Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring. Sponsringens omfattning är betydande och förekommer i form av läromedel, föreläsningar, material, stipendier, ekonomiska bidrag, praktikplatser samt avsatt tid för handledning m.m. Allt tyder på att sponsringen kommer att öka i framtiden. Det ökande antalet friskolor, samt marknadsanpassning och den ökande konkurrensen mellan skolorna, vilket accentueras av det minskande antalet av gymnasieelever bidrar starkt till denna utveckling. De intervjuade saknar kännedom om vilka regler som gäller på området och sponsringspolicy på skolan saknas. En övergripande och indirekt slutsats av min undersökning är också att de ekonomiska frågorna spelar an avgörande roll för diskussionen som förs på skolorna och på bildningsförvaltningen medan bildningsidealet lyser med sin frånvaro.

Sponsring är idag ett vanligt förekommande marknadsföringsverktyg som företag använder sig av för att nå ut till sin valda målgrupp. Sponsring förbättrar både företagets image, goodwill och uppnår sina försäljningsmål. Begreppet sponsring förekommer inte i inkomstskattelagen och det finns inga tydliga regler gällande avdragsrätten. Utgifter som tillhör kategorin sponsring behandlas därmed inom de allmänna bestämmelserna kring avdrag. I 16 kap. 1 § Inkomstskattelagen återfinns att sponsring är avdragsgill då det är en utgift för att förvärva och bibehålla inkomster och i 9 kap 2 § 2 st. IL finns det reglering gällande om det ekonomiska stödet utgörs av en gåva får inte avdrag göras. Min studie tar sin utgångspunkt i denna gränsdragning.  Syftet med studien är därmed att redogöra för den gränsdragningsproblematik som kan uppkomma. Utifrån en rättdogmatiskt metod har jag studerat hur HFD har bedömt rättsfall gällande gränsdragningen mellan sponsring och gåva. I och med den svåra gränsdragningen utgör praxis en betydande och vägledande roll på området. Med hjälp av rättsfallen har jag fått insikt i målen, HFD:s bedömningar och dess argument gällande om avdrag ska medges eller inte. För att sammanfatta HFD:s bedömningar gällande avdragsrätten kring sponsring är det viktigt att verksamheten kan visa att det inte handlar om en gåva. Företaget behöver visa att det handlar om en motprestation. Denna kan vara av antingen direkt eller indirekt karaktär för att medges. Det kan även handla om att det finns en stark anknytning till den sponsrade verksamheten. Även här visar rättsfallens avgöranden att det är viktigt att kunna styrka det här för att avdrag skall kunna bli aktuellt.  Studien visar att rättsfall som har liknande utgångspunkt ändå kan få olika utfall, det här blev tydligt i Arlamålet och Saltå Kvarn-målet. Det är därmed viktigt att utgå från det aktuella fallet och ta hänsyn till de sakomständigheter som finns. Det här visar även på att rättstillämpningen inte är helt förutsägbar. Det blev tydligt i rättsfallen som behandlar direkt och indirekta motprestationer. Då samhället är i ständig utveckling och nya omständigheter och aspekter tillkommer, samtidigt som det kommer nya fall med olika inriktningar kan en precisering av lagen vara svår att genomföra. HFD har också en betydande roll i och med deras prejudicerande domar och fokus kanske istället ska flyttas hit. Att HFD:s argument är tydliga för att kunna ge ledning till hur nästkommande fall bör bedömas.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att utifrån Grönkvists (2000) sponsringsmotiv göra en kvantitativ fallstudie på Enskede IK:s sponsorer i Stockholm för säsongen 2016 för att identifiera de viktigaste motiven sponsorerna har för att sponsra Enskede IK sett ur ett företagsperspektiv. Följande frågeställningar syftar studien till att besvara;•Vilka motiv ses som viktigast för företagen när det handlar om att sponsra en icke-professionell fotbollsförening?•Hur ställer sig de identifierade motiven i relation till att sponsringens utveckling går från filantropi till avkastningskrav hos företagen?MetodStudien bygger på en enkätundersökning som har delats ut till samtliga sponsorer i Enskede IK under säsongen 2016. Studien har en kvantitativ forskningsdesign med en deduktiv ansats då både enkäten och studien som helhet är uppbyggd utefter Grönkvists (2000) identifierade sponsringsmotiv. Grönkvists (2000) teori i kombination med tidigare forskning angående sponsringsmotiv har knutits an till de ställda frågeställningarna för studien. Deltagarna i undersökningen var ett totalurval då samtliga sponsorer i Enskede IK undersöktes och 17 av 20 sponsorer var respondenter i studien. Samtlig insamlad data har bearbetats i SPSS genom två deskriptiva statistiska tester samt ett Cronbach’s alfa test. De deskriptiva statistiska testerna användes som underlag för att kunna besvara studiens frågeställningar, medan Cronbach’s alfa testet syftade till att kontrollera mätinstrumentets interna reliabilitet. ResultatResultatet från det första deskriptiva testet som är kopplat till frågeställning 1, identifierar fyra sponsringsmotiv som viktiga för sponsorerna i Enskede IK. Dessa är; (1) Associations- och imageöverföringsmotivet; (2) Personliga motivet; (3) Good citizen-motivet och; (4) Socialt tryck-motivet. Resultatet från det andra deskriptiva statistiska testet som är kopplat till frågeställning 2, visar att de filantropiska motiven har ett större värde för företagen än de icke-filantropiska motiven. Vilket kan tolkas som att ett filantropiskt förhållningssätt till sponsring är mer förekommande än ett icke-filantropiskt förhållningssätt. Cronbach’s alfa testet som är kopplat till den interna reliabiliteten i mätinstrumentet visar på en acceptabel nivå på samtliga koefficienter, vilket innebär att enkäten visar på en acceptabel intern reliabilitet. Diskussion och slutsatsDå det brister i tidigare forskning och en tydlig teoretisk referensram att bygga forskning på, kan forskningsdesignen och ansatsen diskuteras. En kvalitativ studie med djupintervjuer och en induktiv ansats torde kunna vara mer lämplig för att generera i en tydlig teoretisk referensram att bygga framtida forskning på inom sponsringsmotiv. Resultaten för denna studie tycks kunna visa vad som motiverar företag att ingå en sponsringsrelation med en icke-professionell fotbollsförening. Dessa resultat är dock svåra att generalisera på en större population då urvalet är så pass begränsat. Studien visar istället tendenser till vad som motiverar företag att ingå en sponsorrelation med en icke-professionell fotbollsförening. Vidare visar studien på tendenser som säger emot vad tidigare forskning säger om sponsringens utveckling. Tidigare forskning menar att sponsringen har gått från att ha ett filantropiskt förhållningssätt till ett icke-filantropiskt förhållningssätt. Denna studie kan användas för planering och design av framtida forskning för att skapa en tydlig teoretisk referensram och en större förståelse kring sponsringsmotiv. / Purpose and questionsThe purpose of this study is based on Grönkvists (2000) sponsorship motives and to make a quantitative case study on Enskede IK sponsors in Stockholm for the season 2016 to identify the main motives sponsors have when it comes to sponsor Enskede IK seen from a business perspective. The study aims to answer the following questions;•What motivation is seen as important for companies when it comes to sponsor a non-professional football club?•How does the identified motives stand in relation to the sponsorship developement that goes from philanthropy to return of investments for the companies?MethodThe study is based on a questionnaire that has been distributed to all sponsors in Enskede IK in the season 2016. The study have a quantitative research design with a deductive approach, as both the survey and the study as a whole is structured along Grönkvists (2000) identified sponsorship motives. Grönkvists (2000) theory in combination with previous research regarding sponsorship motives have been linked to the questions that the study aim to answer.Participants in the survey was a census as all of the sponsors in Enskede IK was examined and 17 of the 20 sponsors were respondents in the study. All collected data was processed in SPSS by two descriptive statistical tests and a Cronbach 's alpha test. The descriptive statistical tests were used as a basis to answer the study questions, while the Cronbach 's alpha test was to check the internal reliability in the instrument.ResultsThe results from the first descriptive test that is linked to question 1, identifies four important sponsorship motives for the sponsors of Enskede IK. These are; (1) Associations- and imagetransfer motive; (2) Personal motive; (3) Good citizen-motive and; (4) Social pressures-motive.The results from the second descriptive statistical test that is linked to question 2 show that the philanthropic motives have a greater value for companies than non-philanthropic motives. Which can be interpreted in a way that philanthropic approach to sponsorship is more occuring than a non-philanthropic approach. The Cronbach 's alpha test, which is linked to the internal reliability of the instrument indicates an acceptable level of all coefficients, which means that the survey demonstrates an acceptable internal reliability.Discussion and conclusionAs there is shortcomings in previous research and a clear theoretical framework to build the research on, the research design and approach can be discussed. A qualitative study using in-depth interviews and an inductive approach would be more suitable to generate a clear theoretical framework to build future research on when it comes to sponsorship motives.The results of this study seem to show what motivates companies to enter a sponsorship relationship with a non-professional football club. However, these results are difficult to generalize to a larger population when the selection is so limited. Instead the study shows tendencies of what motivates companies to enter a sponsorship relationship with a non-professional football club. Furthermore, the study shows tendencies which contradicts what previous research says about the sponsorship development. Previous research argues that sponsorship has gone from having a philanthropic approach to a non-philanthropic approach. This study can be used for planning and design of future research to create a clear theoretical framework and a greater understanding of sponsorship motives.

Studien syftade till att undersöka vilka nyckelfaktorer som behövs för att bedriva en elitverksamhet inom fotboll på en mindre ort samt granska hur en icke elitfotbollsförening i en mindre ort arbetar med dessa faktorer.   För att uppnå syftet användes metoden som Gratton och Jones (2010) beskriver som kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Som innebär att intervjuaren har en förberedd intervjuguide men ställer uppföljande frågor baserade på den dialog som intervjuaren och respondenten skapar genom nya frågor. De fyra föreningar som medverkade i studien var Degerfors IF, Vittsjö GIK, Mallbacken IF Sunne och IF Eksjö fotboll. Dessa föreningar valdes till studien på grund av hur stor befolkningsmängd föreningens geografiska ort har. Det som framkom i intervjuerna analyserades genom kategorisera den insamlade data utifrån de forskningsfrågor som ställdes i studien.   De tre faktorer studien undersökt är hur viktiga de statliga bidragen är för dessa föreningar, om föreningarna kunnat bedriva sina verksamheter utan stöd från det lokala näringslivet samt hur de byggt upp sina representationslag.   Studien visar vilka olikheter som finns i föreningarna med fokus på skillnaderna mellan de tre elitföreningarna och IF Eksjö fotboll, där studien visar de främsta skillnaderna mellan elit och icke elit föreningar byggt upp sina representationslag.     Nyckelord: Landsbygd, Bidrag, Näringsliv, Sponsring, Fotboll.

<p>The purpose to this study is to find an understanding of the effects of how sponsorship can affect companies and their business and at the same time get a better understanding of how sponsorship is or can be used as a marketing tool in today’s marketing. By using a quality research method we have chosen to use a half structured research method to make it possible to find out how sponsorship as a marketing tool can be used from a company perspective in relation to our chosen thesis. To enhance the readers understanding we describe the base of sponsorship and principals for sponsorship, after that describes a deeper perspective of sponsorship, what sponsorship is, and what factors are needed to be taken into consideration. Further on we illustrate the figure that later on will constitute the analysis with attributes like: association, exposure, relations and integrated communication. We also discuss effects and disadvantages with using sponsorship as a marketing method. </p><p>In the chapter of empirical foundation we reproduce a version from the interview made in</p><p>association with Swedbank AB (publ), Länsförsäkringar Halland and Halmstads Fastighets</p><p>AB.</p><p>The conclusion of this study is that sponsorship, today, is a growing and more often used</p><p>marketing method among Swedish companies. The sponsorship method is used as a</p><p>complement to remaining methods within the promotion mix. Sponsorship is mainly used </p><p>as a public relation tool to constitute the base to give rise to image, customer relations but also</p><p>to build strong brands in a way of be associated with positive and trustworthy values. </p><p>Through sponsorship the companies intentions are to give rise to goodwill, show they are </p><p>trustworthy and also show their involvement in the society. The local sponsorship </p><p>constitute predominantly part of the total Swedish sponsorship. The messages that are </p><p>communicated through sponsorship to the segment have better possibilities to be understood in </p><p>a positive way than traditional advertising. After having studying the comparison of different </p><p>aspects that have been expressed as important variables by the companies included our chosen </p><p>theory for this case study, we believe that the A-ERIC model doesn’t put enough emphasis on </p><p>goodwill and therefore should be extended. This could be strengthening further by describing </p><p>more in-depth how and why companies conduct goodwill. Goodwill increasing sales and how </p><p>much the brand can be strengthened are difficult variables to quantify, which means that a </p><p>concrete result of the effects of sponsorship is hard to calculate.</p><p>Sponsorship and goodwill are used as keywords for this study.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att analysera och tydliggöra sponsringens karaktär samt hur sponsring kan stärka och utveckla ett varumärke.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen eftersom vi ansåg att denna metod lämpade sig bäst för vår studie. Primärdatan är baserad på åtta intervjuer, där samtliga intervjupersoner arbetar aktivt med sponsring. Uppsatsen har generellt en abduktiv ansats.</p><p>Under vårt arbete med uppsatsen har vi förstått att det är tre viktiga karaktärsdrag som ligger i grund för att sponsring skall kunna stärka ett varumärke. Dessa är <em>association</em>, <em>exponering </em>och <em>relationer</em>. För att sponsring ska fungera som marknadsföringsmetod måste dessa tre integrera och stötta varandra menar vi på. Vi uppfattar att associationen inte fungerar utan en exponering och ingen av dessa fungerar utan en god relation i botten, antingen extern eller internt i organisationen. Vi upplever att sponsring får en allt viktigare roll i företagens marknadsföring. Sponsringens potential att bryta mediebruset gör att det blir en effektiv marknadskommunikations metod för företag att använda, då den har en dold avsikt att övertala. Det unika med sponsring är dess förmåga att stärka ett varumärke genom exponering och relationer som skapar en positiv association i kundernas medvetande.</p>

The purpose to this study is to find an understanding of the effects of how sponsorship can affect companies and their business and at the same time get a better understanding of how sponsorship is or can be used as a marketing tool in today’s marketing. By using a quality research method we have chosen to use a half structured research method to make it possible to find out how sponsorship as a marketing tool can be used from a company perspective in relation to our chosen thesis. To enhance the readers understanding we describe the base of sponsorship and principals for sponsorship, after that describes a deeper perspective of sponsorship, what sponsorship is, and what factors are needed to be taken into consideration. Further on we illustrate the figure that later on will constitute the analysis with attributes like: association, exposure, relations and integrated communication. We also discuss effects and disadvantages with using sponsorship as a marketing method. In the chapter of empirical foundation we reproduce a version from the interview made in association with Swedbank AB (publ), Länsförsäkringar Halland and Halmstads Fastighets AB. The conclusion of this study is that sponsorship, today, is a growing and more often used marketing method among Swedish companies. The sponsorship method is used as a complement to remaining methods within the promotion mix. Sponsorship is mainly used as a public relation tool to constitute the base to give rise to image, customer relations but also to build strong brands in a way of be associated with positive and trustworthy values. Through sponsorship the companies intentions are to give rise to goodwill, show they are trustworthy and also show their involvement in the society. The local sponsorship constitute predominantly part of the total Swedish sponsorship. The messages that are communicated through sponsorship to the segment have better possibilities to be understood in a positive way than traditional advertising. After having studying the comparison of different aspects that have been expressed as important variables by the companies included our chosen theory for this case study, we believe that the A-ERIC model doesn’t put enough emphasis on goodwill and therefore should be extended. This could be strengthening further by describing more in-depth how and why companies conduct goodwill. Goodwill increasing sales and how much the brand can be strengthened are difficult variables to quantify, which means that a concrete result of the effects of sponsorship is hard to calculate. Sponsorship and goodwill are used as keywords for this study.

No description available.

Uppsatsen syfte är att analysera och tydliggöra sponsringens karaktär samt hur sponsring kan stärka och utveckla ett varumärke. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen eftersom vi ansåg att denna metod lämpade sig bäst för vår studie. Primärdatan är baserad på åtta intervjuer, där samtliga intervjupersoner arbetar aktivt med sponsring. Uppsatsen har generellt en abduktiv ansats. Under vårt arbete med uppsatsen har vi förstått att det är tre viktiga karaktärsdrag som ligger i grund för att sponsring skall kunna stärka ett varumärke. Dessa är association, exponering och relationer. För att sponsring ska fungera som marknadsföringsmetod måste dessa tre integrera och stötta varandra menar vi på. Vi uppfattar att associationen inte fungerar utan en exponering och ingen av dessa fungerar utan en god relation i botten, antingen extern eller internt i organisationen. Vi upplever att sponsring får en allt viktigare roll i företagens marknadsföring. Sponsringens potential att bryta mediebruset gör att det blir en effektiv marknadskommunikations metod för företag att använda, då den har en dold avsikt att övertala. Det unika med sponsring är dess förmåga att stärka ett varumärke genom exponering och relationer som skapar en positiv association i kundernas medvetande.

ABSTRACT Title: Strategic Anarchy – a study on WeActivists' communicative function inside WeSC. Number of pages: 69 Authors: Frida Leijonborg, Nils Lindström Tutor: Jessica Gustafsson Course: Media and communication studies C Period: Second term 2013 University: Division of Media and Communication, department of information science, Uppsala University Purpose: Our aim with this paper is to examine the communicative role WeActivists play in WeSC's external communication, and also to investigate what it means to be part of the activist concept as individuals. This will be done by presenting WeSC's key values and investigate whether these are portrayed by the representation of the activists in market campaigns and personal interviews. Material/Method: We have conducted a qualititave study where we interviewed three WeActivists of various age and profession. Furthermore we did a semiotic analysis of 10 images from 7 advertising campaigns. Main results: Our results indicate that WeActivists play a significant role in WeSC’s external communication, and thus signifying that they play a major part in creating WeSC's brand identity. The activists represent the company's key values simply by being themselves, in both the market campaigns and in their everyday life. That being said, one should not overlook the fact that the WeActivists remain a market strategy for attracting costumers, and also for standing out within the industry. Keywords: WeActivist, WeSC, Social movement, Brand identity.