Idag är det fler stillasittande och otränade ungdomar än någonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhället leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan år 2000 och 2011 där målgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 år. Antalet artiklar som användes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid. De främsta faktorerna; kön, ålder, socialt stöd, omgivningen, livsstil och ungdomarnas självförtroende. Mängden fysisk aktivitet minskade med stigande ålder och tjejer var mindre fysiskt aktiva än killar. Då det visade sig att många av bestämningsfaktorerna var beroende av varandra är ungdomars val av en fysisk aktiv fritid är ett komplext val, där både inre och yttre faktorer påverkar.Slutsats: Eftersom valet kring fysisk aktivitet handlar om livsstil är det viktigt att göra tidiga interventioner för att motivera ungdomar till ihållande vanor. Det krävs även kraftfulla åtgärder från samhället då det bör erbjuda ett brett sortiment och en stor tillgänglighet av rekreationsytor och möjligheter för alla ungdomar, oberoende av ålder och kön, att vara mer fysiskt aktiva. Framtida forskning bör inriktas på interventioner då behovet av hälsofrämjande arbete hos ungdomar är stort.

<p>Remitteringar utgörs av de pengar som immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsändelser utgör för flera utvecklingsländer en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare år uppmärksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestämningsfaktorer. Två modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS påvisas att remitteringsflödet är konjunkturkänsligt och att antalet immigranter påverkar flödet positivt. Ett visst stöd fanns även för att andelen gifta bland immigranterna påverkar flödet negativt.</p><p>I tidigare studier har remitteringar bedömts vara en stabil källa till utländskt kapital på makronivå. I denna uppsats påvisas däremot att utflödet kan vara konjunkturkänsligt.</p>

Remitteringar utgörs av de pengar som immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsändelser utgör för flera utvecklingsländer en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare år uppmärksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestämningsfaktorer. Två modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS påvisas att remitteringsflödet är konjunkturkänsligt och att antalet immigranter påverkar flödet positivt. Ett visst stöd fanns även för att andelen gifta bland immigranterna påverkar flödet negativt. I tidigare studier har remitteringar bedömts vara en stabil källa till utländskt kapital på makronivå. I denna uppsats påvisas däremot att utflödet kan vara konjunkturkänsligt.

Finansiell risktolerans är den risk en individ är villig att ta vid ekonomiska beslut. Detfinns de individer som är villiga att ta hög risk, så kallade risk loving, de som är riskneutral och de som inte är villiga att ta hög risk, så kallade risk averse. Individersfinansiella risktolerans är viktigt för att kunna göra bra investeringsbeslut. Genom attanalysera hur mycket risk en individ är villig att ta i förhållande till hur mycket risk enindivid kan ta så kan optimala investeringar göras. Forskare har studerat vilka faktorersom påverkar individers finansiella risktolerans och menar på att det finns bådemiljörelaterade- samt biopsykosociala faktorer. De biopsykosociala faktorerna kan varakön och ålder, medan de miljörelaterade faktorerna kan vara inkomst, utbildning ochfinansiell kunskap. För att mäta individers finansiella risktolerans finns det flertaletmätverktyg som kan användas. Grable och Lytton Scale är ett av dessa verktyg, där 13frågor ställs till en individ för att bedöma dennes finansiella risktolerans. Varje svar gerett visst antal poäng som sedan läggs ihop för att få individens risktoleransnivå. Studien syftar till att undersöka huruvida faktorer som universitetsutbildning, kön ochantal påbörjade studieår påverkar studenters finansiella risktolerans. Faktorn utbildninginnefattar ekonomisk respektive icke-ekonomisk utbildning. Antal studieår innefattar årett till fem på universitetsnivå. De frågeställningar som konstruerats är baserade påstudiens problemformulering samt det forskningsgap som identifierats inom området.Dessa frågeställningar besvaras sedan genom statistiska tester som genomförts baseratpå resultat från studiens kvantitativa enkätundersökning, vilken är baserad på Grable &amp;Lytton scale. Genom de statistiska tester som genomfördes i studien, kunde inga statistiska sambandmellan de enskilda faktorerna utbildning, kön och antal studieår observeras. Vilketinnebär att det inte finns något samband mellan ekonomisk respektive icke-ekonomiskutbildning, kön, och antal studieår när faktorerna analyseras enskilt. Däremot finns detett signifikant samband när faktorn kön analyseras i förhållande till antal påbörjadestudieår. Kvinnor som studerar år ett har i genomsnitt högre finansiell risktolerans än mäninom studieår ett. Baserat på det signifikanta samband som kunde observeras, och intekunde, är studiens slutsats att det finns vissa svårigheter med att analysera de faktorersom påverkar studenters finansiella risktolerans. Då med hänvisning till ett begränsatmätinstrument, ett relativt smalt urval och få faktorer som kan analyseras i förhållandetill varandra.

<p>An increasing number of health problems in the population and an uneven distribution of health between different groups in the society, have been identified as a problems and has therefore been put on the political agenda in Sweden. Thus, the purpose of this thesis is to estimate and discuss the significance an individual’s behaviour, in a number of areas, has on his/her level of health.</p><p>The empirical material for this thesis is taken from a nationwide inquiry conducted in 2004,which was called “Hälsa på lika villkor?” (Health on equal terms?) The material used consists of the answers and records from individuals living in the administrative district of Kronoberg. 9972 individuals were included in the sample and the answering frequency was 63,2%. To map and analyse the material, which was done mainly through crosstabs, chi-square tests and logistic regressions, the statistics software SPSS 11.5 was used.</p><p>The parameter used to measure the health level is the individual’s own perception of his or her general health. The estimated health levels “very good” and “good” are referred to as good health, while the health levels “reasonable”, “bad” or “very bad” are put into a category named inferior health. The thesis is limited by putting the main focus on the differences in health between groups divided by three different factors: gender, country of birth and socioeconomic belonging. An analysis of the material shows that men have better health than women, civil servants have better health than all the others and individuals that are born in Europe but outside the Nordic countries have significantly worse health than others.</p><p>Grossman’s theory on the demand for health is used to identify factors that affect the relationship between behaviour and health. The so called environmental factors influence the gross effect, and the depreciation rate the net effect, of certain behaviour. Education, sleep and stress are identified as environmental factors, and age, BMI and the work environment are shown to affect the depreciation rate of health capital. The level of stress a certain individual experience is a factor that has a particular strong connection with the increased probability of experiencing an inferior health.</p><p>Everyday smoking and a sedentary spare time distinctively increases the risk of a lower health level. In addition, the inclination to refrain from using professional health care, even though you believe you need it, increases the risk of inferior health. The results don’t give the same strong evidence for a connection between the health level and the everyday consumption of snuff or the risk consumption of alcohol, but they still indicate that both these factors are associated with an increased risk for inferior health. However, no connection between the eating habits, in this investigation indicated by the consumption of fruit and vegetables, and the self estimated general health, could be found.</p><p>The concluding analysis show that the differences in health within groups differentiated between socioeconomic belonging mainly can be explained by differences in health related behaviour. This, when factors, which according to the theory affects the connection between behaviour and health, have been considered. The differences in health between men and women, and between individuals born in Europe but outside the Nordic countries and others, can to some, but considerably lesser extent, be explained by the differences in the healthrelated behaviour.</p>

An increasing number of health problems in the population and an uneven distribution of health between different groups in the society, have been identified as a problems and has therefore been put on the political agenda in Sweden. Thus, the purpose of this thesis is to estimate and discuss the significance an individual’s behaviour, in a number of areas, has on his/her level of health. The empirical material for this thesis is taken from a nationwide inquiry conducted in 2004,which was called “Hälsa på lika villkor?” (Health on equal terms?) The material used consists of the answers and records from individuals living in the administrative district of Kronoberg. 9972 individuals were included in the sample and the answering frequency was 63,2%. To map and analyse the material, which was done mainly through crosstabs, chi-square tests and logistic regressions, the statistics software SPSS 11.5 was used. The parameter used to measure the health level is the individual’s own perception of his or her general health. The estimated health levels “very good” and “good” are referred to as good health, while the health levels “reasonable”, “bad” or “very bad” are put into a category named inferior health. The thesis is limited by putting the main focus on the differences in health between groups divided by three different factors: gender, country of birth and socioeconomic belonging. An analysis of the material shows that men have better health than women, civil servants have better health than all the others and individuals that are born in Europe but outside the Nordic countries have significantly worse health than others. Grossman’s theory on the demand for health is used to identify factors that affect the relationship between behaviour and health. The so called environmental factors influence the gross effect, and the depreciation rate the net effect, of certain behaviour. Education, sleep and stress are identified as environmental factors, and age, BMI and the work environment are shown to affect the depreciation rate of health capital. The level of stress a certain individual experience is a factor that has a particular strong connection with the increased probability of experiencing an inferior health. Everyday smoking and a sedentary spare time distinctively increases the risk of a lower health level. In addition, the inclination to refrain from using professional health care, even though you believe you need it, increases the risk of inferior health. The results don’t give the same strong evidence for a connection between the health level and the everyday consumption of snuff or the risk consumption of alcohol, but they still indicate that both these factors are associated with an increased risk for inferior health. However, no connection between the eating habits, in this investigation indicated by the consumption of fruit and vegetables, and the self estimated general health, could be found. The concluding analysis show that the differences in health within groups differentiated between socioeconomic belonging mainly can be explained by differences in health related behaviour. This, when factors, which according to the theory affects the connection between behaviour and health, have been considered. The differences in health between men and women, and between individuals born in Europe but outside the Nordic countries and others, can to some, but considerably lesser extent, be explained by the differences in the healthrelated behaviour.

Johansson, K. "Kissnödig mellan 9-19". En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund. Magisterexamen i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högsko-la: Hälsa och Samhälle, enheten för Biomedicinsk laboratorievetenskap, Folkhäl-sovetenskap och Omvårdnad, 2005.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. Stämmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het är svårt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stämmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrån formulerade behov. Sammanfatt-ningsvis visar denna studie att hemlösa kvinnor inte uppfattar att socialtjänsten ger stöd efter behov utan oftare ställer krav och utgör en kontroll. Kvinnorna upp-lever att de är rättslösa, inte har något samhällsvärde och är dömda på förhand. Resultatet visar även att kvinnornas situation inte på något positivt sätt kan relate-ras till det nationella folkhälsomålet och dess målområden. / Johansson, K. “A need to pee between 9 am – 7 pm”. A qualitative interview study with homeless women in Lund. Thesis for Master of Public Health, 10 cred-its. Malmö University: Health and Society, Institution for Biomedical Laboratory Science, Public Health and Nursing, 2005.The aim of this study is to find out how homeless women in Lund experience their situation in life and the offered support. Does the offered support correspond with their needs? Who determines the needs that form the basis of the offered support? Previous studies show that homelessness is difficult to define, and that offered support not always matches the needs of the women. A qualitative interview study with four homeless women was performed. The results show on the one hand per-sonal experiences of the informants and on the other hand their opinion in general about the situation for other homeless women and also tangible suggestions in accordance with formulated needs. In summary, this study shows that homeless women do not experience Social Services to give support in accordance with their needs but more often make demands and exercise control. The women feel them-selves to be without legal rights, to have no value or social status and in general judged inadvance. The results also show that the situation of those women can in no positive way connect to the Public Health programme and its strategies.

"KISSNÖDIG MELLAN 9-19" En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. Stämmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het är svårt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stämmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrån formulerade behov. Sammanfatt-ningsvis visar denna studie att hemlösa kvinnor inte uppfattar att socialtjänsten ger stöd efter behov utan oftare ställer krav och utgör en kontroll. Kvinnorna upp-lever att de är rättslösa, inte har något samhällsvärde och är dömda på förhand. Resultatet visar även att kvinnornas situation inte på något positivt sätt kan relate-ras till det nationella folkhälsomålet och dess målområden. / ”A NEED TO PEE BETWEEN 9 AM - 7 PM” A qualitative interview study with homeless women in Lund.The aim of this study is to find out how homeless women in Lund experience their situation in life and the offered support. Does the offered support correspond with their needs? Who determines the needs that form the basis of the offered support? Previous studies show that homelessness is difficult to define, and that offered support not always matches the needs of the women. A qualitative interview study with four homeless women was performed. The results show on the one hand per-sonal experiences of the informants and on the other hand their opinion in general about the situation for other homeless women and also tangible suggestions in accordance with formulated needs. In summary, this study shows that homeless women do not experience Social Services to give support in accordance with their needs but more often make demands and exercise control. The women feel them-selves to be without legal rights, to have no value or social status and in general judged inadvance. The results also show that the situation of those women can in no positive way connect to the Public Health programme and its strategies. Keywords: deprived, determination factors, homeless, needs, Public Health Strategies, women.

Inflytande och delaktighet utgör det första målområdet i svensk folkhälsopolitik och anses vara grundläggande för människors hälsa. Sambandet mellan delaktighet och hälsa är etablerat, men framför allt bland vuxna. Hur sambandet mellan delaktighet, och i synnerhet hur olika komponenter av delaktighet, och hälsa ser ut bland gymnasieungdomar är inte lika väl undersökt. Syftet med studien var att dels undersöka samband mellan delaktighet i form av vilja att påverka frågor i kommunen samt föreningsaktivitet och självskattad hälsa bland gymnasieungdomar, dels hur sambanden förändras vid kontroll av andra faktorer. Studien hade en tvärsnittsdesign och baserades på befolkningsenkäten Liv och hälsa ung i Uppsala län från 2013. Urvalet bestod av 2453 gymnasieelever. Sambanden analyserades med hjälp av binär logistisk regression. Att vilja påverka frågor i kommunen hade ett svagt samband med självskattad hälsa, men vid justering av sociodemografiska, sociala samt skolrelaterade faktorer försvann sambandet. Föreningsaktivitet var däremot signifikant associerat med självskattad hälsa, där föreningsinaktivitet var förknippat med högre odds för självskattad ohälsa. Faktorer närmare ungdomarnas liv hade emellertid starkare samband med deras självskattade hälsa. Riktningen i sambanden kunde inte fastslås, men baserat på tidigare forskning, indikerar resultatet att föreningsaktivitet kan vara ett område att rikta folkhälsoinsatser mot. Både som ett sätt att främja hälsa, men också för att öka demokratist deltagande och inflytande. / Influence and participation is the first target area in the Swedish public health policy and is considered essential to people’s health. The link between participation and health is established, but especially among adults. How participation, and in particular how various components of participation, are related to health among high school students is not as well investigated. The aim of the study was partly to investigate if participation in terms of wanting to influence issues of the municipality and also engagement in different associations relate to self-rated health among high school students, partly how the relationships change when adjusting for other factors. The study had a cross-sectional design and was based on the population survey Liv och hälsa ung in Uppsala County from 2013. The study population consisted of 2453 high school students. The correlations were analysed using binary logistic regression. Wanting to influence issues in the municipality had a weak correlation with self-rated health, and when adjusting for socio-demographic, social and school-related factors, the relationship disappeared. Engagement in an association, however, was significantly associated with self-rated health. Not being engaged in an association was associated with higher odds of self-rated health less then good, although factors closer to the adolescents had a stronger relationship with their self-rated health. The direction of the relationship could not be confirmed, but based on previous research, the results suggest that public health initiatives aimed at increasing the involvement in associations may be relevant, both as a step to promote health and to increase democratic participation and influence.

Bakgrund: Frågor rörande narkotika har i dagens samhälle blivit större och problemet växer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pågår och kommunerna hoppas på att få se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos främst ungdomar. SMD (Skånesamverkan mot droger) är en samverkansgrupp där olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nätverk som finns för folkhälsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skånska kommuner skrivit på en samverkansöverenskommelse med polisen. Narkotika problemet har blivit större i samhället och det har visat sig ökat i alla kommuner. Främst bland ungdomar och därför är det viktig att få en uppfattning om hur drogsamordnarna upplever att insatser bör göras för att förebygga och minska problemet. Syfte: Syftet är att undersöka drogsamordnare- och fältarbetares uppfattningar gällande förebyggande arbete mot narkotika, samt uppfattningar om påverkansfaktorer gällande bruk av narkotika bland ungdomar i åldern 13-16 år. Metod: Metoden som var kvalitativ och resulterade i sex olika intervjuer med drogsamordnare och fältarbetare. Intervjuerna som genomfördes på respektive arbetsplats spelades in och allt efterhand transkriberades materialet och kodades ner. Citat plockades ut och användes för att styrka fakta i arbetets gång, vilket gör materialet mer trovärdigt. Resultat: Resultatet från intervjuerna skilde sig beroende på vilka insatser kommunen tillförde till det drogförebyggande arbetet. Någon kommun prioriterade narkotika bland ungdomar och tillförde insatserna där medans andra kommuner hade fokus på det förebyggande arbetet ute i samhället. Respondenterna upplevde arbetet fritt och själva kunde påverka hur och vad för arbete som skulle utföras. Ett hinder som några stött på är tiden, för att kunna presentera så bra som möjligt hade det behövts mer tid ägnat åt det förebyggande arbetet. Konklusion: Resultatet visade att drogsamordnarna upplevde ett tydligt samband mellan samhällets påverkbara faktorer och ungdomars beteenden. Slutsatsen blir att familjen och andra vuxna människor som befinner sig i barns och ungdomars omgivning har det främsta ansvaret till att ta till sig kunskap om olika beteendeförändringar och orsaker för att sedan kunna kommunicera med aktörer som arbetar med förebyggande insatser.