Influencervärlden har växt sig och blivit en mångmiljonindustri och det händer ofta att det skickas produkter och erbjuds tjänster utan att en influencer ingått avtal med företaget. Skatteverket har lyft problematiken och menar att alla dessa ska tas upp till inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet, beroende på verksamhetens omfattning. Medan influencer tillsammans uttalat att resor och liknande stora saker som de får bör förmånsbeskattas samtidigt som andra mindre saker exempelvis böcker och smink som de inte önskar inte bör beskattas. Andra menar att alla dessa produkter och tjänster är ett arbetsredskap och att deras arbetsuppgift inte går att utföra utan dem.  För att det ska kunna beskattas får det inte anses utgöra gåvor då de är skattefria enligt 8 kap. 2 § IL. Vad en gåva är finns inte definierat i någon lag, skatterättsligt eller civilrättsligt. Däremot har det förklarats i civilrätten att det finns tre rekvisit som kan anses utgöra typiska drag för en gåva, förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. Dessa har dock inte getts exakt samma betydelse i skatterätten som i civilrätten och därför är det upp till domstolen att avgöra från fall till fall. Dessutom måste hänsyn tas till remuneratoriska gåvor, som är ett tack för redan utförd prestation mot vederlag. De är inte skattefria enligt 8 kap. 2 § IL då det föreligger en motprestation. Om det inte är en gåva får det antas vara en inkomst. Vad som är en inkomst är inte heller uttömmande i IL, men det avser idag inte bara kontanta medel. Naturaförmåner kan idag beskattas då vad som är en inkomst har utvidgats i takt med samhällets utveckling. Men naturaförmåner kan vara kluriga då de ofta kan användas både i tjänsten och privat, varav det måste avgöras om de är en privatlevnadskostnad eller ett nödvändigt arbetsredskap. Är de nödvändiga i tjänsten kan de eventuellt utgöra en kostnad som kan dras av i inkomstslaget tjänst. Det har visat sig att det finns alternativ i denna fråga och att produkter kan skickas tillbaka eller att det kan skickas färdiga bilder till influencern, vilket gör att de kan anses utgöra privata levnadskostnader i många fall. I uppsatsen konstateras att alla produkter och tjänster ska beskattas som tillfaller en influencer oavsett om influencern bedriver företag eller inte.  Dessutom måste en bedömning göras utifrån givarens sida gällande avdragsrätten för kostnader. Här finns inget uttalande från forskare eller myndigheter eller något avgörande från domstol varav ledning fått hämtas från liknande rättsfrågor, sponsring. Sponsring kan vara av många olika typer av verksamheter men vanligast är inom idrotten och kulturen. Företag sponsrar i hopp om att i motprestation få reklam och förknippas med den sponsrade. Det samma gäller vid marknadsföring via influencer där företagen vill få sina produkter och tjänster förknippade med en influencer som då har möjlighet att påverka konsumenter. Efter en rättsfallsanalys konstateras att det trots allt finns tydliga tecken på vad som gäller för avdrag för sponsring idag och att liknande resonemang bör kunna användas för marknadsföring via en influencer. Därmed måste en motprestation kunna utläsas från mottagaren för avdrag ska få göras hos givaren.