Bakgrund Antalet bloggar som skrivs av hälsoprofiler med förslag på dieter och olika kostråd blir allt fler. Dessa sprids sedan i olika sociala medier. I sökandet efter alternativ till Livsmedelsverkets kostråd kan gruppträningsinstruktörer vara personer som ses som en hälsoförebild inom såväl träning som kost. De kan också vara en möjlig kanal utåt sett för olika kostbudskap. Syfte Att skapa en översiktsbild kring området kost och kvinnliga gruppträningsinstruktörer. Metod En webbaserad enkät utformades och instruktörer vid två olika träningsanläggningar i Sverige tillfrågades att delta. Totalt deltog 101 personer och svaren sammanfattades och analyserades med statistiska test. Resultat Av instruktörerna följer 11 % någon typ av diet medan ungefär 20 % utesluter laktos eller livsmedel med gluten. Många har någon typ av kostutbildning men en hel del vill ha mer kunskap, framför allt de yngre instruktörerna (< 30 år) (p=<0,05). Instruktörerna får frågor om kost som främst handlar om vad man bör äta i samband med träning och/eller viktnedgång. De instruktörer som instruerar fler än fyra pass per vecka får oftare frågor än de instruktörer som instruerar fyra pass eller färre (p=<0,05). Slutsats Gruppträningsinstruktörer utesluter möjligtvis en viss typ av livsmedel i större utsträckning än övriga befolkningen. För att kunna säga att det finns en skillnad mellan grupperna behöver dock fler studier göras. Större och mer omfattande studier är önskvärt för en större förståelse kring varför livsmedlen utesluts men också för hur instruktörer ser på sig själva i rollen som hälsoförebild och hur det påverkar dem. / Background There are numerous blogs written by people who see themselves as health authorities. They provide suggestions on how you, as a person, should eat. Within social media, this number is increasing exponentially in regards to advice. Many fitness instructors, who are easily perceived as superior in knowledge within the subject, can be a group asked for information when someone looks beyond the Swedish Food Administration for recommendations on diets and health. Hence, instructors can be a possible “channel” out for dietary advice. Objective To create an overall upper perspective on diets and female fitness instructors. Method(s) A web-based questionnaire was used and instructors from two fitness centers in Sweden were asked to participate in the study. The 101 replies were summarized and analyzed with statistical tests. Results By the instructors, 11% follow some type of diet and about 20 % exclude lactose and/or gluten. Many of the instructors have some type of nutrition education but more knowledge is desirable by the younger instructors (< 30 years)(p=<0,05). The instructors were asked questions about food and more specifically what you should eat in connection to training and/or weight loss. The instructors who have more than four classes per week were given more questions than the ones who carry out less than four classes per week (p=<0,05). Conclusion This study indicates that female group fitness instructors, to a greater extent than the population as a whole, exclude specific kinds of food. Although, to say there is a difference between fitness instructors and the population, more studies are needed. A larger study would be needed to better understand why some foods are excluded but also to explore how the instructors see themselves as a health role model and how it affects them.

Bakgrund Födoämneskänslighet är ett växande samhällsproblem och har ökat internationellt de senaste åren samt tenderar att fortsätta öka. Det finns även en ökad trend i samhället där folk väljer att äta mjölk- och glutenfri mat. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst av upplevd födoämneskänslighet hos individer från 15 års ålder i Sverige, även identifiera eventuella skillnader i förekomst beroende på kön, ålder, utbildning och boendeformer med fokus på födoämnena laktos, mjölkprotein och gluten. Två ytterligare syften var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan andelen som rapporterade upplevd födoämneskänslig respektive diagnostiserad födoämneskänslighet och deltagarnas upplevelse av tillgänglighet och variation gällande ersättningsprodukter. Metod Kvantitativ undersökningsmetod med bekvämlighetsurval användes där en webbaserad enkät skickades ut via Facebook. Dataanalys gjordes med IBM SPSS statistics 24 där chitvåtest, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitneys U-test användes med en signifikansnivå på <0,05. Resultat Totalt insamlades 173 svar. Kvinnorna upplevde födoämneskänslighet i större utsträckning än män (p=0,006) även mot laktos (p=0,040) respektive mjölkprotein (p=0,020). Det fanns en skillnad mellan deltagarna som upplevde känslighet och de som hade en fastställd diagnos (p<0,001). Det fanns en tendens att de äldre deltagarna upplevde känslighet mot mjölkprotein i större utsträckning än de yngre deltagarna (p=0,050). Ingen signifikant skillnad gällande utbildning fanns. Jämförelser mellan de olika boendeformerna upptäckte ett antal signifikanta skillnader för känslighet mot de olika födoämnena. Slutsats Kvinnor upplever födoämneskänslighet i större utsträckning än män, samma resultat gällde specifikt för födoämnena laktos och mjölkprotein vilket överensstämmer med tidigare forskning. För de andra demografiska grupperna var resultaten inte i enlighet med tidigare studier. Gällande ersättningsprodukter visade resultatet att det kan finnas en efterfrågan på ökad variation, men fler studier krävs för att veta inom vilka områden variation eventuellt saknas.

En jämförelsestudie mellan svenska och kinesiska mejeriförpackningar som delvis genomfördes i Shanghai, Kina. Omfattar även en färgstudie samt en undersökning om personers uppfattning av färger kontra fetthalt.