Ideella organisationer har blivit en viktig del av det svenska samhället. Formellaledare har många gånger det yttersta ansvaret över hela eller en specifik del aven ideell organisation. Men hur leds dessa typer av organisationer och hur serledarens beteende ut? Syftet med denna uppsats är att öka förståelse för hurledarbeteendet ser ut inom ideella idrottsorganisationer och sedermera kunnabeskriva hur dessa individer leder ideella organisationer. Studien har utgått frånen kvalitativ datainsamling där semistrukturerade intervjuer utgjorde ochsedermera blev empirin. Forskningsdesignen har varit en tvärsnittsstudie ochstudien har genomförts utifrån en induktiv ansats. Studiens problemformuleringvar utformad enligt följande:  Hur kan ledarbeteendet hos formella ledare i ideella idrottsorganisationerbeskrivas och förstås?  Teorin kretsade kring tidigare ledarskapsteorier och i synnerhet ledarbeteendesamt ledarstilar. Studiens resultat fann att ideella ledare delegerar, ger ut ansvar,kommunicerar och motiverar medlemmar. Ledarens egenskaper och beteendengjorde därför att det tjänande ledarskapet och den demokratiska ledarstilenförekommer mest frekvent bland ideella ledare. / Nonprofit organizations are today an important part of Swedish society withseveral hundreds of thousand people engaged in these organizations. Formalleaders have responsibility for the functioning of these non-profit organizations.The purpose of this study is to describe and increase the knowledge aboutformal leaders' behavior and management of running these nonprofitorganizations. The study is based on a qualitative method which hascross-sectional study as a research design. The empirical data was collectedthrough semi structured interviews with leaders from seven differentnonprofit-sports organizations. This study conducts an inductive approachthrough the entire essay. The study's problem formulation was formed as below: How can the leadership behavior of formal leaders in non-profit sportsorganizations be described and understood? The answers from the empirical research have been compared to earlierleadership models and theories. The result has also been compared to previousstudies within the area of nonprofit leadership and leaders. The result from thestudy shows that nonprofit leaders' behavior tends to be a variation between ademocratic and servant leadership. Leaders often motivate, delegate,communicate and reward in their management style. These types of behaviorsand characteristics of a democratic leader style, but used to have a more servanttype of relationship with the followers and members in a sports organization.

Sport has a unique ability to convey different values. With a set of values that convey joy and fellowship, democracy and participation, the right to be with, and fair play, it is no wonder that the sport now has a major impact on society. Sports organizations has become an attractive platform for companies to establish their marketing strategies. This is accomplished through sponsorship. Sponsorship as a marketing strategy has increased tremendously in the past two decades compared to traditional marketing. Being seen through sponsorships has become a part of many companies marketing strategy. Sponsorship can be applied when companies, for example, wants to strengthen their operations and reach out to their target customer. However, it has been difficult to measure if the companies that sponsor sees impact of their sponsorship. What makes businesses out of the invested capital to a sports organization?

Studies has shown that sports organizations have become increasingly commercialized and professionalized, which have led them to work in a manner like a company and a profitable business. Allsvenskan and Superettan in Swedish elite football for men is no exception. Between the leagues there is promotions and relegation, and reports shows that the financial conditions in Superettan is worse. To attract stakeholders and not being dependent on the sporting success, a sport organization should build a strong brand. Corporate social responsibility is considered to create legitimacy and a good reputation for companies that work with it. The question was if sports organizations actively work with their brand and if CSR is a part of it. In a case study conducted on French football organizations, it shows that it is possible for a specific brand building model and that the sport organizations identity and position lead to the brand strategy. Based on this, the purpose of the study was created to compare how sports organizations in Allsvenskan and Superettan work to strengthen their brand. Interviews were made with three sports organizations from Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF and IK Sirius FK) and three sports organizations from Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK and IFK Värnamo). The interviews were then analysed by a thematic analysis. The result of the study showed that there are similarities and differences between sports organizations in Allsvenskan and Superettan in their work to strengthen the brand. Sports organizations in the middle category regarding the number of employees appeared to be taking advantage of the Swedish elite football (SEF) than the larger and smaller sports organizations as the number of employees. Everyone had CSR work connected to their business. The result also showed that the model for brand equity is not to applied to Swedish sports organizations in Allsvenskan and the Superettan, because it was only Djurgårdens IF that made it full today. The model is not full filed and should be develop and link CSR as part of the identity of the brand building of a sports organization. / Forskning visar att idrottsorganisationer har blivit allt mer kommersialiserade och professionaliserade vilket har lett till att de anammat arbetssätt likt ett företag och en vinstdrivande affärsverksamhet. Allsvenskan och Superettan i svensk herr elitfotboll är inget undantag. Mellan serierna sker upp- och nedflyttningar och i Superettan är de ekonomiska förutsättningarna betydligt sämre än i allsvenskan enligt vad ekonomiska rapporter visar. För att locka intressenter och inte vara så beroende av de idrottsliga framgångarna bör en idrottsorganisation bygga ett starkt varumärke. Corporate Social Responsibility anses skapa legitimitet och ett bra anseende för företag som arbetar med det. Frågan väcktes därför hos oss om idrottsorganisationer verkligen aktivt arbetar med sitt varumärke och om CSR är en del av det. I en fallstudie gjorda på franska fotbollsorganisationer framkom det att det går att arbeta efter en specifik modell för varumärkesbyggande och att en del av det är vad idrottsorganisationen har för identitet, positionering vilka ska leda fram till en varumärkesstrategi. Utifrån detta skapades syftet som är att jämföra hur idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan arbetar för att stärka sitt varumärke. Intervjuer med tre idrottsorganisationer från Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF och IK Sirius FK) och tre idrottsorganisationer från Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK och IFK Värnamo) genomfördes utifrån en intervjuguide via videosamtal på ca 30 minuter vardera. Intervjuerna analyserad genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att det finns likheter och skillnader mellan lagen i Allsvenskan och Superettan i hur de arbetar med att stärka sitt varumärke. Alla hade någon form av CSR arbete kopplat till sin verksamhet. Resultatet visade också att modellen för varumärkesbyggande inte går att applicera på svenska idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan fullt ut utan det var endast Djurgårdens IF som arbetade efter modellen. Modellen går därför att kritisera och bör därför utvecklas för att passa svenska idrottsorganisationer bättre och det genom att koppla CSR som en del av identiteten för varumärkesbyggande hos en idrottsorganisation.

Åskådarna inom idrottssektorn har en aktiv roll och en stor betydelse för idrottsorganisationers ekonomi. Tidigare forskning visar att det är viktigt för idrottsorganisationer att integrera med åskådarna med tilläggstjänster som skapar mervärde, eftersom matchen i sig säkerställer inte återkommande åskådare. Konsekvensen av minskat publiksnitt utsätter idrottsorganisationernas ekonomi, eftersom åskådarna generar centrala intäkter för idrottsorganisationer men kan även ha en indirekt effekt på de övriga intäkterna. Publiksnitten för innebandyn i Sverige och i SSL Herr har varit låg och sjunkit under de två senaste säsongerna med 14 procent. Därför har det varit av intresse att förstå hur innebandyföreningar i SSL Herr arbetar för att skapa tjänstevärde för åskådarna. Syftet för studien har varit att genom en jämförelse av innebandyföreningar i SSL Herr undersöka om det finns faktorer i deras matcharrangemang, i sådana fall vilka, som har påverkat förändringen i publiksnittet. För att besvara syftet genomfördes semi-strukturerade intervjuer med respondenter från sju olika innebandyföreningar i SSL Herr. Det insamlade materialet har tolkats med hjälp av den teoretiska referensramen där resultatet visar att det finns skillnader och likheter i innebandyföreningars matcharrangemang vilka kan påverkat förändringen i publiksnittet. Det finns samband mellan ökat publiksnitt och restaurangmöjligheter, vilket kan vara en stor bidragande faktor för förändringen i publiksnittet. Studien påvisar även att det kan vara problematiskt att skapa atmosfär och tjänstevärde för åskådarna i för stora arenor i förhållande till publiksnittet. Slutligen visar studien att det kan vara problematisk för innebandyföreningar att planera in matchdagar om de har en geografisk position där de konkurrera med övriga aktörer inom upplevelseindustrin. Vissa innebandyföreningar verkar lämna ansvaret att skapa en bra atmosfär till åskådarna och är inte underförstådda att de i lika stor utsträckning kan själva påverka atmosfären inne i arenan. Under de senaste åren har publiksnitten sjunkit i de flesta åskådaridrotter i Sverige där innebandy är bara ett exempel av problemet som legat till grund för studien. Denna studie visade att det finns brister i tjänsteerbjudandet och därför bör vidare studier inrikta sig mot innebandyns åskådare men även andra idrotter i Sverige. / Spectators in sport have an active role and are significant for sports organizations' economy. Previous research shows that it is important for sports organizations to integrate with spectators with additional services that create added value, because the game itself does not ensure recurring spectators. The consequence of reduced number of spectators exposes the sports organizations' economy, as spectators generate a central income for sports organizations, it may also have an indirect effect on other income. The number of spectators for floorball in Sweden and in "SSL Herr" has been low and has decreased with 14 percent under the last two seasons. Therefore, it has been of interest to understand how floorball organizations in "SSL Herr" work to create service value for the spectators. The purpose of this study has been to investigate whether there are factors in floorball organizations in "SSL Herr" game events, in such cases, which have influenced the change in the number of spectators. To answer the purpose of this study, semi-structured interviews were conducted with respondents from seven different floorball organizations in "SSL Herr". The gathered material has been interpreted using the theoretical frame of reference, where the results show that there are differences and similarities in floorball organizations game events that may have affect the change in the number of spectators. There is correlation between increased number of spectators and restaurant possibilities, which can be a major contributing factor to the change in the number of spectators. This study also shows that creating ambience and service value for spectators in large arenas can be problematic if the number of spectators is low. Finally, the study shows that it may be problematic for floorball organizations to schedule game days if they have a geographic position where they compete with other actors in the experience industry. Some floorball organizations seem to leave the responsibility to create a good ambience to the spectators and are not implied that they can influence the ambience themselves. Over the last few years, the number of spectators has reduced in most of the spectator sports in Sweden where floorball is just one example of the problem that was the basis for this study. This study showed that there are shortcomings in the service offerings and therefore future studies should focus on floorball spectators but also other sports in Sweden.

Background: The Swedish sports movement, is organized through RF, with a responsibility to contribute to societal benefits. Part of the societal benefit is to ensure that more young people play sports. The Swedish Sports Confederation, RF, acts as an umbrella organization and organizes most of the Swedish sports movement. Statistics show that the amount of young ice hockey players is the lowest in 20 years. Policies have been implemented from RF and SIF, to get more young people to play sports and ice hockey. Despite the policies, there has been no change. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how ice hockey clubs experience policies from RF and SIF with the goal to keep the young players in ice hockey Question: How do ice hockey clubs experience the policies from RF and SIF, to keep young people playing ice hockey? Methodology: The study uses a qualitative method, based on semi-structured interviews. The respondents are one representative from the Swedish Ice Hockey Association, and a representative from each of the five largest ice hockey clubs in Sweden, in terms of the number of licensed players. Conclusion: Based on the question and the empirical material, we were able to conclude that there's a loose coupling, with both running an elite business while broadening the breadth. There is a will in the ice hockey associations to keep young people, but there is a big responsibility on the individual within the associations. / Bakgrund: Den svenska idrottsrörelsen har sedan organisering genom Riksidrottsförbundet, RF, tillskrivits ett ansvar för att bidra till samhällsnytta. En del av samhällsnyttan, är att se till att fler ungdomar idrottar. Riksidrottsförbundet, RF, agerar som en paraplyorganisation och organiserar större delen av den svenska idrottsrörelsen. Statistik visar att antalet ungdomar som spelar ishockey är det lägsta på 20 år. För att få fler ungdomar att idrotta och spela ishockey har RF och SIF initierat satsningar som ska möjliggöra en förändring. Trots satsningarna, har ingen förändring skett. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ishockeyföreningar upplever satsningarna från RF och SIF, med målet att behålla ungdomar inom idrotten. Frågeställning: Hur upplever ishockeyföreningar det förändringsarbetet som finns från RF och SIF, för att behålla ungdomar inom ishockeyn? Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är en representant från det svenska ishockeyförbundet, och en representant för vardera av de fem största ishockeyföreningarna i Sverige, sett till antalet licensierade spelare.  Slutsats: Utifrån frågeställningen och det empiriska materialet kunde vi dra slutsatsen att det finns en löskoppling mellan att bedriva en elitverksamhet och breddverksamhet samtidigt. Att viljan finns att behålla ungdomar men det ligger ett stort ansvar på individen inom föreningarna.

Många barn i Sverige deltar i någon form av organiserad idrott och fysisk aktivitet på fritidenmen barn med autism har svårt att hitta sin plats i föreningsidrott och därmed få tillräckligtmed fysisk aktivitet som främjar deras hälsa. Detta arbete syftar på att undersöka vilkabarriärer som barn med autism möter för att delta i organiserad idrott och fysisk aktivitet påfritiden ur deras föräldrars perspektiv. För denna studie har ett kvalitativt förhållningssätt valt.Semistrukturerade djupintervjuer har genomförts med fem föräldrar till barn med autism föratt samla in data om deras erfarenheter och tankar kring deltagande av deras barn iorganiserad idrott på fritiden. De valda intervjufrågorna har en koppling till tidigare forskningsom använts i denna studie. Deltagarnas svar på samtliga frågor har kategoriserats för attunderlätta jämförelse och analys av relevanta teman som kommit fram på intervjuerna isamband med studiens syfte. Resultaten från studien visar att flera olika faktorer påverkarbarnens upplevelser av deltagande i organiserad idrott och att dessa upplevelser läggergrunden för barnets relation till idrott och fysisk aktivitet. Resultaten tyder också på ett behovav kunskap och prioritering av inkluderande arbete i föreningarnas agenda. Några slutsatsersom kan dras i denna studie är att ökat kunskap genom utbildningsinsatser för personerinblandade i barnidrott på alla nivåer från tränaren på fältet till styrelserna om hurföreningarna kan bemöta och inkludera barn med autism i deras idrottsverksamheter samtanpassningar i idrotten som mindre grupper, mer personal eller flexibla träningsupplägg kanbidra till att barn med autism känner sig mer välkomna och motiverade att delta i idrott ochfysisk aktivitet på fritiden. Vidare lyfts en diskussion om föreningarnas ansvar i samband medsitt uppdrag om att tillgängliggöra idrotten för alla och om vilka andra aktörer bör bära ansvarför att uppfylla detta uppdrag.

Sport räknas idag som ett gränsöverskridande fenomen som intresserar människor världen över, såväl utövare som åskådare. På senare år har den tekniska utvecklingen bidragit till en förändring i hur sport konsumeras, avståndet mellan utövarna och åskådarna har minskat i takt med en ökad kommersialisering. Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna för klubbar och tävlingar blivit allt tuffare, vilket lett till sportmarknadsförarna tvingats hitta innovativa och kostnadseffektiva sätt att marknadsföra verksamheten. Ett allt populärare sätt att marknadsföra sig är via sociala medier, som existerar till följd av den tekniska utvecklingen. Med tanke på att fler och fler av den yngre generationen syns och hörs på sociala medier dagligen är det intressant att undersöka hur sociala medier påverkat fördelningen av marknadsföringsresurser inom sportindustrin.Syftet med studien är att öka förståelsen för hur den tekniska utvecklingen, i synnerhet sociala medier, förändrat förutsättningarna för interaktion och kommunikation med konsumenter. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning utförts på svenska idrottsklubbar och idrottstävlingar. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med respondenter från sju olika idrottsorganisationer. Empirin analyserades med hjälp av en teoretisk referensram innehållande en specifik modell och tidigare forskning fokuserad på tre områden: sportmarknadsföring, relationsmarknadsföring och sociala medier.Studiens resultat visar att de sociala medierna på kort tid har fått en betydande roll för sportorganisationer och hur de kommunicerar med konsumenter. Fördelningen av marknadsföringsresurser har skiftat från tidigare nästan enbart traditionell marknadsföring mot att nu främst fokusera på sociala medier som kanal för kundinteraktion. Med tanke på organisationernas begränsade ekonomiska möjligheter lämpar sig sociala medier väl som ett verktyg för kostnadseffektiv marknadsföring. Idrottsorganisationerna präglas idag alltmer av de sociala medierna och utvecklingen pekar på att de traditionella medierna fortsatt kommer minska med tiden.För framtida forskning anser vi att urvalet bör breddas ytterligare, både ur ett geografiskt och storleksmässigt perspektiv. Dessutom hade det varit av värde att undersöka klubbar och tävlingar mellan olika länder med de olika förutsättningar som råder från land till land. Framtida studier kan också tänkas genomföra studien över ett större tidsintervall för att kunna mäta förändring över tid. / Program: Civilekonomprogrammet

Den forskning som finns om hållbarhet är utförlig och det finns skillnader mellan perspektiven och betydelserna. Människor är nuförtiden mycket medvetna om hållbarhet och det ger organisationer en möjlighet att inkludera det i sitt arbete. Därför gjordes denna studie; för att utforska hur IF Elfsborg och Göteborg HC, som sportorganisationer, arbetar med denna aspekt och hur de kommunicerar det till samhället och sina medlemmar. Den här studien syftade till att utforska koncepten social hållbarhet och socialt ansvar genom att studera två idrottsorganisationer. För att hitta kunskapen om hur idrottsorganisationerna kommunicerar dessa koncept har studien följt en komparativ design med en kvalitativ forskningsstrategi. En modell skapades sedan för att vidare stötta förståelsen för kommunikationsstrategier och social hållbarhet och socialt ansvar och vad de ger och bidrar med till samhället. Detta ledde till en analys genom modellen. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med de berörda parterna. Genom att intervjua IF Elfsborg och Göteborg HC har information samlats in gällande deras arbete och strategierna de använder för att arbeta med hållbarhet. Det finns flera olika kommunikationsstrategier såsom Corporate Social Responsibility (CSR), Cause Related Marketing (CRM) och Corporate Sustainability Strategy (CSS) men båda idrottsorganisationerna använder enbart CSR som ett verktyg i sitt arbete mot hållbarhet. Det är viktigt att organisationer har kunskap om hållbarhet och aspekterna det inkluderar för att kunna implementera kommunikationsstrategier. / The research on sustainability is immense and there are often differences between the perspectives and the meanings. People nowadays are very aware of sustainability and this gives organizations a bigger opportunity to include this in their work. That’s why this study is written; to explore how IF Elfsborg and Göteborg HC, as sport organizations, are working with this aspect and how they are communicating it to the society and their members. This study aimed to explore the concept of social sustainability by studying two sports organizations. To obtain the knowledge of how the sport organizations communicate these concepts the study followed a comparative design with a qualitative research strategy. A model was then created to further support the understanding of communication strategy and social sustainability and what it brings out and contribute to society with. This lead to an analysis through the model. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with the concerned parties. By interviewing IF Elfsborg and Göteborg HC, information about their work and strategy of working with sustainability and communication was collected. There are multiple communication strategies such as Corporate Social Responsibility (CSR), Cause Related Marketing (CRM) och Corporate Sustainability Strategy (CSS) but both organizations only uses CSR as a tool in their work towards sustainability. It is important that organizations have knowledge about sustainability and the aspects it includes to be able to implement communication strategies.

Introduktion: Många människor i Sverige är medlemmar i idrottsföreningar och håller sig fysiskt aktiva genom att idrotta, i detta fall handlar studien om idrotten bordtennis. Många av idrottsföreningarna och idrottsorganisationerna använder sig av Facebook för att engagera sina medlemmar men frågan är om bordtennisspelares användning av bordtennispecifika Facebooksidor och grupper kan påverka deras motivation till att spela bordtennis? Syfte: Att undersöka om det fanns samband mellan att använda bordtennisrelaterade Facebooksidor/grupper och motivation till att idrotta. Metod: En kvantitativ enkätundersökning där programmet SPSS har använts som analysverktyg. Analysen har gjorts genom att jämföra medianer av allmän motivation och olika motivationstyper (inneboende integrerad, identifierad, introjicerad, extern och amotivation) i förhållande till frekvens att använda bordtennisrelaterade Facebooksidor och grupper (BFSG). Även korrelationsanalys har gjorts med de variablerna. Resultat: Resultatet visar att det inte finns något samband mellan allmän motivation och användning av BFSG. Däremot finns ett samband mellan att läsa på BFSG och integrerad motivation samt amotivation. Inget samband fanns mellan att skriva på BFSG och olika motivationstyper. Slutsats: Att använda Facebook och specifikt läsa på BFSG kan till viss del öka motivationen för att idrotta hos licensierade bordtennisspelare i Sverige. Detta kan vara bra för idrottsorganisationer och klubbar att dra nytta av genom att vara aktiva på Facebook och dela information och andra medier för att öka motivationen hos sina medlemmar. / Introduction: Many people in Sweden are members of sports associations and stay physically active by playing sports, this study is about table tennis. Many sport associations and organizations use Facebook to engage their members, but the question is if the use of table tennis-related Facebook pages and groups affects their motivation to play table tennis. Aim: To investigate whether there was a connection between using table tennis-related Facebook pages /groups and motivation to play. Method: A quantitative survey where SPSS was used for the statistical analysis. The analysis has been achieved by comparing medians of general motivation and different types of motivation (intrinsic, integrated, identified, introjected, external and amotivation) in relation to the frequency of using table tennis-related Facebook pages and groups (BFSG). Correlation analysis has also been performed with these variables. Results: The results show that there is no connecion between general motivation and the use of BFSG. However, there is a connection between reading in BFSG and integrated motivation and amotivation. There was no connection between writing on BFSG and different types of motivation. Conclusion: Using Facebook and specifically reading BFSG can increase the motivation to play among licensed table tennis players in Sweden. This can be good for sports organizations and clubs to take advantage of, i.e. by being active on Facebook and sharing information and other media can increase the motivation of the members.