I Sverige talas det över 200 språk varav 140 modersmål. Elever som är nyanlända i Sverige och inte behärskar det svenska språket får utmaningar i undervisningen. Förutom den verbala kommunikationen finns det även andra sätt att kommunicera på. En nyanländ definieras enligt Skollagen (SFS 2010:800) som en elev som har varit bosatt utomlands men bor nu i Sverige. Däremot anses eleven inte som nyanländ efter fyra års studier i landet. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur musiklärare samtalar om olika typer av kommunikationssätt i musikundervisning med nyanlända elever. I studien har fyra olika lärare intervjuats med diverse bakgrunder och erfarenheter. Därefter har deras sätt att kommunicera jämförts. De gemensamma nämnarna framställs som teman. Resultatet visar att dessa teman var visuelltstöd, kroppsspråk och musikspråk, sången och relation till elever, vilket sammanväverlärarnas kommunikationssätt att nå ut till nyanlända elever.

Syftet med studien var att skapa ny kunskap om vad som händer när nyanlända elever börjar i den svenska grundskolan. Mer specifikt identifierar, undersöker och analyserar vi hinder och möjligheter på skol-, grupp- och individnivå i det specialpedagogiska arbetet med nyanlända elever. Frågeställningarna avsåg att ta reda på hur mottagandet av nyanlända elever i grundskolan organiseras, hur specialpedagoger talar om inkludering av nyanlända elever i grundskolan, hur specialpedagoger arbetar för att nyanlända elever ska få rätt stöd och stöttning. Studien belyses från ett sociokulturellt perspektiv samt ramfaktorteorin. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och omfattade sex specialpedagoger på sex olika grundskolor i två olika kommuner. De intervjuade specialpedagogerna lyfter fram hinder och möjligheter i arbetet med att organisera arbetet för nyanlända elever på olika nivåer inom grundskolan. Ett hinder som framkom är att rektorerna på grundskolorna i studien inte är tillräckligt insatta i arbetet av nyanlända elever och det är faktorer som ekonomi och antal elever som styr verksamheterna. En möjlighet som vi såg var att nyanlända elever ger grundskolorna möjlighet att granska och förbättra den egna verksamheten. Forskningspersonerna var överens i teorin om betydelsen av inkludering, däremot skilde sig inkluderingsarbetet i praktiken både mellan de olika kommunerna och även mellan grundskolorna. På vissa grundskolor var inkludering att nyanlända elever ska in i reguljära klasser medan det i andra skolor användes förberedelseklass (FBK) som inkluderingsmetod. Olika språkliga arbetssätt och vikten av modersmålslärare och studiehandledare lyftes även fram som avgörande faktorer för att stötta nyanlända elever. Däremot påpekas att kunskaper om nyanlända elever och hur dessa elever lär sig saknades i specialpedagogutbildningen hos samtliga intervjuade specialpedagoger.