Syftet med studien var att undersöka skolpersonals uppfattningar om elever i behov av särskilt stöd och den utbildning som erbjuds på tre resursskolor. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts och resultatet har analyserats genom en tematisk analys med fokus på innehåll, framträdande mönster och mångtydigheter i utsagorna. En svaghet i studien är utmaningen i att undersöka utsagor som forskaren själv är nära. En styrka i studien är synliggörandet av forskarrollen och forskarens perspektiv. Studiens resultat visar att respondenternas synsätt på elever i behov av särskilt stöd är kopplat till hur de talar om eleverna, syn på orsaker till behov av särskilt stöd och syn på normalitet. Vidare återges framförallt en positiv bild av respondenterna gällande den individualiserade undervisningen. Gällande resursskolans uppdrag framträder framförallt en kluvenhet till inkludering och särskiljande undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Den huvudsakliga slutsatsen i arbetet är att resursskolans uppdrag är komplext, då den bidrar till att synliggöra aktuella utmaningar och möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd samtidigt som uppdraget innebär en särskiljande åtgärd. Slutligen diskuteras behov av mer forskning som studerar hur skolgången på resursskolor påverkar elevernas självbild och möjligheter till utveckling och lärande.

This thesis investigates the reception of middle literature novels among critics in Swedish newspapers and at Swedish libraries. Works by three authors were chosen as representatives for middle literature: Helen Fielding, Nick Hornby and Tony Parsons. The investigation is based on interviews with librarians at the Gothenburg City Library, the total purchased number of books at public libraries in Sweden and analysis of Swedish newspaper reviews. The result is compared with theories by literary sociologists as Jofrid Karner Smidt, Janice Radway, Erland Munch-Petersen and Staffan Bergsten among others. It was found out that literary scientists and critics had a different way of looking at middle literature. Scientists regarded it as something positive and strengthening for female readers. Literary critics, on the other hand, looked upon middle literature as depraved and retrogressive. The very word middle literature first appears in Swedish newspapers in 1997 and it has been given several names. Middle literature novels were found to have some characteristic features: humour, identification, journalistic language and an urban environment. These novels were entertaining, well written, realistic and gave a picture of the present generation. The librarians had difficulties characterizing middle literature novels and to determine whether it was light literature or not. The reviews of the novels differed. Some were positive, some were negative but no one was unconcerned. Critics were more positive to middle literature than the librarians at the City Library in Gothenburg were. What made the literature so popular turned out to be facts that were its characteristics. Even if the librarians had a tendency to recommend other better novels, they thought it was better reading light novels than not reading at all. For them, middle literature fulfilled its purpose better in English, their original language, as an educational tool. They decided to buy this literature mainly for that purpose from that on. The chosen novels were all purchased in high numbers by Swedish libraries, in English as well as translated into Swedish. They regarded requests of books by the patrons but checked out reviews very carefully. The request for quality was high and was even more important. / Uppsatsnivå: D

Titel: Att stå i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras behov. En kvalitativ studie om behoven bland dessa barn och ungdomar. Författare: Lotta Nilsson   Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka behov som finns bland ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige både som nyanlända och efter utflytt från HVB-hem. Det har också varit att jämföra deras behov med de tänkta behov som formar mottagandet i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga män från Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare på Länsstyrelsen och lärare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar på att behoven varierar mellan informanterna men att behovet av tillhörighet och längtan efter familjen i hemlandet är något som förenar samtliga. Vad som också blir tydligt är hur olika behov påverkar individens val och förmåga till koncentration och fokus. Mottagandet av nyanlända å andra sidan har formats efter den svenska mallen där utbildning och språk ses som en förutsättning för en lyckad integration och tillhörighet. Något som visat sig inte helt stämmer överens. Teorierna som denna studie bygger på är bland annat Maslows ”A theory of human motivation” och van Genneps ”passageriter”. / Titel: To stand in the hallway and wishing to join in: Unaccompanied minor refugees and their needs. A qualitative study about the needs among these children and youths. Author: Lotta Nilsson   The purpose of this study has been to investigate what needs unaccompanied minor refugees have, both as newly arrived and after leaving a HVB-home. The purpose has also been to compare their needs with the perceived needs that form the basis for the reception process in Sweden. The study is qualitative with semi-structured interviews with five young men from Afghanistan, Somalia and Russia, as well as with an integration officer at the county administration and teachers working with the integration program. The results show that the needs vary between the informants, but that the needs for belonging and longing for the homeland are needs that they all have in common. What also becomes apparent is how different needs affect the individual choices and the ability to concentrate and focus. The reception of newly arrived on the other hand has been formed after a Swedish model where education and language are seen as preconditions for successful integration and belonging. This connection is not entirely correct. The theories used in this thesis are, among others, Maslow’s ”A theory of human motivation” and van Gennep’s ”rites of passage”.

Syftet med denna studie var att undersöka några konstruktioner utav förskolechefers beskrivningar av erfarenheter och strategier i mottagandet av nyanlända familjer i förskolan. Till detta syfte formulerades fyra frågeställningar: Vad för konstruktioner framträder i förskolechefernas beskrivningar kring mottagandet av nyanlända familjer? Vad för möjligheter/svårigheter visar sig i dessa konstruktioner? Vilka förutsättningar ger förskolecheferna förskollärarna i arbetet med mottagandet av nyanlända familjer? Hur garanterar förskolecheferna att förskollärarna har den kompetens som behövs för att kunna genomföra mottagandet på ett professionellt sätt? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes tre kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer med hjälp av en blandning av semistrukturerade och ostrukturerade frågor. Den teori som legat till grund för denna studie är det socialkonstruktionistiska perspektivet för att få en bild på förskolechefernas egna beskrivningar av erfarenheterna. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sorterades så att fyra teman blev synliga. Resultatet visade på att förskolecheferna upplevde att mottagandet av nyanlända familjer bjöd in till en större mångfald i förskolorna där pedagoger och barn utmanas i deras egna tankar och värderingar. Däremot visade resultatet även att organiseringen av mottagandet är bristfällig och att pedagogerna ute i verksamheterna saknar kompetens. Trots många år av invandring till Sverige finns det fortfarande en hel del utvecklingsområden.

Denna uppsats är en receptionsstudie som ser närmare på julkalendrarna Trolltider (1979), Trolltider (1985) med det tillhörande lucköppningsprogrammet Trollkalendern (1985), Mysteriet på Greveholm (1996) samt Mysteriet på Greveholm - Grevens återkomst (2012). I analysdelen undersöks ett flertal svenska dagstidningar i samband med julkalendrarnas sändningar för att se närmare på samtalet i det offentliga rummet. Uppsatsens övergripande frågeställning utgår från att undersöka de valda julkalendrarnas mottagande i dagstidningar. Därtill ställs en mer specificerad underfrågeställning som har för avsikt att undersöka diskussionen om den religiösa tematiken som återspeglas i mottagandet. Detta sker ur ett samtids och- helhetsperspektiv. Analysen är indelad i olika avsnitt som är baserade på årtal, från år 1979 till 2012 där kalendrarnas mottagande redogörs för. I analysdelen förekommer även ett avsnitt om barn och vuxnas olika fokus kring vad som kritiseras. Resultatet visar att mottagandet överlag inte är problematiskt. Det kan däremot också utläsas att det finns en mindre grupp som ser en problematik då de anser att advents- och julkalendrar förlorat sitt religiösa värde.

Sammanfattning Jaros, Karolina & Magnusson, Josefin (2021). Möjligheter, utmaningar och hinder vid starten på gymnasiet för elever i behov av stöd. Specialpedagogprogrammet, Institution för skol­utveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp.  Förväntat kunskapsbidrag  Arbetet kan bidra med kunskap kring hur mottagandet- och den första tiden på gymnasiet fungerar för elever i behov av stöd och därmed synliggöra möjligheter, utmaningar och hinder. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur elever i behov stöd upplever sin första tid på gymnasiet samt specialpedagogers erfarenheter av mottagandet på gymnasieskolan. Ett övergripande mål är att i förläng­ningen bidra med kunskap om hur gymnasieskolor på olika sätt kan underlätta övergången från grundskolan för elever i behov av stöd. Hur upplever eleverna i behov av stöd den första tiden på gymnasiet ur ett lärande- samt socialt perspektiv? Vilka möjligheter respektive hinder och utmaningar framträder i eleverna i behov av stöds- samt specialpedagogernas berättelser gällande övergången till- och mottagandet på den nya gymnasieskolan?  Teori Den teoretiska utgångspunkten är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell samt tolkningar av denna. Även andra systemteoretiska koncept med koppling till den utvecklings­ekologiska modellen används. Metod Studien utgår ifrån kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tre special­pedagoger och fem elever på gymnasiet har intervjuats. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades med informanternas samtycke. Vi har inspirerats av hermeneutiken för att tolka empirin.  Resultat Resultatet i studien visar att samtliga elever upplevde sig få stöd och trivdes på sin nya skola men att det var ett stort steg att börja på gymnasiet. Fastän eleverna i studien inte ansåg sig ha några större svårigheter vid starten på gymnasiet visar resultatet på diverse utmaningar. Ett glapp tycks finnas mellan högstadiet och gymnasiet. En utmaning för eleverna efter stadiebytet var bland annat den höjda akademiska arbetsbördan samt det ökade egna ansvaret med studieplanering och läxor.  Specialpedagogerna ansåg sig använda olika metoder för att snabbt identifiera vilka elever som behöver stöd. Något de såg som positivt för arbetet vid mottagandet av nya elever. Det framkom dock brister med arbetet som behöver utvecklas vidare för att förbättra övergångsprocessen från högstadiet.  Specialpedagogiska implikationer  Resultatet visar bland annat på vikten av en helhetssyn kring elevernas skolsituation. Detta kräver ett, för eleverna, gynnsamt samarbete i organisationen samt mellan gymnasie- och högstadieskolor.

Mottagandet av nyanlända elever i den svenska skolan är något som har diskuteras mycket, särskilt under de senaste fem åren, men hur bra fungerar egentligen detta? Uppsatsens syfte var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa en del av den nutida forskningen som fanns inom ämnet mottagande av nyanlända elever med avsikt att ta reda på vilket organisationssätt som är av forskningen rekommenderat, hur det ser ut i några andra länder och vilka rekommendationer som finns. Detta undersöktes genom en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar, avhandlingar eller kapitel i antologier valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Av undersökningen framkom på en övergripande nivå behovet av en sammanhållen organisation och ett inkluderande förhållningssätt, på skolnivå inkludering av nyanlända elever i skolgemenskapen och slutligen att nyanlända elever bör ses som ungdomar med egna intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper som bör tas tillvara på.

Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra till att öka kunskapen om hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i gymnasieskolan. Diagnosen autism är ett spektrum och olika individer upplever skolgången olika. Ju fler intervjuer som publiceras i detta ämne, desto bredare blir kunskapen om hur dessa elever kan uppleva stödåtgärder i skolan. Tidigare kartläggningar från bland annat Skolverket visar att elever med autism generellt har en lägre måluppfyllelse. Det är därför angeläget att öka kunskapen om hur dessa elever ser på de stödåtgärder som sätts in.SyfteSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskaper kring hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i en gymnasieskola som har begränsat sin antagning till elever i behov av stöd. Framgångsfaktorer utifrån elevens perspektiv har varit i fokus. FrågeställningPå vilka sätt beskriver eleven sitt stödbehov för att klara av studier på ett studieförberedande program, i en skola som begränsat sitt mottagande? Vilka stödåtgärder beskrivs i deras berättelser som särskilt betydelsefulla?TeoriI detta examensarbete har det sociokulturella perspektivet, såsom Vygotskij (1978) beskriver det, varit i centrum. Eleverna befinner sig i olika proximala utvecklingszoner och samspelar och påverkas av omgivningen. Detta samspel bidrar till att olika elever har olika syn på sig själv och de stödåtgärder de upplever som betydelsefulla. Lave och Wengers (1991) teori om sociala praktiker och hur personer i en social praktik går från att vara legitima perifera deltagare till att vara experter, har använts för att analysera materialet. Teorin har också använts för att förklara hur elever ser på sin egen utveckling. MetodExamensarbetets empiri bygger på kvalitativa intervjuer. Fyra elever på en gymnasieskola med begränsat mottagande har intervjuats och materialet har transkriberats.ResultatEleverna beskriver lärarens förmåga att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar som en av de viktigaste stödåtgärderna. Lärarens förmåga att etablera och bibehålla goda relationer är också av vikt. Att få gå i en liten grupp lyfts fram som särskilt betydelsefullt och anledningarna till detta är flera. I den lilla gruppen har läraren mer tid till varje enskild elev. Eleverna säger att de valt skolan med begränsat mottagande just för att de erbjuder mindre grupper. Den tidigare forskning som ligger till grund för denna studie pekar också på mindre grupper som en framgångsfaktor. Det upplevs mindre stigmatiserande av eleverna att be om hjälp när man vet att de andra eleverna möter ungefär samma utmaningar som en själv i ämnena och i sociala situationer. Det utökade lärarstödet blir inte en enskild åtgärd utan ett arbete på organisationsnivå. Det utökade lärarstödet upplevs därför inte som utpekande av eleverna. Betydelsen av att få gå tillsammans med de man upplever som jämlikar är stor. En god struktur efterfrågas också. Schemat ska erbjuda förutsägbarhet och skoldagen ska helst börja och sluta samma tid varje dag. Skriftlig information, att slippa förflyttningar och en miljö fri från störande ljud är också stödåtgärder som nämns. Lärarstödet är direkt avgörande för om eleverna når nästa proximala zon samt avancerar från att vara legitima perifera deltagare till att bli experter i denna sociala praktik. ImplikationerEleverna i studien har sökt en skola med begränsat mottagande då de inte ansett att stödet de fått i en traditionell skola motsvarat deras stödbehov. Främst efterfrågar eleverna utökat lärarstöd, liten grupp och möjligheten att få träffa andra med liknande problematik. Att bli lyssnad på och få vara delaktig i lösningar är sådant eleverna i studien värderar högt. Få traditionella gymnasieskolor erbjuder mindre grupper men studien visar att detta är något eleverna efterfrågar. SlutsatsEleverna i studien berättar genomgående att de ”vill bli hörda”. Att det är deras egna förslag på hur undervisningen ska utformas som ska utgöra grunden för de anpassningar som sätts in. Lärarens bemötande och förmåga att anpassa undervisningen är avgörande för om eleverna känner sig delaktiga. Gruppstorleken samt att det finns fler elever som har ungefär samma stödbehov avgör hur trygga eleverna känner sig i klassen och att de vågar ta emot hjälp.

No description available.

Due to on going wars and conflicts in the world, the number of people seeking asylum in other countries has increased. Including a large group of unaccompanied minors which is described as ”children who left their country without their parents or a significant other”. In 2015, nearly 35,000 unaccompanied children arrived in Sweden seeking asylum, whereupon the majority arrived in the last months of the year. The large number resulted in an extreme pressure upon the Swedish municipalities, to successfully receive all unaccompanied children. And fulfill their organizational mission according to the Swedish legislation. Therefore the purpose of the study is to establish a deeper understanding of how a social service, organizationally handled an increase in the number of unaccompanied children. A qualitative method was used, consisting semi-structured interviews with nine respondents from or related to the social services. The data of the study were analyzed using a thematic analysis, meaning a search for patterns to create themes and subthemes. The results of the study show that the increase number of unaccompanied minors were experienced and had to be handled as a crisis. The bureaucratic structure of the social service became problematic and constituted an obstacle in the efforts to receive the unaccompanied children. Including a difficulty to follow existing laws and regulations. To resolve the situation the social service had to be flexible and creative in their approach to receive the children. One conclusion is that a bureaucratic structure is not suitable in a dynamic environment that demands quick decisions and flexibility. Another conclusion is that the effort of the staff has been crucial, resolving the crisis. / Antalet människor som flyr undan krig och konflikter i världen har under den senaste tiden ökat. Av dessa människor är en stor grupp ensamkommande barn, det vill säga barn som lämnat sitt hemland utan sina föräldrar eller signifikant annan. Under 2015 anlände ca 35 000 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av dessa anlände under de sista månaderna på året. Det medförde ett extremt högt tryck på landets kommuner för att lyckas motta samtliga ensamkommande barn och fullfölja sitt organisatoriska uppdrag enligt den svenska lagstiftningen. Förevarande studies syfte är därmed att få en fördjupad kunskap kring hur en socialförvaltning organisatoriskt har hanterat en ökning av antalet ensamkommande barn. En kvalitativ metod har använts, bestående av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från eller med anknytning till socialförvaltningen. Studiens data analyserades med hjälp av en tematisk analys, där mönster eftersöktes och teman och subteman skapades. Resultatet av studien visar att den stora ökningen av ensamkommande barn upplevdes och fick hanteras som en krissituation. Förvaltningens byråkratiska struktur blev problematisk och utgjorde ett hinder i arbetet med att motta de ensamkommande barnen. Bland annat kunde inte befintliga lagar och regler följas. För att lösa situationen fick förvaltningen vara flexibel och kreativ i sitt arbetssätt. En slutsats är att en byråkratisk organisation inte lämpar sig för en dynamisk omvärld, som ställer krav på snabba beslut och flexibilitet. Därtill framgår att personalens insats inom socialförvaltningen var avgörande för att lösa krissituationen.