<p>Det finns begränsat med forskning kring hjälpbehovet hos personer med schizofreni. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka detta hjälpbehov på ett förutsättningslöst sätt. Sju personer intervjuades och data analyserades med Grundad Teori. Resultatet visade att det som upplevdes som viktigt var att erhålla hjälp till ett vanligt liv. Följande efterfrågades: Information om sjukdomen och om olika stödinsatser till patienter och anhöriga. Information till allmänheten i fördomsreducerande syfte. Att bli hörd och sedd i trygga kontinuerliga relationer till professionella. Flera mötesplatser och hembesök i syfte att bryta social isolering. Arbete och meningsfull sysselsättning. Stöd till att klara av ett eget boende. Resultatet diskuterades utifrån existerande och tänkbara hjälpinterventioner som syftar till att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp.</p>

Det finns begränsat med forskning kring hjälpbehovet hos personer med schizofreni. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka detta hjälpbehov på ett förutsättningslöst sätt. Sju personer intervjuades och data analyserades med Grundad Teori. Resultatet visade att det som upplevdes som viktigt var att erhålla hjälp till ett vanligt liv. Följande efterfrågades: Information om sjukdomen och om olika stödinsatser till patienter och anhöriga. Information till allmänheten i fördomsreducerande syfte. Att bli hörd och sedd i trygga kontinuerliga relationer till professionella. Flera mötesplatser och hembesök i syfte att bryta social isolering. Arbete och meningsfull sysselsättning. Stöd till att klara av ett eget boende. Resultatet diskuterades utifrån existerande och tänkbara hjälpinterventioner som syftar till att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp.

Hjärtsvikt är en kronisk och dödlig sjukdom som kräver behandling genom hela livet. Sjukdomen påverkar inte patienten endast genom att fysiska symtom visar sig, utan den inverkar på hela livssituationen. Livsvärlden ligger till grund för att förstå hur den unika individen erfar sjukdomen. När sjuksköterskan vårdar en patient med hjärtsvikt kan livsvärldsperspektivet åsidosättas om fokus ligger på den medicinska behandlingen. Det är därav viktigt att belysa hur sjukdomen påverkar patientens livssituation. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med symtomatisk hjärtsvikt. Metoden som använts i arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva kvalitativa artiklar. Resultatet består av fyra huvudteman med tio subteman varav huvudtemana beskrivs som följer. ”Att uppleva sig vara begränsad” vilket innefattar patienternas upplevelse av hur deras liv begränsas både fysiskt och socialt utifrån att deras funktionsförmåga försämras. ”Att hitta balans i livet” inbegriper att patienterna är tillfreds med det de fortfarande klarar av att göra i vardagen. Patienterna uttrycker även att de har hittat flertalet strategier för att kunna hantera livssituationen. ”Att bli hjälpt eller stjälpt” beskriver patienternas upplevese av att behöva hjälp från sin omgivning och från sjukvården. ”Att livet är ändligt” inkluderar patienternas oro, tankar och planer inför både framtiden och döden. I diskussionen reflekteras det kring vikten av att sjuksköterskan vårdar personcentrerat utifrån ett livsvärldsperspektiv. Vidare diskuteras sjuksköterskans roll att individanpassa undervisning och information gällande egenvård. Därtill reflekteras det kring att även de närståendes livsvärld förändras i samband med sjukdomen.

Johansson, K. "Kissnödig mellan 9-19". En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund. Magisterexamen i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högsko-la: Hälsa och Samhälle, enheten för Biomedicinsk laboratorievetenskap, Folkhäl-sovetenskap och Omvårdnad, 2005.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. Stämmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het är svårt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stämmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrån formulerade behov. Sammanfatt-ningsvis visar denna studie att hemlösa kvinnor inte uppfattar att socialtjänsten ger stöd efter behov utan oftare ställer krav och utgör en kontroll. Kvinnorna upp-lever att de är rättslösa, inte har något samhällsvärde och är dömda på förhand. Resultatet visar även att kvinnornas situation inte på något positivt sätt kan relate-ras till det nationella folkhälsomålet och dess målområden. / Johansson, K. “A need to pee between 9 am – 7 pm”. A qualitative interview study with homeless women in Lund. Thesis for Master of Public Health, 10 cred-its. Malmö University: Health and Society, Institution for Biomedical Laboratory Science, Public Health and Nursing, 2005.The aim of this study is to find out how homeless women in Lund experience their situation in life and the offered support. Does the offered support correspond with their needs? Who determines the needs that form the basis of the offered support? Previous studies show that homelessness is difficult to define, and that offered support not always matches the needs of the women. A qualitative interview study with four homeless women was performed. The results show on the one hand per-sonal experiences of the informants and on the other hand their opinion in general about the situation for other homeless women and also tangible suggestions in accordance with formulated needs. In summary, this study shows that homeless women do not experience Social Services to give support in accordance with their needs but more often make demands and exercise control. The women feel them-selves to be without legal rights, to have no value or social status and in general judged inadvance. The results also show that the situation of those women can in no positive way connect to the Public Health programme and its strategies.

"KISSNÖDIG MELLAN 9-19" En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. Stämmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het är svårt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stämmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrån formulerade behov. Sammanfatt-ningsvis visar denna studie att hemlösa kvinnor inte uppfattar att socialtjänsten ger stöd efter behov utan oftare ställer krav och utgör en kontroll. Kvinnorna upp-lever att de är rättslösa, inte har något samhällsvärde och är dömda på förhand. Resultatet visar även att kvinnornas situation inte på något positivt sätt kan relate-ras till det nationella folkhälsomålet och dess målområden. / ”A NEED TO PEE BETWEEN 9 AM - 7 PM” A qualitative interview study with homeless women in Lund.The aim of this study is to find out how homeless women in Lund experience their situation in life and the offered support. Does the offered support correspond with their needs? Who determines the needs that form the basis of the offered support? Previous studies show that homelessness is difficult to define, and that offered support not always matches the needs of the women. A qualitative interview study with four homeless women was performed. The results show on the one hand per-sonal experiences of the informants and on the other hand their opinion in general about the situation for other homeless women and also tangible suggestions in accordance with formulated needs. In summary, this study shows that homeless women do not experience Social Services to give support in accordance with their needs but more often make demands and exercise control. The women feel them-selves to be without legal rights, to have no value or social status and in general judged inadvance. The results also show that the situation of those women can in no positive way connect to the Public Health programme and its strategies. Keywords: deprived, determination factors, homeless, needs, Public Health Strategies, women.

Men’s violence against women is a global social problem that occurs in all arenas of society, regardless of factors such as age, ethnicity, and social class. The portrayal of the victimized woman and dominant discourses present in guiding documents establish a framework for determining the appropriate support measures to address the needs that arise as a result of violence. Women who are victims of violence risk being left without support from social services if they do not identify with the institutional identity provided. Therefore, a critical examination of the subject positions for women who are victims of violence and how their support needs are portrayed in government propositions becomes important to understand the intentions behind the legislated support. The purpose of this study is to use critical discourse analysis to examine how government propositions in the field of intimate partner violence portray women who are victims of violence and their support needs. As part of this, the study aims to identify dominant discourses by highlighting and creating an understanding of how different subject positions and support needs are made visible or invisible in the examined material. The study is based on a qualitative research approach, and the research material consists of three government propositions in the field of intimate partner violence. Discourse analysis, based primarily on Fairclough's three-dimensional model, has been used as the methodological approach. Discourse analysis has also been used as a theoretical framework, complemented by intersectional perspectives. The results reveal a hidden aspect of dominance in the linguistic expression and modality of the material that risks disregarding marginalized perspectives and neglecting specific needs.