Bedömning är något som barn blir utsatta för från första stund i livet. Enligt Läroplanen för förskolan ska pedagogerna i förskolan dokumentera, utvärdera och utveckla verksamheten, utan att bedöma det enskilda barnet. Men hur gör man för att bedöma verksamheten utan att bedöma barnen? Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan bedömning av verksamheten och bedömning av barn ser ut i förskoleverksamheten. I litteraturgenomgången beskrivs olika typer av bedömning, såsom formativ och summativ bedömning, bedömning i förskolan ur ett historiskt perspektiv, dokumentation, utvecklingssamtal samt individuella utvecklingsplaner (IUP). I arbetet används kvalitativ metod där tre pedagoger och en rektor på samma förskolenhet intervjuades.   Studien visar att det inte finns några individuella utvecklingsplaner (IUP) på enheten men att alla de fyra intervjuade anser att det är svårt att bedöma verksamheten utan att titta på det enskilda barnet, då de anser att bedömningen av barnen och verksamheten hänger ihop och inte går att skilja åt. Det som kan hända när pedagogerna börjar bedöma barnen på ett sätt som nu inte finns på enheten alltså att de gör en IUP fast de inte ska. Detta kan göra att barnen troligtvis kommer känna av stressen av något slags bedömning och på det sättet känna sig obekväma i det. Det kommer möjligtvis bli vanligare att barnen säger att de inte kan då det märker av bedömning av de aktiviteter de gör på förskolan. / Assessment of preschool   -          A study of the relationship between assessment activities and individual assessment in preschool.

No description available.

Arbetat handlar om utvecklingssamtal. Jag har undersökt hur elever och lärare i grundskolans tidigare år upplever utvecklingssamtalet, samt tagit reda på vad tidigare forskning säger om vikten av förberedelser inför och utvärdering av ett utvecklingssamtal. För att få redan på elever upplevelser har jag intervjuat några elever. Genom att observera några utvecklingssamtal i en klass två kunde jag dra slutsatsen om att läraren är den som pratar mest men att även eleven och elevens vårdnadshavare pratar en hel del. Den välkända 2/3-dels regeln gäller även vid utvecklingssamtal, även om jag inte tog tid för hur mycket de olika parterna pratade kan jag ändå dra slutsatsen att den stämmer ganska bra. Arbetet behandlar också vad som kännetecknar ett bra samtal. Det som framkommit som det mest viktiga är att det skapas en bra stämning mellan alla de inblandade parterna. Genom att alla lyssnar på varandra och visar att det som någon annan säger är viktigt kan viktiga band knytas för ett gott framtida samarbete.

Bakgrund: Goda arbetsförhållanden främjar hälsa genom exempelvis ekonomisk trygghet, personlig utveckling, sociala relationer, samt skydd mot eventuella riskfaktorer i arbetet. I arbetslivet behövs resurser, som kan delas in i fysiska och psykosociala resurser. Resurser behövs för att kunna möta och hantera olika krav men också för att de kan ge välbefinnande, motivation och personlig utveckling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva here 4 U-handledares upplevelser av arbetsrelaterad hälsa utifrån resurser. Metod: here 4 U är en organisation som erbjuder skolor ett arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor. På skolor som väljer att arbeta med here 4 U leds arbetet av en eller flera personer ur skolpersonalen som då blir here 4 U-handledare på skolan. En kvalitativ ansats tillämpades där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med here 4 U-handledare. Intervjufrågorna skapades med inspiration från krav-resursmodellen. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ induktiv innehållsanalys, som genererade två huvudkategorier; tillgång till bra relationer och nätverk viktigt för arbetet och hälsan, samt arbetets innehåll och upplägg är viktigt för hälsan. Resultat: Resultatet visar att relationer och nätverk är viktiga på och utanför skolan, och överlag finns tillgång till bra resurser för handledarna. Resurser gällande innehåll och upplägg finns på generell nivå, specifikt för here 4 U-arbetet och individens arbetssätt. Det finns också resurser som behöver utvecklas, främst angående arbetets upplägg men även inom andra kategorier. Slutsatser: Det finns ett flertal resurser som är viktiga för arbetets genomförande samt individens hälsa, och att dessa är viktiga att ta hänsyn till vid planering och fördelning av arbete.

<p>Den första januari 2006 trädde en ny lagändring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lärarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen är ett politiskt beslut som lärarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien är att undersöka tre lärares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i årskurs fem på samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem själva. Men även undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever är enligt dem själva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna.</p>

<p>Tvetydigheter i tidigare studier om vad arbetstagarna uppfattar som viktigast vid ett prestationsbaserat lönesystem ligger till grund för denna undersökning. Syftet var att ta reda på hur personlighetsegenskaper och arbetsklimat, som båda är påtagliga faktorer i en organisation, påverkar attityden till individuell lön respektive löntillfredställelse. Data består av enkätsvar från 523 landstingsanställda sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige. Hierarkiskt multipla regressionsanalyser visade att personlighet och arbetsklimat har en viss innebörd för attityden till individuell lön och lönetillfredställelse, men att även andra variabler har betydelse. Då dessa faktorer bidrar med en viss förklaring till attityden till individuell lön och lönetillfredställelse kan det vara värt att de uppmärksammas i organisationer. Studien kan vara till hjälp för att få en större förståelse och komma tillrätta med eventuella problem som individuell lönesättning kan innebära.</p>

<p>Individuell lönesättning är sedan 1990-talet ett vanligt</p><p>belöningssystem inom både privat och offentlig sektor. Under</p><p>samma period har sjukskrivningarna gällande stressrelaterade</p><p>sjukdomar ökat hos anställda i Sverige. Tidigare forskning inom</p><p>områdena motivation och stress visar att lön kan både motivera</p><p>och stressa en anställd. Utifrån denna bakgrund syftar denna</p><p>studie till att undersöka om det finns några skillnader mellan</p><p>anställda med individuell lön och anställda med fast lön gällande</p><p>motivation och stress. En enkät med påståenden om motivation</p><p>och stress skickades ut till statligt anställda där två grupper, en</p><p>med fast lön och en med individuell lön sedan jämfördes.</p><p>Resultaten visade signifikanta skillnader mellan grupperna där</p><p>gruppen med individuell lön var mer motiverade men även mer</p><p>stressade än gruppen med fast lön. Slutligen diskuteras hur</p><p>individuell lönesättning både kan motivera och stressa en anställd</p><p>och vad det kan få för konsekvenser för både individen och</p><p>organisationen.</p>

<p>Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen. Undersökningens resultat baseras på en sammanställning av den information som erhölls under intervjuerna av fyra medverkande lärare. Resultatets utfall pekar på ett aktivt engagemang i arbetet med en individanpassad undervisning. Här framgår elevantalets påverkan på den individuella undervisningen, samt betydelsen av tillgång på aktuella läromedel, elevinflytande, samt alternativa studiemöjligheter och vikten av att utgå från IUP.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats ge en ökad inblick i individuell sponsring då litteraturen kring detta fortfarande är väldigt begränsad.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats då vi ansåg att detta skulle ge det djup vi eftersökte för att finna svaret på hur företag resonerar kring sina sponsringsåtgärder. Vi började med att studera den tillgängliga litteratur som vi fann både i bibliotek och i databaser, för att sedan jämför dessa teorier med de tre semistrukturerade intervjuer som genomförts i empiri kapitlet. Vår avgränsning gjorde urvalet av respondentföretag väldigt limiterat, dock fann vi tillslut tre företag som passade våra preferenser väl, vilket bidrog till en ökad validitet i arbetet.</p><p>Resultat & slutsats: De tre olika respondentföretagen definitioner av sponsring skiljde sig åt, dock var kärnan i deras definition densamma. Vi tror även att sponsring inte skall användas i alla sammanhang. Istället bör företag noggrant överväga vilka personer och events som varumärket vill bli förknippade med, vilket stärker företagets profilering hos deras respektive målgrupp. Vi anser att det finns flera fördelar att rikta sina sponsringsinsatser gentemot individer istället för lag, då varumärkesbyggandet kring en individ gör att allmänheten lättare kan identifiera sig med en person då dennes värderingar avspeglar sig på varumärket. Även relationen mellan företag och sponsringsobjekt blir närmare och därmed ökar chanserna till ett framgångsrikt samarbete.</p><p>Likt den begränsade litteratur inom individ sponsring är även företagens kompetens inom vissa av sponsringens områden begränsad. Vår empiriska undersökning visar att företag behöver ta ställning till fler parametrar och arbeta mer strategiskt för att uppnå sponsringens fulla potential.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Individuell sponsring är ett fortfarande ett område som kräver mer forskning. Det vi finner intressant att utreda vidare är allmänhetens uppfattning om sponsring som marknadsföringsåtgärd kontra vad företagen anser de får ut.</p><p>Uppsatsens bidrag: Då det finns begränsat med litteratur om individuell sponsring, kan denna uppsats ses som ett bidrag till ett outforskat ämnesområde.</p> / <p>Aim: The purpose with this essay is to give a deeper insight of individual sponsorship, beacuse today the litterature is very limited.</p><p>Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative method, we used this method to give a deeper insight of corporates toughts about sponsorship as a marketing tool. We begun by study the avalible litterature on the subject, witch we found in both librarys and computer databases. Then we compared the theorys against the semistructerd interviews. Our delimitation made the selection smaller. Eventually we found there cooperating firms, that matched our prefrences.</p><p>Result & Conclusions: The three companies we questioned had different definition of sponsrship, yet the cores in all definitions were the same. We believe that sponsorship not should be used in all coherence. In stead companies should carefully consider which individuals and events the brand are most liked to be associeted with, which can strenghten the opinion from respective target. We consider that there are severel advantages with individual sponsorship towards sponsoring a team. Brandbuilding around an individual makes it easier for the generell public to identify themselves with a indivudual. It´s also easier to build a closer relation between the company and the sponsored, which improves the chance for a succesful collaborate.</p><p>Just like the limited literature on the subject, the companies’ capability in parts of the subject is limited. Our empirical study showed that the companies need to be aware of the several aspects of sponsorship. To achive the full potential of sponsorship the companies have to work more strategic.</p><p>Suggestions for future research: We would find it interesting to find out the generel publics opinion of sponsorship as a marketing tool compared to corporates point of view.</p><p>Contribution of the thesis: Since there is still very limited litterature in this subject. This essay can be used as a contribution to further research.</p>

<p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p> </p><p><em>The purpose with this study is to study the individual setting of salary rates among branch heads. We have chosen to look deeper into which criteria that are the base for the branch heads’ individual setting of wage rates within geriatric care and the care of disabled people. One other aspect we have looked into is how the setting of salary rates appears from a gender perspective. The empirical material in our thesis consists of both qualitative and quantitative methods in the shape of a questionnaire study and three open interviews. Our theoretical benchmarks are made up of the gender and power order and economic sociological perspectives. This study has partially brought a somewhat for us surprising result concerning the setting of salary through a gender perspective. The individual setting of salary rates is based on several factors like education, years within the profession and work experience. Our questionnaire study showed that most of the branch heads´ asked think that individual settings of salary rates are positive. Nevertheless there are not as many of those that are satisfied with their salary trend. Our interviews showed that gender does matter at the time of employment, because the organization strives for employing more men in this female-intensive occupation. Men generally had a higher average salary than their female colleagues when we compared informants with similar suppositions. </em></p><p><em> </em></p><p><em>                                                                      </em></p><p><em></em><em>Katarina MacDonald</em></p><p><em></em><em>Marie Ericson Holm</em></p>