Att upptäcka orsakerna till tandvårdsrädsla är nödvändigt inom tandvården för att upprätthålla optimal oral hälsa hos tandvårdsrädda individer. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva orsaker till tandvårdsrädsla hos kvinnor. Metod: litteratursökning genomfördes i tre olika databaser; Dentistry & Oral science source (DOSS), MEDLINE och CINAHL. Relevanta artiklar utifrån studiens syfte som var publicerade mellan 2016 och 2023 valdes ut. urvalsprocessen gjordes i tre steg, där första steget utgår ifrån titlar och sedan i följd av abstrakts, med noggrann och fullständig textläsning. Artiklar med både hög och medel kvalitet inkluderades och för att kvalitetsgranska dessa artiklar användes kvalitativ och kvantitativ granskningsmallar. Resultat: resultatet i denna litteraturstudie baserades på en sammanställning av 14 vetenskapliga artiklar, som påvisade att tandvårdsrädsla är multifaktoriellt. Resultatet visar flera orsaker till tandvårdsrädsla hos kvinnor, exempelvis tidigare erfarenheter inom tandvården (Tidigare smärtsamma behandlingar, tandvårdens bemötande och tandvårdsmiljö), sociala bestämningsfaktorer ( Socioekonomiskstatus och psykosociala faktorer). Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att tandvårdsrädsla är multifaktoriell och det finns flera orsaker till tandvårdsrädsla hos kvinnor.

<p>En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.</p>

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.

Personer som bor på äldreboende uppger sig vara ensamma vilket visat sig ha ett samband med sjukdom och ohälsa. Hur enhetschefer på äldreboenden arbetar med att förebygga ensamheten hos äldre kan vara avgörande för att förbättra hälsan hos gruppen och skapa förutsättningar för jämlik hälsa i hela befolkningen. Syfte: Undersöka enhetschefers erfarenheter av att arbeta med ensamhet hos äldre. Metod: En kvalitativ induktiv metod tillämpades med semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys, manifest tolkning. Resultat: Olika typer av ensamhet finns på äldreboenden, frivillig och ofrivillig och en överhängande existentiell ensamhet trots social samvaro. Komplicerande faktorer är psykisk och fysisk ohälsa. Enhetscheferna hade upplevt vikten av att individanpassa åtgärder för att minska ensamheten genom ett relationsbaserat arbetssätt. Både brister och framgångsfaktorer i arbetet identifierades. Bristerna var bland annat resursbrist och brist på engagemang. Framgångsfaktorerna var att förankra teori i praktik, arbeta i team och genomföra meningsskapande aktiviteter. Anhörigas roll i arbetet med att förebygga ensamheten belystes. Slutsatser: Enhetschefer på äldreboenden har goda möjligheter att arbeta förebyggande mot ensamhet. Fler kvalitativa studier behövs som undersöker hur anhörigas roll i det förebyggande arbetet kan stärkas. / <p>Betyg i Ladok 220603.</p>

Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vårdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som påverkar arbetet med att förbättra den orala hälsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvårdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvård saknas, Socioekonomiska hinder, Brist på strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar på följande faktorer som påverkar situationen för den orala hälsan i Kosovo. Det finns en hälsoplan där man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till år 2014, men den verkställs inte. Detta får till följd att kariesprevalensen fortfarande är hög och akuttandvården dominerande. Resultat från intervjuerna visar även att sociala bestämningsfaktorer påverkar oral hälsa och tillgången till tandvård, patienter med låg socioekonomisk status undviker tandvården och söker vård endast vid akut värk. Respondenterna uppgav att epidemiologiskt underlag och forskning skulle underlätta utveckling av olika preventiva aktivitetsprogram. Brist på ett sjukförsäkringssystem och korruption anses förhindra utvecklingen av en fungerande förebyggande tandvård. I intervjumaterialet har faktorer identifierats som på sikt gynnar införandet av den förebyggande tandvården. Man har nyligen startat en kurs i förebyggande tandvård vid odontologiska fakulteten i Pristina. Studien visar att avsaknad av ett förebyggande tandvårdssystem försvårar situationen för den orala hälsan i Kosovo. De sociala bestämningsfaktorerna påverkar idag tillgången till tandvården och även utveckling av hälso- och sjukvårdssystemet. / The aim of the study was that through interviews with key persons, including three in health sector and an anthropologist, identify some of the factors affecting the work to improve the oral health and especially the introduction of a preventive dental care system in Kosovo. Qualitative interviews with four key persons was conducted and analyzed, according to Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. Results of the interviews fall into the following categories: Preventive dental care is lacking, Socio-economic barriers, Lack of strategy and facts and Good will. The categories show the following factors affecting the situation of the oral health in Kosovo. There is a health plan that includes plans to reduce tooth decay by 10 percent until 2014, but it is not being executed. This has the effect of caries prevalence is still high, and emergency dental care is dominant. Results from the interviews also show that the social determinants affect oral health and access to dental care, patients with low socioeconomic status avoids dental care and seek treatment only for acute pain. Respondents stated that the epidemiological data and research would facilitate the development of preventive activity program. Lack of a health insurance scheme and corruption are considered being barriers for the development of a workable preventive dental care. The interviews also identified factors which ultimately favor the introduction of preventive dental care. Recently the faculty in Pristina started a course in preventive dentistry. The present study shows that the lack of a preventive dental care system complicates the situation for the oral health of Kosovo. The social determinants are affecting the access to dental care and also development of the health care system.

Introduktion: Befolkningens hälsa påverkas i hög grad av hur väl samhället vi lever i fungerar. Samhällen präglade av våld, krig och terror får negativa konsekvenser för människors hälsa. Artificiell Intelligens (AI) är en kraftfull teknik med stora möjligheter att lösa samhällsproblem, men forskare varnar för att AI också kan innebära nya risker. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vilka utmaningar och möjligheter som en ökande utveckling och implementering av AI kan ha på hälsans sociala bestämningsfaktorer inom området avsiktliga skador. Metod: Enligt Denyer och Tranfields (2011) metod genomfördes en systematisk litteraturstudie på 25 tekniska och humanistiska artiklar, som analyserades och syntetiserades med på förhand tydligt uppställda studiefrågor. Resultat: Artiklarna behandlande AI som används inom områden relaterade till avsiktliga skador och kategoriserades som tekniska eller humanistiska. De tekniska artiklarnas syfte var att utveckla AI för problemlösning medan de humanistiska artiklarna analyserade effekterna av implementering av AI. Möjligheterna med AI inkluderade förmågan att göra förutsägelser, fylla kompetensbehov, utnyttja big data och ta fram modeller som kan ge generella lösningar. Utmaningarna bestod av krav på en teoretisk grund, risk för bias, skapa eller välja lämpliga modeller och algoritmer, säkerställa kvalitet på data och databearbetning, validera lösningar, förhindra oavsiktlig användning, tydliggöra ansvar och få acceptans för lösningarna. Utvecklingen och implementeringen av AI påverkar främst tre av hälsans sociala bestämningsfaktorer: stödjande miljöer och friska människor, marknadens ansvar, samt god global styrning. Slutsats: Gemensam global reglering och större samhälleligt engagemang behövs för att säkerställa att konsekvenser för folkhälsan beaktas vid utvecklingen av AI. / Introduction: Public health is affected by the society in which people live. Communities characterized by violence, war and terror have a negative impact on human wellbeing. Artificial Intelligence (AI) is a powerful tool with a capability to solve problems in the society but scientists also warn that AI can induce new types of problems. Aim: The purpose of this literature study is to review which challenges and possibilities an increase in the development and implementation of AI can have on the social determinants of health within the area of deliberate injury. Methods: A systematic literature review was performed according to the method by Denyer and Tranfield (2011) and 25 technical and humanistic articles were analyzed and synthesized according to predefined research questions. Results: The articles about AI in the area of deliberate injuries were categorized as technical or humanistic. The purpose of the technical articles was to develop AI for problem solving while the humanistic articles analyzed the effects of AI implementation. The possibilities with AI included predictions, competence need, big data and models for general purposes. The challenges included theoretical grounds, bias, suitable models and algorithms, data quality and processing, validation, wrongful usage, responsibility and acceptance of the solutions. The development and implementation of AI especially affect three of the social determinants of health: healthy places healthy people, market responsibility and good global governance. Conclusion: A common global control and societal commitment is needed to secure that consequences for the public health is considered while developing AI.