This thesis is a study of possible applications for a technology based on “spiral codes” applied in the field of waste sorting. The report shows the development and reading of spiral codes through image analysis, and studies for the results of the technique in practical tests. Today, food waste is separated from other household waste using an optical technique that distinguishes the garbage bags with respect to color. The concept is called “Gr¨ona p˚asen”(Green bag) as the bags for food waste are colored green. We examine the posibilty to identify the contents and origin of the bag by printing different spiral codes on garbage bags and using image analysis, to identify the contents and origin of the bag. The result from lab environment shows a correct identification of garbage bags of 100 % with 6 identities. For each analyzed garbage bag, on average 29.56 printed spiral codes were found on the garbage bag with a correct identification of each spiral code of 92.04 %. Which results in a correct identification of the garbage bags at 99.9 % with only three found spiral codes. / Detta examensarbete är en undersökning av möjliga tillämpningar för en teknik baserad på “spiralkoder” applicerat på området sopsortering. Rapporten visar framtagning och avläsning av spiralkoder genom bildanalys, och undersökningar för resultatet av tekniken i praktiska test. Idag avskiljs matavfall från övriga hushållssopor med hjälp av en optisk teknik som särskiljer soppåsarna med avseende på färg. Konceptet benämns “Gröna påsen” då påsarna för matavfall är av grön färg. Vi undersöker om det genom att trycka olika spiralkoder på soppåsar går att, med hjälp av bildanalys, identifiera påsens innehåll och ursprung. Resultatet från labbmiljö visar en korrekt identifiering av soppåsar på 100 % med 6 st identiteter. För varje analyserad soppåse hittades i snitt 29.56 st tryckta spiralkoder på soppåsen med en korrekt identifiering av varje spiralkod på 92.04 %. Vilket resulterar i en korrekt identifiering av soppåsarna på 99.9 % vid endast tre funna spiralkoder.

Som en följd av EU-direktiv ska vi från och med år 2026 ta tillvara på vårt förpackningsavfall, inte bara i hushållen utan även i offentlig miljö. Detta innebär att kommunerna ska samla in plast-, pappers-, glas- och metallförpackningar på platser utomhus där många människor vistas. Så som i parker och på gator och torg. Lappset har idag ett antal skräpkorgar i sitt sortiment men saknar kärl avsedda för sortering av förpackningsavfall. Uppgiften för detta examensarbete är därför att ta fram ett sorteringssopkärl för detta ändamål. Arbetet har resulterat i två stycken sorteringssopkärl. Ett mindre kärl avsett för glas- och metallförpackningar samt för övrigt avfall och ett större kärl avsett för plast- och pappersförpackningar. Kärlen är tänkta att med sin utformning bidra till att människor bryr sig om och lär sig att sortera sitt avfall, på ett intuitivt och korrekt sätt. Kärlen ska dessutom vara enkla att hantera för de som servar dem och samlar in avfallet för återvinning.

En jämförelsestudie mellan svenska och kinesiska mejeriförpackningar som delvis genomfördes i Shanghai, Kina. Omfattar även en färgstudie samt en undersökning om personers uppfattning av färger kontra fetthalt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever iskolår 6 och 9 har angående hushållssopor, sopsortering, vatten- och elanvändning, närmarebestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns ihemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras.I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att elevernahar vissa kunskaper, om än små, om sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna ihemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig omvar under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder ochdärifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilkabesparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutandeinskränkningar.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är. Alla arbetar inte aktivt med återvinning utan det är något som bara finns och görs. Hållbar utveckling är däremot ett begrepp som inte alla förskollärare känner till. De som vet vad det är kopplar det till den ekologiska delen av hållbar utveckling och motiverar till exempel med att vi ska vara rädda om jordens resurser.