Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna. Det har även framkommit att rektorernas uppfattningar av upplägg kring skriftliga omdömen skiljer sig. I resultatet framkommer även att rektorernas uppfattningar av lärande verkar ha bidragit till deras val av tillvägagångssätt vid införandet av de skriftliga omdömena.

The purpose of the essay is to study documentation of teachers in reports of students’ development at school. The study will concentrate on what teachers write in the reports, to what degree the written text refers to the aims of the Swedish curriculum and also to study what kind of language the teachers use in the reports, based on theories of professional language. The material used consists of written reports from two classes, one in the 6th and one in the 8th grade from two different schools. The reports come from six teachers altogether, and the text has been divided in phrases which have been categorized in different groups depending on the content and the language used. The result of the study shows that the content of the reports, the size and the language used vary much from one teacher to another, and that they seldom refer to the aims of the curriculum. Another result is that teachers often address the pupil directly and use a everyday language, or mixed everyday and learned language in the reports.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen påverkas av arbetet med bedömning. Avsikten är vidare att undersöka om de praxisnära uppfattningarna stämmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lärare skiljer sig beroende på vilken ålder de undervisar i. Vår utgångspunkt för studien är didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning då denna bedömningsform påtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnå syftet med studien har vi valt att intervjua sex lärare verksamma på låg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvärdering.Resultatet av vår undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lärarnas uppfattningar beroende på vilket åldersstadium de är verksamma inom. Resultatet visar även tydligt att lärarnas uppfattningar har förändrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vår slutsats är att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap. Nyckelord: didaktik, lärare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen

<p>Syftet med studien är att<strong> </strong>analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94<strong>.</strong> För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.<strong> </strong></p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förälder och skola. Resultaten baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer från rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hänsyn till elevens ålder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsättas för att stärka lärarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationsspråk, kunskaper i formativ bedömning samt färdigheter i att konkretisera mål att sträva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvärdering krävs kontinuerliga utvärderingar av verksamheten för att de rätta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras. Likaså är det viktigt att ge föräldrarna kompetens och delaktighet.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förälder och skola. Resultaten baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer från rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hänsyn till elevens ålder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsättas för att stärka lärarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationsspråk, kunskaper i formativ bedömning samt färdigheter i att konkretisera mål att sträva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvärdering krävs kontinuerliga utvärderingar av verksamheten för att de rätta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras. Likaså är det viktigt att ge föräldrarna kompetens och delaktighet.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera innehållet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen på några grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera innehållet i utvecklingsplanerna för att visa vilka summativa respektive formativa bedömningar som förekom. Även andra former av bedömningar identifierades. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyserades och kategoriserades bedömningarna först övergripande utifrån om de var relevanta eller irrelevanta i en formativ bedömning. Inom de två grupperna kunde sedan undergrupper skapas. Under forskningsgenomgången framkom att en formativ bedömning består av tre delar varav en är summativ. Resultatet visade att de två första delarna, en summativ kunskapsbedömning och en formativ målrelaterad bedömning vanligen var beskrivna, men att den tredje delen, den formativa processrelaterade bedömningen, ofta saknades. Den formativa bedömningen blev då begränsad. Även om försök till en formativ bedömning gjorts i de individuella utvecklingsplanerna, framstod bedömningen huvudsakligen som summativ. Vikten av att bedömningen görs i relation till ett tydligt mål framhålls i forskning och föreskrifter som refererades i studien. Ett resultat som framkom i analysen av bedömningarna i utvecklingsplanerna var att det framför allt var bedömningar av elevens utveckling i övrigt som saknade kopplingar till mål, vilket innebar att de framstod som personrelaterade och inte levde upp till föreskrifterna.

Den individuella utvecklingsplanen består av två delar, en del är den framåtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den är att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lärande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehålla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de ämnen de har fått undervisning i. I vår studie ligger fokus på den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen. Syftet med vår studie är att undersöka vad den framåtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lärarna i de tidigare skolåren, samt på vilka sätt den används i verksamheten. Frågeställningarna är: ·         Vad innebär den framåtsyftande delen av IUP:n för lärarna i de tidigare skolåren? ·         På vilka sätt använder sig lärarna i de tidigare skolåren den framåtsyftande delen av IUP:n i verksamheten? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma lärare i de tidigare skolåren. Resultatet visar att lärarna som ingick i vår studie anser att den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen skall utgå från elevens starka sidor och skrivas på ett positivt sätt. De menar även att den skall vara kortsiktig och rimlig för eleven att nå och vara väl förankrad hos eleven, för att den skall verka som ett levande dokument. Studiens resultat visar också att alla lärarna på något sätt använder sig av den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen som ett verktyg i verksamheten.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar. I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun. Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört. Rektorerna menar att detta också inneburit att de stärkts i sin roll som pedagogiska ledare. Resultatet visar också att det råder en diskrepans mellan rektorers uppfattningar om innehållet i de skriftliga omdömena och hur dessa ser ut i praktiken. De skriftliga omdömena innehåller inte alltid beskrivningar av elevens kunskaper och utvecklingsmöjligheter. Däremot visade sig många omdömen fokusera på elevernas brister. Sökord: individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen, kunskapsbedömning, assessment, formative assessment, skolledare

I den här studien granskas gymnasielärares syn på arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal och på specialpedagogen som resurs i den processen. Även hur elevers redan dokumenterade extraanpassningar påverkar gymnasielärarna, när de ska formulera sina skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal. Syftet är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares uppfattningar om och arbete med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal på gymnasiet och specialpedagogens roll i den processen. Studien är kvalitativ med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer och informanterna är gymnasielärare med erfarenhet av mentorskap och utvecklingssamtal.  Empirin analyseras genom tematisk analys och resultatet visar att arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal är en mångfasetterad uppgift som påverkas av flera faktorer. Det framkommer att specialpedagogen sällan används som resurs för lärarna i arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal, men att samverkan mellan gymnasielärare och specialpedagoger är vanligare i arbetet med extra anpassningar eller elever i behov av särskilt stöd. Gymnasielärarna uppger att arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal är tidskrävande och att skolans digitala lärplattform styr dokumentationens innehåll. Tid och lärplattform är två centrala faktorer som båda utgör såväl hinder som möjligheter i arbetet eftersom de styr ramarna för omdömenas utformning. Styrdokument som skollag och Skolverkets allmänna råd anger riktningen tillsammans med de lokala organisatoriska förutsättningar varje skolas ledning svarar för.  Ett resultat är att många gymnasielärare inte tycks sträva efter något kollegialt samarbete avseende arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal, vare sig det gäller elever som når målen eller elever i behov av stöd, utan snarare föredrar att utföra uppgiften ensamma. De tycks inte heller se vårdnadshavarna som resurs. Ett annat resultat är att konsekvensen av sänkta dokumentationskrav för lärare ökar arbetsbelastningen för mentor vid sammanställning av underlag inför utvecklingssamtalen.