Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel. Frågeställningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell idrott i stället för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillämpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har även fått möjlighet att få en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte så viktiga. Samtliga respondenter betraktade nyfikenhet (behovet av kunskap) samt fysisk aktivitet (behovet av muskelträning) som mycket viktigt. Flera respondenter uppgav att det med den nuvarande idrotten som idag intresserade dem mest samt drivkraften att utöva denna grundade sig i tävlande och utveckling. Samtliga respondenter förutom en hade inställningen till att individuell idrott i högre utsträckning än lagbollspel gynnar kroppens fysiska funktioner. I bakgrund ur Steven Reiss teori om de 16 basbehoven som formar vårt beteende så visar resultatet i denna studie att individer väljer individuell idrott framför lagbollspel för att det finns ett inre motiv i form av en nyfikenhet om och ett sökande efter kunskap om den idrottsliga omgivningen samt hur du som idrottare fungerar inom denna. Resultatet tyder även på att denna nyfikenhet kan grunda sig i uppfattningen att lagbollspel är enformigt genom att utövaren inte kan identifiera de egna idrottsliga färdigheterna.

<p>Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att </p><p>beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar </p><p>på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon </p><p>alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en </p><p>idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en </p><p>alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare </p><p>är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med </p><p>idrottsutövandet. Tränarna lyfter fram de fysiskt negativa konsekvenserna vid konsumtion av </p><p>alkohol och är eniga om att det påverkar idrottsutövandet negativt. Alla nio tränare känner ett </p><p>stort ansvar för sina aktiva under utövandet av idrotten men nämner att det är svårt veta hur </p><p>mycket de ska inverka på de aktivas alkoholvanor utanför idrotten. Vid fortsatt forskning i </p><p>ämnet kan en kvantitativ studie genomföras för få en övergripande syn på hur tränare ser på </p><p>alkohol och idrottsutövandet inom olika idrotter. Det är därvid intressant, ur en pedagogisk </p><p>synvinkel, att undersöka hur ledarutbildningar behandlar ämnet och hur arbetet ute i </p><p>föreningarna ser ut för att minska användandet av alkohol och senarelägga alkoholdebuten </p><p>hos ungdomar.</p>

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet. Tränarna lyfter fram de fysiskt negativa konsekvenserna vid konsumtion av alkohol och är eniga om att det påverkar idrottsutövandet negativt. Alla nio tränare känner ett stort ansvar för sina aktiva under utövandet av idrotten men nämner att det är svårt veta hur mycket de ska inverka på de aktivas alkoholvanor utanför idrotten. Vid fortsatt forskning i ämnet kan en kvantitativ studie genomföras för få en övergripande syn på hur tränare ser på alkohol och idrottsutövandet inom olika idrotter. Det är därvid intressant, ur en pedagogisk synvinkel, att undersöka hur ledarutbildningar behandlar ämnet och hur arbetet ute i föreningarna ser ut för att minska användandet av alkohol och senarelägga alkoholdebuten hos ungdomar.

Självreglerat lärande är en metakognitiv process som visat sig främja idrottares prestation och utveckling. En förutsättning för denna process är att idrottare känner motivation till att utvecklas inom sin idrott. Hur självreglerat lärande och motivation korrelerar samt eventuella skillnader mellan lagidrottare och individuella idrottare avseende självreglerat lärande och motivation är dock relativt outforskade områden. Således var syftet med föreliggande studie att undersöka detta närmare. I studien användes ett teoretiskt ramverk baserat på Self-Regulated Learning (SRL) samt Self Determination Theory (SDT) för att undersöka dessa områden hos 102 tävlingsaktiva idrottare mellan 18-30 år (M = 23,71, SD = 3,77) i deras träningsvardag. Data samlades in genom två elektroniska självskattningsformulär: The Behavioral Regulation in Sport Questionnare (BRSQ-24) och Self-Regulated Learning-TT (SRL-TT). Variansanalyser genomfördes för att undersöka eventuella skillnader avseende SRL och motivationsform mellan respektive grupp. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka sambanden mellan SRL och motivationsform.  Resultaten visade att individuella idrottare skattade en signifikant högre användning av samtliga SRL-strategier än lagidrottare, medan grupperna inte skiljde sig signifikant gällande motivationsform. Vidare var sambandet mellan autonom motivation och samtliga SRL-faser signifikant positivt för hela urvalet. Resultaten kan förklaras av att det inom individuella idrotter är mer naturligt att använda självreglerat lärande samt att idrottares motivationsform och i vilken utsträckning de använder sig av SRL-strategier korrelerar. Framtida forskning kan med fördel undersöka på vilket sätt idrottares motivationsform och SRL påverkar varandra.

Vad är det som gör att vissa väljer att sluta med en idrott? Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar valet att sluta med ridsport i Sverige och om dessa faktorer skiljer sig något beroende på utövandenivå. Jag har också kollat vid vilken ålder det är vanligast med drop out inom ridningen och hur många som valt att återuppta idrotten igen. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och datainsamling gjort med hjälp av en enkätundersökning, där n=47 respondenter deltagit i undersökningen med olika åldrar och bakgrunder. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor och ett frågeformulär som belyser åtta olika faktorer som kan ha betydelse för valet att sluta (Questionnaire of Reasonsfor Attrition, (Gould et.al.1982)). Dataanalysen utfördes med statistikprogrammet SPSS och uträkningar är gjorda utifrån medelvärden, typvärde, variation och t-test. Resultatet visade att de vanligaste orsakerna för drop out inom ridport är för höga kostnader, att det tar för mycket tid och att man hittar andra intressen som är roligare för gruppen som helhet. De som hade en bakgrund som tävlingsaktiv kände dock att de största anledningarna var brist på utveckling och framgång samt att det blev för stressigt/ansträngande att hålla på med. De som inte tävlade tyckte att bristande intresse och mindre socialt stöd var de främsta orsakerna. / What makes some choose to drop out of a sport? The purpose of this paper is to investigate what influences the choice to end participation in equestrian sports in Sweden and if these factors differ depending on the level of practice. I have also checked at what age it's most common with drop out in the equestrian sports and how many people have chosen to resume it again after a break. The essay is quantitative and data collection was done by a survey, where n = 47 respondents participated in different ages and backgrounds. The survey contained background questions and a questionnaire (Questionnaire of Reasons for Attrition, Gould et.al(1982) ) highlighting eight different factors that may affect the choice to end. Data analysis performed the SPSS statistics program and calculations were based on mean values, mode, variation and t-test. The result showed that the most common causes of drop out in equestrian are too high costs, it takes too much time and other interests are more fun for the group as a whole. Those who had a background as competitive activists knew, however, that the biggest reasons were lack of development and success, and that it was too stressful / strenuous to keep up with. Those who did not compete thought that lack of interest and less social support were the main reasons.

Relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ är en viktig faktor för idrottsrelaterad framgång. Många forskare framhäver dess vikt och menar att det ibland är den mest avgörande faktorn. Vidare är det bevisat att engagemang är viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer. Syftet med undersökningen är därför att undersöka huruvida relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott. Kvantitativ datainsamlingsmetod användes och undersökningen gjordes på 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tävlingsidrottare i åldern 15-18 år. Undersökningen är en tvärsnittsstudie med frågeformulär baserat på tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, både för totala gruppen av respondenter och på de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys. Resultatet visade på ett positivt, medelstarkt samband där en förändring i engagemang kan förklaras av en förändring i relation till 20 procent. De starkast korrelerade faktorerna visade sig vara complementarity för relation och för engagemang visade undervariablerna framåtanda och hängivenhet starkast samband med relationen. Slutsatserna visade att det finns ett samband mellan relation och engagemang. Inga betydliga skillnader i total relation fanns i jämförelsen mellan individidrott och lagidrott, dock visade det sig att olika variabler korrelerar starkast beroende på idrottstyp. För lagidrott har självförtroende och för individidrott har hängivenhet starkast samband med total relation. Nivå har även betydelse för individens engagemang, högre nivå visade ett samband med högre engagemang. / The relation between a coach and an active athlete is, as many researchers postulated, a very important factor for success in sports. Sometimes even accentuated as the most important and crucial element. Researchers have earlier proven that engagement also is very important for the individual athletes‟ prosperity. The aim of this study is therefore to investigate the relationship and its influence to the individual athletes‟ engagement and if differences between team-sports and individual sports exists. 108 young Swedish competitive athletes (79 males and 29 females) in ages between 15-18 years were examined trough a quantitative cross-sectional study. The questionnaires used is based on earlier studies and developed by other recognized researchers. Analyze is based on correlation analysis, both as the whole group of respondents as one unit and the types of sports differentiated such as individual (n=55) and team (n=53) plus multiple regression analysis. Results revealed a positive medium strong relation with an explanation in change for engagement is explained by a change in relation to a value slightly overbearing twenty percent. The factors that incline to be, at total, strongest correlated to relation are vigor and dedication and the most important subcategory in relation appeared to be complementarity. The conclusion in this study is that coach-athlete relationship is related to engagement. No considerable differences arose for total relation in comparison between individual sports and team-sports. However, results revealed that different variables in engagement are implicated differently based on type of sport. For athletes active in team-sports is self-confidence and for individual athletes is dedication the most implicated variable. Levels of competition also showed to be related to engagement, higher level were related to engagement.

Syftet med undersökningen var att undersöka skillnader i elitidrottssatsande gymnasieungdomars attributionsstil vid motgång jämfört med framgång. I studien undersöktes skillnader mellan individuella- jämfört med lagidrotter samt skillnader mellan kvinnor och män. Totalt deltog 209 idrottare (76 kvinnor och 133 män), varav 85 individuella idrottare och 124 lagidrottare. Metoden bestod av en digital enkät uppbyggd på två situationer; en period av motgång och en period av framgång. För de båda situationerna mättes intern attribution, stabil attribution och upplevd påverkansgrad. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan situationerna, där orsaksförklaringen vid framgång i högre grad beskrevs bero på utövaren själv (intern attribution) än vid motgång. Även graden av stabil attribution var högre vid framgång, alltså att orsaksförklaringen ansågs komma att bestå framöver. Vidare visade resultatet att män i högre utsträckning gör interna attributioner än vad kvinnor gör. Och slutligen påvisades att individuella idrottare i högre utsträckning använde sig av interna attributioner jämfört med lagidrottare och även att individuella idrottare upplever en högre grad av påverkan. / The aim of the study was to investigate differences in the attribution style of high school youth participating in elite sports in the event of adversity compared to success. The study examined differences between individual versus team sports as well as differences between women and men. A total of 209 athletes participated (76 women and 133 men), of which 85 were individual athletes and 124 were team athletes. The method consisted of a digital survey built on two situations; a period of adversity and a period of success. For both situations, internal attribution, stable attribution and perceived degree of influence were measured. The result showed significant differences between the situations, where the causal explanation in the case of success was described to a greater degree as being due to the practitioner himself (internal attribution) than in the case of failure. The degree of stable attribution was also higher in the case of success, meaning that the causal explanation was considered to persist in the future. Furthermore, the results showed that men more often use internal attributions, than woman do. And finally, it was shown that individual athletes used internal attributions to a greater extent compared to team athletes and also that individual athletes experience a higher degree of influence the situation.

Alla har en personlighet men forskare är fortfarande oense om vad personlighet egentligen är. Det de är ense om är att det är personligt och att alla är olika. Intresset för personlighet och personlighetsdrag har ökat de senaste åren men inom idrotten finns det knappt någon forskning om hur personlighet och idrotthör ihop. Syftet med denna studie är att ta upp ifall det finns ett samband mellan personlighet och idrott, hur personligheten skiljer sig mellan lagidrottare och individuella idrottare, om personligheten harpåverkat valet av idrott samt ifall idrotten påverkar personligheten. Detta är en kvantitativ studie som med hjälp utav ett personlighetstest och en enkät ska ta reda på syftet och frågeställningarna. Personlighetstestet ligger till grund för att få fram fem olika personlighetsaspekter och enkäten ska behandla deras egen syn på hur personligheten påverkat idrottenoch hur idrotten påverkat personligheten. Resultatet analyserades och kodades i programmet SPSS samt med teorin femfaktormodellen. Resultatet visade att det inte skilde sig så mycket mellan lagidrottarna och de individuella idrottarna. Det som stack ut var att lagidrottarna hade ett högre resultat på energi, som är en personlighetsaspekt om hur vi ser världen och tar in information. 84 % av lagidrottarna var realistiska, som är ett personlighetsdrag som tillhör personlighetsaspekten energi och betyder att de fokuserar på vad som har hänt och vad som händer nu. Det var även viktigare för lagidrottarna att kompisar höll på med samma idrott än det var för de individuella idrottarna. Slutsatsen för denna studie är att huruvida det finns ett samband mellan personlighet och idrott eller om personligheten spelar roll i valet utav idrott är från person till person. Det går inte att fastslå att personligheten påverkar eller ej. Det går heller inte slå fast en större skillnad mellan lagidrottare och individuella idrottare utan det är helt personligt. / The aim of this study was to check if there is a connection between personality and sports, if the personality is different between team- and individual sports and how the sport influence their personality. This is a quantitative study that with the help of a personality test and a questionnaire will answer the purpose and questions of this study. The personality test is the base to get five personality aspects and the questionnaire will show their own views on how their personality has affected their sport and how the sport has affected their personality. It will be analyzed in the program SPSS and with the five-factormodel. The result didn’t show a big difference between individual and team sport when it came to personality traits and their answers about how personality affected their choice. Those in a team sport prefered a sport that their friends also played. Those in an individual sport didn’t care that much about that. The conclusion of this study is that it’s individual if the personality affect the choice of sport. There is no big difference between team and individual sport, it’s from person to person.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur sportligor inom lag och individuell idrott är organiserade och uppbyggda med en fördjupning i dess tävlingsformat och exempel i International Swimming League. Frågeställningarna som undersöktes var följande: Vilka olika sätt finns det att organisera en professionell sportliga på inom lagidrott? Hur relaterar sportligor inom individuell idrott till sportligor i lagidrott? Med avstamp från International Swimming League. Metod: Metodvalet för denna studie är en litteraturstudie. Genom hela arbetet har det grundläggande upplägget varit att: söka, värdera, sammanställa och analysera forskning inom området. Totalt hittades tre vetenskapliga artiklar genom systematisk litteratursökning och analys i databasen Ebesco och ytterligare tre artiklar genom kedjesökning. Resultat: Studiens resultat visar att det finns två huvudsakliga modeller att organisera sportligor på inom idrott, den europeiska och den amerikanska. Den största skillnaden mellan dessa ligor bygger på att den europeiska ligan är öppen och lag kontinuerligt byts ut beroende på hur de presterat efter föregående säsong. Inom den amerikanska modellen är ligor stängda och de lag som ingår i ligan kommer ingå i den kommande säsongen också. Resultatet påvisar även att sportligor förekommer inom individuell idrott men där är de snarare ett komplement till de individuella tävlingarna som fortfarande är den primära tävlingsformen. Alla sportligor inom individuell idrott som studerades struktureras enligt den europeiska modellen. Slutsats: De olika sätten att organisera ligor på har påverkan för idrottare bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och landskamper samtidigt som idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid. Även om sportligor oftast förknippas med lagidrott förekommer de även inom individuella idrotter. Idrottaren påverkas bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och landskamper medan idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>