och anpassas för ändamålet. Utifrån sammanställningen togs beslutet att fortsätta arbetet med att testa det senast framtagna konceptet inom utvecklingsprojektet. Detta koncept består av elektromagnetiska aktuatorer där spolarna fungerar som rörlig del, och aktuatorerna är satta i matrisformation. En funktionsprotototyp tillverkades för att testa hur spel mellan aktuatorerna påverkas av att ha spolen som rörlig del, och om aktuatorerna kan röra sig utan att påverkas av närliggande aktuatorer. Resultaten från testerna visar att den rörliga spolen löser tidigare problem med spel mellan aktuatorerna. Analysen av testresultaten har sammanställts i en FMEA och visar att även om grundpremissen för konceptet fungerar, finns det många risker som behöver hanteras i det framtida arbetet av produktutvecklingen. / This is a bachelor thesis in innovation and design engineering. The focus of this thesis is to validate the continuing work of an ongoing product development project developing a tactile hearing aid.  The purpose is to investigate research and technical solutions regarding tactile stimulation for sound perception and to use this as a basis for decision making for the continuing work of the product development project. The goal of this thesis is to deliver a compilation of state-of-the-art research; a works-like prototype for testing of the latest concept; and the results and analysis of tests performed with the prototype. A compilation was made of relevant research and technical solutions regarding sensory substitution for sound-to-touch systems. The compilation shows that sensory substitution for sound information transfer via the sense of touch is possible if the technical aspects work and are adapted for this purpose. Based on the results from the compilation a decision was made to continue the work by testing the development project’s latest actuator concept. The concept is based on solenoid actuators where the coils work as moving parts, and the actuators are set in a matrix formation. A works-like prototype of the actuators was made to test how play between the actuators is affected by having the coil as the moving part and whether the actuators can move without being affected by the actuators around them. The test results show that the moving coil solves the earlier problems regarding play between the actuators. The analysis of the test results has been compiled in a FMEA and shows that even though the basic premise of the concept works, there are a lot of risks which must be addressed during the continuing work on the product development.