Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. På neonatalavdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har det förekommit inkonsekventa odlingsresultat vid misstänkt VRI orsakad av Staphylococcus aureus. Att förebygga VRI samt värna om patientsäkerheten kräver känsliga och pålitliga laboratorieanalyser. Syftet med studien var att bestämma och jämföra lägsta detektionsintervall för metoderna odling och qPCR med och utan anrikning i MAMSA-buljong, av S. aureus. Seriespädningar av S. aureus tillreddes och koncentrationer för ursprungsrören uträknades via viable count (VC). Odling på blodagar samt qPCR med och utan anrikning i MAMSA-buljong utfördes. Resultaten användes för att bestämma ett lägsta detektionsintervall. Odling gav ett lägsta detektionsintervall mellan 0,5–62 CFU/ml, och qPCR mellan 6400–140 000 CFU/ml. Anrikning med MAMSA-buljong innan qPCR-analys gav ett lägsta detektionsintervall mellan 0,6–140 CFU/ml. För detektion via odling räcker enstaka till tiotals CFU/ml i analysprovet. Vid qPCR behövs tusentals till hundratusentals CFU/ml i analysprovet, men vid qPCR med MAMSA-anrikning kan detektionsintervallet sänkas till nivåer jämförbara med odling. För att kunna applicera studiens resultat på den laborativa verksamheten krävs vidare studier med fler bakteriearter och replikat. / Hospital-acquired infections (HAI) are an increasing problem in health care facilities. In the neonatal intensive care unit at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping, inconsistent cultivation results have been observed for suspected HAI caused by Staphylococcus aureus. To prevent HAI and to maintain patient safety, sensitive and reliable laboratory tests are essential. The aim of the study was to determine and compare the lowest range of detection for cultivation and qPCR with and without enrichment in MAMSA broth, for S. aureus. Serial dilutions of S. aureus were made, and the original concentration was determined through viable count. Cultivation on blood agar and qPCR with and without enrichment in MAMSA broth was performed. The results were used to determine a minimum detection range. For cultivation, a minimum detection range of 0,5–62 CFU/ml was determined and for qPCR a range of 6400–140 000 CFU/ml. For qPCR after enrichment in MAMSA broth, a lowest detection range of 0,6–140 CFU/ml was determined. For detection with cultivation single to tenths of CFU/ml were needed in the sample. For qPCR thousands to tenths of thousands of CFU/ml were needed. For qPCR with enrichment in MAMSA broth the detection range could be lowered to levels comparable with cultivation. For clinical application, further studies are needed with more bacterial species and replicates.

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. </p><p>I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de stärkt relevansen i vårt material. </p><p>Att leva med en ätstörning är att dagligen tänka på mat, ätande och träning och det påverkar hela individens liv och alla beslut denne tar. Ätstörningen tar över hela individens liv och betyder allt för den som lever med sjukdomen. Händelser som för en frisk person kan framstå som enkla och normala blir för en person med en ätstörning en kamp om att inte tappa kontrollen över situationen. Mycket tid och tankar går åt till att planera och strukturera vardagen vilket gör att det lämnas väldigt lite utrymme för andra tankar och beteenden. Den som drabbats av en ätstörning känner ett enormt behov av kontroll. Kontroll över om hon/han ska äta, vad hon/han ska äta och hur mycket personen måste träna för att göra sig av med den intagna maten.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de stärkt relevansen i vårt material. Att leva med en ätstörning är att dagligen tänka på mat, ätande och träning och det påverkar hela individens liv och alla beslut denne tar. Ätstörningen tar över hela individens liv och betyder allt för den som lever med sjukdomen. Händelser som för en frisk person kan framstå som enkla och normala blir för en person med en ätstörning en kamp om att inte tappa kontrollen över situationen. Mycket tid och tankar går åt till att planera och strukturera vardagen vilket gör att det lämnas väldigt lite utrymme för andra tankar och beteenden. Den som drabbats av en ätstörning känner ett enormt behov av kontroll. Kontroll över om hon/han ska äta, vad hon/han ska äta och hur mycket personen måste träna för att göra sig av med den intagna maten.

Denna uppsats analyserar det litterära temat känslighet i Sigfrid Siwertz’ roman En flanör. Begreppet känslighet definieras i relation till perceptioner och känslor och därefter belyses känslighetens uttrycksformer tematiskt i en närläsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterära gestaltningar, som kan sättas i sammanhang med verket. Speciellt fokus läggs vid att kontextualisera känsligheten med hjälp av litterära såväl som filosofiska jämförelsepunkter. Uppsatsen argumenterar för att känsligheten fungerar som en central narrativ drivkraft och samtidigt som en funktion som upplöser det ”flanörideal” som inledningsvis gestaltas hos huvudpersonen Torsten Gjörloff. Detta mynnar ut i ett intressant motiv där ”hyperkänslighet” måste överfinnas för att det ska vara möjligt att relatera till och sympatisera med andra människor. För att belysa detta tema på djupet lånar denna uppsats in begrepp från Henri Bergson vars filosofi influerade Siwertz, och genom denna explikation blir känsligheten och överskridandet av den möjlig att begripa på ett nytt sätt. Uppsatsen avslutas med en reflektion över hur känsligheten kan relateras till vår samtid.

A torque transducer or a torque sensor is a device for measuring and recording the torque on a rotating system. Torque transducers usually employ strain gauges to measure the torsional moment applied to a rotating shaft.It is to be noted that for an ideal torque transducer, it should measure only the strain that is caused by a torque. Strain due to bending load should be compensated as per the Wheatstone bridge arrangement. However, because of geometrical tolerances and assembly errors, the compensation doesn’t occur and the measured strain is a resultant of bending loads and axial loads which are undesired to measure the torque associated with the system. An analytical formulation has been developed using Matlab and this thesis gives the generalized indication of the strain due to all the associated loads. The user shall also entire the region where the strain needs to be computed and this knowledge can be useful for placing the strain gauges in the shaft accordingly. Initially, the formulation is based on a standard Torque Transducer used at Atlas Copco and then, a generalized result has been developed. The theoretical formulation is verified using the ProEngineer Mechanica software. The end user shall enter the different loads (if any) along with the geometrical tolerance values and the output will be an indication of the strain at point, strain at a region and sensitivity. The main intention of the thesis is to create a better understanding of the strain associated with the twisting, bending and axial loads and also the geometrical imperfections. The user can also make a decision on the location of strain gauges on a shaft for maximum accuracy. Finally, the differences in error from different possible configurations are compared and a conclusion has been made based on factorial design pertaining to design of experiments. / Momentgivare är små sensorer som används för att mäta och registrera vridmomentet på en roterande axel. Momentgivare baseras vanligtvis på trådtöjningsmätare för att mäta vridmomentetet kring axeln de är fixerade på. Det skall noteras att en ideal momentgivare endast bör mäta den yttöjning som uppkommer på grund av ett vridmoment. Den belastning som uppkommer på grund av axelns böjning kompenseras bort med hjälp av en Wheatstonebrygga. Men på grund av geometriska toleranser och monteringsfel kan kompensationen bli felaktig och då påverkas det uppmätta momentet även av böj och axialbelastningar vilket är oönskat. En analytisk modell har utvecklats med hjälp av Matlab och denna rapport undersöker de olika lastfallens bidrag till momentfelet. Användaren kan ange området där yttöjningen skall beräknas och utifrån de beräkningarna bestämma var trådtöjningsgivarna bör placeras. Inledningsvis är beräkningarna baserade på en av Atlas Copcos momentgivare och sedan har generaliserade resultat utvecklats. De teoretiska beräkningarna verifieras med hjälp av programmet ProEngineer Mechanica. Användaren kan ange vilka belastningar som axeln känner samt de geometriska toleransvärdena och modellen beräknar då ytspänningen för den valda regionen. Det huvudsakliga syftet med denna avhandling är att skapa en bättre förståelse av ytspänningen som uppkommer på grund av vridning, böjning och axiella belastningar och även geometriska imperfektioner. Modellen kan också användas för att göra beräkningar som visar var töjningsgivare bör placeras på axeln för maximal precision. Slutligen har de introducerade felet från de olika möjliga konfigurationerna jämförts och en slutsats har dragits baserat på faktorförsök.

Infrastructural projects may sometimes require excavation of soils and the groundwater table to be lowered, temporarily or permanently. As there are risks in connection to groundwater lowering, the extent of the affected area is of interest. The distance from the source of the drawdown to the point of unaffected groundwater table is known as the influence radius, and can be analytically estimated by a number of formulas, using input based on aquifer properties. Using data from two infrastructural projects in Sweden, the formulas could be evaluated in respect to groundwater level measurements and actual influence radius. The aim of this study was to compare different the results of the formulas to observed drawdown, as well as to evaluate the sensitivity of the formulas, i.e. how changes in input yielded changes in influence radius. Data from the two projects were used as input to the formulas, where the output could be compared to time series of groundwater table measurements in order to evaluate the accuracy of each specific formulas in each case. The sensitivity analysis was carried out by changing the values of the input data, one parameter at a time within a range of typical values, and evaluating the change that occurred. The evaluation was made by comparisons between the original calculation of influence radius and the new set of influence radii, calculated by changes in input parameters. A large change in the value of influence radius indicate a high sensitivity and vice versa. The calculated influence radii varied largely between the two cases, and no clear result as to the accuracy of the formulas could be seen. What this implies is that the choice of formula when estimating influence radius matters greatly, and that a few different formulas should be used if the input data is available. For greater knowledge of the suitability of the formulas, a greater number of case should be investigated, but overall the theoretically derived formulas, with a greater number of input parameters, seem to be more reliable. The sensitivity analysis showed that a certain formula could have different sensitivities, depending on the magnitude of the input – a small change on the low part of the input range could have a greater change on the influence radius than a large change at the high part of the influence range. When making estimations, it’s thus a good practice to use a range of input values, i.e. minimum and maximum values, for a better estimation of influence radius. Hydraulic conductivity is a particularly important parameter when calculating the influence radius, and is oftentimes hard to determine exactly. Using a safety margin for the input when using the formulas is a good method for a better understanding of the extent of the influence radius. While hard to determine a single parameter associated with a high uncertainty, the empirical formulas did exhibit a larger sensitivity than the theoretical, further promoting the use of theoretical formulas in general when possible, and Theims (confined) well equation in particular, regardless of the aquifer type. / Många byggnadsprojekt kan kräva att marken grävs upp, där exempelvis ledningar, grundläggning för byggnader eller vägar ska anläggas. Det finns risk för att en sådan anläggning går ned under grundvattenytan, eller att arbetsförhållandena kräver att grundvattenytan sänks, tillfälligt eller permanent. En sänkt grundvattenyta kan riskera sprida sig till omgivande mark, beroende på markens egenskaper. Exempel på skador som kan uppstå från en sänkt grundvattenyta är sämre funktion eller kapacitet i brunnar samt sättningar i byggnader som är grundlagda på sättningskänslig mark. Det är således av stort intresse att känna till hur stort område som kan påverkas av sänkt grundvattenyta omkring den sänkning som anläggningen kräver. Det område som påverkas av sänkta grundvattennivåer kallas för influensområde, och det avstånd från anläggningen till opåverkade nivåer kallas följaktligen influensradie. Detta eftersom avståndet som influeras av grundvattensänkningen ofta antas ske jämnt i alla riktningar från en punkt. Influensradien kan uppskattas med hjälp av ett stort antal matematiska formler som använder sig av grundvattenmagasinets och områdets egenskaper (parametrar). Formlerna är i många fall lika, men kan ge väldigt olika resultat. I dagsläget saknas konsensus om vilken eller vilka metoder som är bäst lämpade för att bestämma influensområdet, eller hur de skiljer sig åt i samma sammanhang. Med hjälp av data från två infrastrukturprojekt i Sverige utvärderades formlernas lämplighet och användbarhet till att uppskatta en viss influensradie. Formlernas beräknade värde på influensradie jämfördes med mätningar av grundvattennivåer och kunde på så sätt utvärderas i relation till en faktisk influensradie. Syftet med detta arbete var dels att jämföra utfallen av formlerna mot den faktiska influensradien, samt att undersöka formlernas känslighet, d.v.s. hur ändringar i indata gav förändringar i utfallet. Känslighetsanalysen genomfördes genom att ändra värden på indata, en parameter i taget inom ett spann av typiska värden för grundvattenmagasinet, och utvärdera förändringen som uppstod. Utvärderingen gjordes genom jämförelse mellan den ursprungliga influensradien och de nya influensradier som uppstod med förändrad indata. En stor förändring i influensradie indikerar stor känslighet och vice versa. Resultaten från utvärderingen av formlerna skilde sig åt mellan de två fallen, och något entydigt resultat om bäst lämpade formler gick inte att se utifrån den tillgängliga datan. Däremot gav olika formler både under- och överskattningar för samma uppsättning indata, vilket visar på att valet av formel vid uppskattning spelar stor roll, och att det är säkrast att göra uppskattningen för ett par olika formler om indata är tillgänglig. För större kännedom kring formlernas lämplighet kan fler fall utvärderas, men det tycks finnas en viss fördel för de formler som är teoretiskt härledda och tar hänsyn till fler egenskaper av grundvattenmagasinet. Känslighetsanalysen visade att en parameter kan ha olika stor påverkan på känsligheten beroende på inom vilket spann rimliga värden på parametern finns. Att göra beräkningar med ett max- och min-värde är således en bra metod för att få reda på ungefär vilken influensradie som kan väntas utifrån beräkningar. Hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet) är en i synnerhet viktig parameter vid beräkning av influensradie som dessutom är svår att bestämma med stor säkerhet. Med hjälp av en viss säkerhetsmarginal kan influensområdet bättre förstås. Även om det är svårt att urskilja någon enskild parameter som i synnerhet känslig verkar det som att de empiriska formlerna är mer känsliga än de teoretiska. Detta styrker ytterligare ett användande av teoretiska formler generellt, och i synnerhet Theims brunnsekvation (för slutna akviferer), oavsett vilken typ av akvifer som beräkningen utförs för.

Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

<p>Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. </p><p>Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. </p><p>Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas. </p>

Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som skiljer i personlighet mellan studenter som vaccinerade sig mot svininfluensan och studenter som inte vaccinerade sig. Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på 194 studenter från ett universitet i Svealand. Deltagarna fick besvara psykometriska personlighetstester som mätte känslighet, ångest, depression, sympati och pålitlighet. Därefter utfördes statistiska test i SPSS för att i huvudsak beräkna medelvärdesskillnader. Resultaten visar att vaccinerade studenter är signifikant känsligare än ovaccinerade studenter. Vaccinerade studenter är också mer ångestfyllda men skillnaderna är inte signifikanta. Det finns inga nämnvärda skillnader i depression, sympati eller pålitlighet. Typ av utbildning och kön predicerar heller inte vaccinering. Sammanfattningsvis ska känslighet därmed ses som den viktigaste prediktorn för vilka personer som vaccinerar sig vid pandemier. Resultatet kan generaliseras till den svenska befolkningen eftersom studiens andel vaccinerade motsvarar befolkningens andel vaccinerade. Studiens urval motsvarar däremot inte den svenska populationens genomsnittliga utbildningsnivå. Å andra sidan har utbildningsnivå inte visat sig vara en betydande faktor för hälsoskyddande beteenden i tidigare forskning, varför mitt resultat bör betraktas som betydelsefullt. / The purpose of this study is to examine which personality aspects that are differing from students who got vaccinated against the swine flu, to students who did not get vaccinated. This study carried out a quantitative survey on 194 students from a mid-region university in Sweden. The participants were to answer psychometric personality tests on sensitivity, anxiety, depression, sympathy and dependability. Thereafter, statistical tests were conducted through SPSS, mainly to calculate mean differences. The results conclude that vaccinated students are significantly more sensitive than un-vaccinated students. Vaccinated students are also more anxious but these differences are not significant. There are no notable differences in depression, sympathy or dependability. Type of education and sex do not either predict vaccination. Finally, sensitivity shall be viewed as the most important predictor in a person’s likeliness to get vaccinated at pandemics. The findings can be generalized to the Swedish population because the proportion of vaccinated students in this study corresponds to the proportion of vaccinated people of the Swedish population. However, the sample of this study does not correspond to the educational level of the Swedish population. On the other hand, educational level has not been shown as an important determinant in health protective behaviors in former research literature, why my result should be considered as meaningful.