Alla barn i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. Det innefattar även nyanlända elever, men skolan lyckas inte möta de nyanländas behov. Det framkommer bland annat att många av de nyanlända eleverna inte når kunskapskraven i matematiken, vilket till stor del visar sig bero på att eleverna inte inkluderas i den ordinarie undervisningen. Dessutom saknas det i skolorna resurser och kompetens för att utbilda elever med svenska som andraspråk. Det svenska språket, som spelar en central roll i den svenska skolan, är en förutsättning för lärande då undervisningen sker på svenska. För att de nyanlända eleverna ska kunna tillgodogöra sig ämneskunskaper innan de förvärvat språket behöver de istället få möjlighet att utveckla dem på sitt eget språk, och få utrymme för sitt språk och sin kultur. De nyanlända eleverna behöver inkluderas i den ordinarie undervisningen och dess sociala sammanhang, och få stöd utifrån kunskapsnivå, vilket också förutsätter att skolan kartlagt vilka kunskaper eleverna har med sig när de anländer. Flera utredningar som ska undersöka skolans behov är under utredning och Skolverket har också nyligen publicerat allmänna råd som syftar till att vägleda skolorna i vilka skyldigheter de behöver förhålla sig till i fråga om att ta emot nyanlända elever.Syftet med denna studie är att belysa matematiklärares erfarenheter av att ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet för att förstå vilka aspekter som är betydelsefulla i mottagandet och undervisningen. Som metod har den kvalitativa metoden intervju använts , och har vidare tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv.Resultatet visar att det inkluderande arbetet med nyanlända elever i matematikklassrummet innebär i första hand ett socialt fokus, och inte ett lärandefokus. Även då lärarna uppger sig ha ett tillåtande dialogiskt klassrum så inverkar flera olika faktorer på att en kunskapsutveckling är svår att övervaka och genomföra. De svårigheter som framkommer i resultatet rör elevernas tidigare erfarenheter och förutsättningar som hindrar deras lärande. Vidare framkommer bristen på resurser, och en bristfällig samverkan mellan de insatser och resurser som finns som en ytterligare svårighet. Resultatet av detta blir att förutsättningen för att på ett bra sätt ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet blir beroende av vilka förutsättningar som råkar finnas hos varje enskild lärare och deras elever i klassrummet.

Syftet med studien var att skapa ny kunskap om vad som händer när nyanlända elever börjar i den svenska grundskolan. Mer specifikt identifierar, undersöker och analyserar vi hinder och möjligheter på skol-, grupp- och individnivå i det specialpedagogiska arbetet med nyanlända elever. Frågeställningarna avsåg att ta reda på hur mottagandet av nyanlända elever i grundskolan organiseras, hur specialpedagoger talar om inkludering av nyanlända elever i grundskolan, hur specialpedagoger arbetar för att nyanlända elever ska få rätt stöd och stöttning. Studien belyses från ett sociokulturellt perspektiv samt ramfaktorteorin. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och omfattade sex specialpedagoger på sex olika grundskolor i två olika kommuner. De intervjuade specialpedagogerna lyfter fram hinder och möjligheter i arbetet med att organisera arbetet för nyanlända elever på olika nivåer inom grundskolan. Ett hinder som framkom är att rektorerna på grundskolorna i studien inte är tillräckligt insatta i arbetet av nyanlända elever och det är faktorer som ekonomi och antal elever som styr verksamheterna. En möjlighet som vi såg var att nyanlända elever ger grundskolorna möjlighet att granska och förbättra den egna verksamheten. Forskningspersonerna var överens i teorin om betydelsen av inkludering, däremot skilde sig inkluderingsarbetet i praktiken både mellan de olika kommunerna och även mellan grundskolorna. På vissa grundskolor var inkludering att nyanlända elever ska in i reguljära klasser medan det i andra skolor användes förberedelseklass (FBK) som inkluderingsmetod. Olika språkliga arbetssätt och vikten av modersmålslärare och studiehandledare lyftes även fram som avgörande faktorer för att stötta nyanlända elever. Däremot påpekas att kunskaper om nyanlända elever och hur dessa elever lär sig saknades i specialpedagogutbildningen hos samtliga intervjuade specialpedagoger.