Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger upplever mottagande och inkludering av nyanlända elever inom fritidshemmets verksamhet. Utifrån detta syfte har vi valt att formulera följande frågeställningar: ”Hur ser fritidspedagoger på arbetet med och mottagandet av nyanlända barn i fritidshemmet?” och ”Vilka svårigheter respektive möjligheter upplever fritidspedagoger att det finns i arbetet med nyanlända elever inom fritidshemmet?”Resultatet visar att pedagogerna upplever att det finns både möjligheter och svårigheter med arbetet med nyanlända elever. Pedagogerna upplever även att de har otillräckliga kunskaper om hur de ska arbeta med nyanlända elever och att normer och förutfattade meningar ofta påverkar inkluderingen av nyanlända. De nyanlända eleverna integreras genom att de ska anpassa sig efter de normer och förutsättningar som finns inom skolan. Pedagogerna upplever att nyanlända elever efter en tid i fritidshemmet inkluderas. De berättar att nyanlända elever ofta inkluderas efter att de lärt sig det svenska språket och de normer som finns inom skolan. Det framkommer dock att alla nyanlända eleverna börjar på samma avdelning inom fritidshemmet och att pedagogerna upplever att detta kan bidra till segregering.

No description available.

Denna studie handlar om hur några nyanlända elever upplever den svenska skolan och bemötandet av pedagogerna. Mer specifikt undersöks hur informanterna som är nyanlända och som har ett annat modersmål än svenska eller talar flera språk upplever mötet med det svenska språket, skolan och kulturen. I studien används en kvalitativ metod där jag valt att intervjua sex nyanlända elever, som har gått i skolan i 1-3 år i Sverige och som idag går i åk 6. Intervjuerna ägde rum på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Många elever har bott i Sverige under en lång period men många är nyligen inflyttade.Resultatet visar att de nyanlända eleverna upplevt svårigheter kring mötet med det svenska språket när det gällt bland annat meningsbyggnad, detta på grund av att det enligt informanterna är stora skillnader på grammatiken i det svenska språket jämfört med den grammatik de har i sina modersmål. När det gäller undervisningen i skolan, har det funnits delade meningar hos informanterna, några menade till exempel att förberedelseklass var en mycket bra undervisningsform då de kunde känna en trygghet och tillhörighet till denna klass, men några menade tvärtom, att denna klass gjort att de känt sig utanför och att det skapat en ännu större klyfta mellan ”vi” och ”dem”. Samtliga informanter var enade om att de upplevt ett mycket vänligt och bra bemötande under den första perioden i skolan, men att de efter ett tag när pedagogerna har ”förväntat” sig att de lärt sig svenska har fått en helt annan attityd och bemötandet har varit mycket sämre och negativare.

I samband med tillströmningen av flyktingar till Sverige har det uppmärksammats att mottagningssystemet av ensamkommande barn och unga präglas av olika brister. Syftet med denna studie är att ur ett personalperspektiv undersöka hur socialtjänstens mottagande fungerar samt vilka förbättringar som önskas. Detta har studerats med hjälp av barnperspektivet som har utgångspunkt i barndomssociologin. Utifrån fyra intervjuer med socialarbetare framkommer att mottagningssystemet upplevts bristfälligt men att förbättringar på olika nivåer upplevs som genomförbara. Resultatet visar på en önskan om bättre samverkan mellan myndigheter och en förbättrad organisatorisk ledning. Vidare betonas ett behov av mer tid och resurser för att kunna utföra noggrannare utredningar som grundas på barnets bästa och där barnets rättigheter tillvaratas. En mer anpassad metod och tydligare riktlinjer efterfrågas där barnen ges likvärdiga möjligheter samtidigt som dess individuella behov beaktas. Inför framtiden önskas bättre beredskap och bredare kunskap för att möjliggöra ett kvalitetssäkert mottagande oberoende av yttre omständigheter. / In association with the influx of refugees into Sweden, it has been noticed that the reception system of unaccompanied children is characterized by various deficiencies. The purpose of this study is to examine, from a staff perspective, how the reception system within the Swedish social services works, and what improvements are requested. This has been studied and analysed through utilising a child-perspective theory that embodies a part of childhood sociology. Four interviews with social workers show perceptions of the reception system as generally underperforming, although improvements at various levels are perceived achievable. The result also highlights requests for a better interaction among authorities, alongside an enhanced top-management commitment. Moreover, the staff expressed the need of more time and resources in order to carry out thorough investigations based on the child's best interests, in which the child's rights are safeguarded. Besides, a more customised method and clearer guidelines were demanded, where the children are given equal opportunities while taking their individual needs into account. For the future, a request for a better preparation and broaden knowledge was highlighted, which would enable a higher quality of reception’s performance in spite of external circumstances.

<p>Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset <em>kvinna</em> som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den består dels av en analys av tidningsartiklar där kvinnor förekommer, dels av intervjuer med åtta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger på vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gällande kvinnorna i artiklarna, på huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt på huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhällsgrupp, etnicitet, ålder, moderskap och äktenskap/samboende gällande dem själva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhällsgrupp, äktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse än ålder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna.</p>

<p>The scope of this investigation is the conditions under which readings of Repulsion (1965), and its depicted mental illness, took place in Sweden during the censorship debates in 1965, and also how the reception was related to narration and subjectivity in the film. The reason for this is the strong reactions to the images of the main character’s inner state, and concerns about negative effects in the public, that were raised. One major concern is how the film articulates discourses through which meanings are produced; that is, how it works as social technology. My thesis is therefore structured around two levels; textual analysis and discourse analysis. In this way, I try to locate meaning and power relations both within and outside the film. My work draws mostly on Edward Branigan’s cognitive theory of narration and Michel Foucault’s thoughts on power and knowledge. I have partly deployed the approach presented by Annette Kuhn, to study the relations of power that are put into play in specific instances. To draw any conclusions I have studied Swedish newspaper articles from 1965 and a summary of the discussion within the Board of Censors. The major findings of the investigation show how the struggles to locate and regulate the meaning of Repulsion ended in the questioning of the very practice of censorship, which even seemed to suggest a moment of transition for the Swedish Board of Censors. Another important finding shows that concerns about Swedish mental care were raised; however, only regarding hospitalisation and treatment of patients and not about underlying, deeper social problems</p>

The scope of this investigation is the conditions under which readings of Repulsion (1965), and its depicted mental illness, took place in Sweden during the censorship debates in 1965, and also how the reception was related to narration and subjectivity in the film. The reason for this is the strong reactions to the images of the main character’s inner state, and concerns about negative effects in the public, that were raised. One major concern is how the film articulates discourses through which meanings are produced; that is, how it works as social technology. My thesis is therefore structured around two levels; textual analysis and discourse analysis. In this way, I try to locate meaning and power relations both within and outside the film. My work draws mostly on Edward Branigan’s cognitive theory of narration and Michel Foucault’s thoughts on power and knowledge. I have partly deployed the approach presented by Annette Kuhn, to study the relations of power that are put into play in specific instances. To draw any conclusions I have studied Swedish newspaper articles from 1965 and a summary of the discussion within the Board of Censors. The major findings of the investigation show how the struggles to locate and regulate the meaning of Repulsion ended in the questioning of the very practice of censorship, which even seemed to suggest a moment of transition for the Swedish Board of Censors. Another important finding shows that concerns about Swedish mental care were raised; however, only regarding hospitalisation and treatment of patients and not about underlying, deeper social problems

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den består dels av en analys av tidningsartiklar där kvinnor förekommer, dels av intervjuer med åtta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger på vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gällande kvinnorna i artiklarna, på huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt på huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhällsgrupp, etnicitet, ålder, moderskap och äktenskap/samboende gällande dem själva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhällsgrupp, äktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse än ålder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna.

Kommunikation förutsätter att vi har förmågan att förmedla ett budskap och förmågan att uppfatta ett budskap från andra och därmed får språket en stor betydelse för utveckling och lärande i skolan. Barn med språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på motsvarande sätt har de svårt att förstå. I tidigare studier görs jämförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med språkstörning. Denna studie fokuserar på skoltid för barn med språkstörning. Syftet med studien är att beskriva några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av barn med språkstörning i olika undervisningsformer. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer. En intervju med en stödperson i en kommun i England samt tre individintervjuer och en gruppintervju i Sverige dels med en kommunalt anställd stödperson dels med statligt anställda stödpersoner på specialskolan för elever med grav språkstörning. Resultatet visar att språkstörning kan visa sig på många olika sätt och i olika diagnoser och att det finns skillnader i hur intervjudeltagarna uppfattar begreppet språkstörning och vilka termer som används. Intervjudeltagarna anser att majoriteten av barn med språkstörning har andra tilläggsdiagnoser och det kan vara svårt att förstå vad som är beroende av vad. De poängterar att språkstörning är en funktionsnedsättning som ofta får sociala och emotionella konsekvenser. Det blir då extra viktigt att se till varje individs förutsättningar och var barnet mår bäst vid olika skolplaceringar. Det visade sig också att föräldrar har en viktig roll vid skolplacering men har olika förutsättningar att driva sitt barns sak vid ansökan till language unit, språkklass och specialskola. I resultatet framkommer att kriterier för mottagande till language unit, vilket är motsvarighet till språkklass i England, och språkklass kan se mycket olika ut i olika kommuner. Varje kommun har ett eget ansvar och sätter därmed sina kriterier för mottagande till language unit och språkklass. Diagnos språkstörning, utrett av logoped, ska enligt intervjudeltagarna alltid ligga som grund inför ett beslut om placering. På specialskolan sker en bedömning där kriterierna utifrån styrdokumenten är grav språkstörning, specialpedagogiska behov och särskilda skäl.

No description available.