<p>Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet <em>en skola för alla</em>.</p><p>Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.</p><p>Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten.</p>

Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet en skola för alla. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i. Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten.

Syftet med studien var att undersöka skolpersonals uppfattningar om elever i behov av särskilt stöd och den utbildning som erbjuds på tre resursskolor. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts och resultatet har analyserats genom en tematisk analys med fokus på innehåll, framträdande mönster och mångtydigheter i utsagorna. En svaghet i studien är utmaningen i att undersöka utsagor som forskaren själv är nära. En styrka i studien är synliggörandet av forskarrollen och forskarens perspektiv. Studiens resultat visar att respondenternas synsätt på elever i behov av särskilt stöd är kopplat till hur de talar om eleverna, syn på orsaker till behov av särskilt stöd och syn på normalitet. Vidare återges framförallt en positiv bild av respondenterna gällande den individualiserade undervisningen. Gällande resursskolans uppdrag framträder framförallt en kluvenhet till inkludering och särskiljande undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Den huvudsakliga slutsatsen i arbetet är att resursskolans uppdrag är komplext, då den bidrar till att synliggöra aktuella utmaningar och möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd samtidigt som uppdraget innebär en särskiljande åtgärd. Slutligen diskuteras behov av mer forskning som studerar hur skolgången på resursskolor påverkar elevernas självbild och möjligheter till utveckling och lärande.