Det finns begränsat med forskning kring hjälpbehovet hos personer med schizofreni. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka detta hjälpbehov på ett förutsättningslöst sätt. Sju personer intervjuades och data analyserades med Grundad Teori. Resultatet visade att det som upplevdes som viktigt var att erhålla hjälp till ett vanligt liv. Följande efterfrågades: Information om sjukdomen och om olika stödinsatser till patienter och anhöriga. Information till allmänheten i fördomsreducerande syfte. Att bli hörd och sedd i trygga kontinuerliga relationer till professionella. Flera mötesplatser och hembesök i syfte att bryta social isolering. Arbete och meningsfull sysselsättning. Stöd till att klara av ett eget boende. Resultatet diskuterades utifrån existerande och tänkbara hjälpinterventioner som syftar till att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp.

No description available.

Sammanfattning Detta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin. Resultatet och analysen bygger på genomförda intervjuundersökningar samt två SOU-utredningar (Integrationens svarta bok, Mångfald är framtiden). Slutresultatet som är en teori beskrivs som en modell, som bygger på Hartmans empiriska teori om processer för teorigenerering, visar på hur man kan uppnå etnisk mångfald i en organisation. Nyckelord: Etnisk mångfald, teoriutveckling, Grundad teori, kulturförvaltning, kulturnämnd

Vi lever i ett alltmer datoriserat samhälle där information och funktionella informationssystem är av största vikt. Detta gör att det är en stor efterfrågan på systemutvecklare och vår nyfikenhet i frågan har väckts genom att vi kände att vår utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrågas. Vi hade en känsla av att det finns olika synsätt på systemutveckling och därför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikområdet för att se vad det är man utbildar inom. Vi har funnit att det finns två olika synsätt där ett är tekniskt inriktat och ett är mer verksamhetsorienterat. Vi fann även att man inom informatiken fortfarande utbildar inom klassisk systemutveckling. För att finna vilka högskolor som utbildar inom systemutveckling har vi sökt på högskolornas hemsidor och på VHS sida www.studera.nu. Som forskningsmetod har vi använt grounded theory som genom sin struktur har hjälpt oss att koda ett stort datamaterial.

Det är uppmuntrande att höra respondenterna, från olika offentliga myndigheter, uttrycka sig om arbetet med eArkiv. Det går att lägga märke till att deras arbete inte handlar om att hålla reda på dammiga papper och arkivkartonger utan att det istället handlar om att bevara det digitala minnet i första hand. De visar en genuin känsla av att vilja utveckla sitt åtagande på bästa möjliga sätt och ge ett viktigt bidrag till verksamheten. Resultatet av den undersökning som gjorts visar några viktiga åtgärder som vidtagits och insikter som arbetet gett. De beskriver i sina uttalanden hur komplext arbetet med att skapa ett system för att ta emot digital data är. När det gäller standarder så har OAIS-modellen fått en mycket stark ställning hos dem som blivit intervjuade. Hur arbetet med att redovisa arkiven enligt verksamhetens processer har fungerat berörs också. Däremot var det inte så många andra standarder som hade fått någon särskild uppmärksamhet förutom de formatstandarder som Riksarkivet utfärdat. Med dessa data som grund har det skapats en teori omkring arbetet med att införa ett eArkiv.

AMA- Arbetsmarknad(AMA) är en offentlig organisation inom Västerås Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I ett led att kvalitetssäkra verksamheten finns planer på att implementera dvs. införa och börja använda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lättare att fånga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen är att, innan ett beslut om att börja använda metoden har tagits, undersöka vilka omständigheter som påverkar och hindrar implementeringsprocessen. Om metoden som heter Open College Network(OCN) medför att AMA blir effektivare med att få ut deltagarna på den öppna arbetsmarknaden blir det en mycket bra investering för AMA som verksamhet, deltagarna och samhället. Det är således av betydelse att implementeringen verkligen lyckas och blir hållbar. Implementering av nya metoder inom offentlig sektor är en komplicerad process där det ofta uppkommer svårigheter som utgör hinder för implementeringsprocessen. Forskningsmetoden som denna kvalitativa undersökning stödjer sig på är Grundad Teori. Anledningen till att göra en kvalitativ undersökning/utvärdering grundar sig på att det vid enbart kvantitativa utvärderingar av offentliga organisationer kan uppstå oönskade bieffekter, som har en negativ påverkan på människor och organisationers beteende. Resultatet visar att anställda inom AMA har en föreställning om att tiden utgör det största hindret. Att tid avsätts för mänskliga resurser, information, kommunikation, utbildning och användning är avgörande för att implementeringen av OCN- metoden ska bli lyckad och hållbar.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet. Det framkom att ingen av de intervjuade rektorerna använde inkludering på ettsätt som motsvarar de politiska styrdokument och den akademiska forskningens riktlinjer ochråd. Vår teori är att detta mynnar ut i ett otydligt ledarskap hos rektorer när det gäller eleversrätt till specialundervisning av inkluderande karaktär.

Författare:      Klara Westerlund Titel:              Våldsamt vag. En intervjustudie om maskulinitet och våld i det lokalpolitiska                       samtalet.   Syftet med denna studie är att undersöka lokalpolitikers uppfattningar om våld och se om dessa uppfattningar kan ge några förklaringar till varför det inte bedrivs ett våldspreventivt arbete inom ramen för det kommunala jämställdhetsarbetet. Grundad teori är den kvalitativa och induktiva metod som har använts vid datainsamling och databearbetning i denna studie. Fem lokalpolitiker intervjuades och ur detta intervjumaterial framkom följande tre huvudkategorier: våldsdefinition, våldsprevention och mäns överrepresentation. Resultatet visar att våld är ett brett begrepp där fysiskt våld och psykiskt våld är de två huvudsakliga definitionerna som görs. Däremot framkom inte sexualiserat våld att uppenbart ingå i definitionen av våld. Våldspreventionens tydligaste riktningar är det kommunala arbetet som syftar till att öka tryggheten i den offentliga miljön för invånarna i kommunen. Lika tydlig är avsaknaden av ett riktat våldspreventivt arbete där maskulinitet och dess koppling till våld står i fokus. Allra tydligast blir denna avsaknad då våldsprevention för våld i nära relation avhandlas. Då fokuseras ljuset mot brottsoffren och vikten av ett kommunalt stöd till ideella organisationers insatser. Mäns överrepresentation i brottsstatistiken är den huvudkategori till vilken det gick att urskilja tre kategorier som var för sig utgjorde delförklaringar. Delförklaringarnas centrala teman var: biologi, makt och kultur.  Orsaksförklaringar till mäns överrepresentation i brottsstatistiken kunde härledas till att handla om en komplex social och kulturell process med vissa biologiska inslag. Huvuddragen utgjordes av mäns avsaknad av ansvar för sina egna handlingar, i kombination med en samhällelig struktur som internaliserat och normaliserat mäns våldsutövande. Därtill framkom förklaringar till mäns bruk av våld som ett uttryck för en ojämn maktfördelning mellan könen. Inga direkta svar på varför den aktuella kommunen inte bedriver ett våldspreventivt arbete inom ramen för jämställdhetsarbetet framkom.

No description available.

I alla tider har människor inlett relationer med varandra men sättet att göra det på har kommit att förändras. Idag har nätdejting vuxit fram som ett internetbaserat forum speciellt designat för att man där skall kunna hitta och kontakta partners. Denna studie undersöker användarnas upplevelser av nätdejtingsprocessen. Den syftar till att beskriva och förstå användarnas upplevelser av att interagera med individer via nätbaserade forum i syfte att utveckla någon form av relation. Det metodologiska angreppsätt som valts för att besvara detta är Barney Glasers variant av grundad teori, detta för att förutsättningslöst kunna undersöka området och låta en relevant problemställning växa fram ut data. För att nå en förståelse gällande nätdejtares upplevelser genomfördes åtta stycken intervjuer samt analys av tre stycken bloggar. Det som framkommit ur resultatet är att upplevelserna i nätdejtandet genomgående präglas av en personlig ansträngning när denna aktivitet utförs, vidare innefattar upplevelserna bland annat att berätta vem man är, att leva upp till en presentation samt medvetenhet om att utseendet avgör första intrycket. Det teoretiska ramverk som använts för att förstå resultatet som framkommit utgörs av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället och dess reflexivitet samt Erving Goffmans dramaturgiska teori. Med bland annat hjälp av dessa har en teori formulerats om användarnas upplevelser av nätdejtingsprocessen som genomsyras av en personlig ansträngning.Denna teori tar specifikt fasta på det nätbaserade formatets både möjliggörande och begränsande kapaciteter för användaren. Nyckelord: Nätdejting, grundad teori, personlig ansträngning, upplevelse, relation, interaktion / At all times people have initiated relationships but the way this is being done in has changed. Today online-dating is a rising meeting place that helps individuals to initiate relationships with other people. The purpose of this study is to investigate the users’ experience of the online-dating process. It aims at capturing the users’ own experience of interacting with individuals through internet based meeting places, where the purpose is to develop some kind of relationship. The methodological approach that has been used in this study is grounded theory with roots in Barney Glaser’s version of the method. Through this method it was possible to explore the area of research in an open-minded way and let a relevant approach to a problem rise from data. To approach the experience of the users, eight interviews were conducted and analysis of three blogs was done. What has appeared in the results is that the experience of online-dating is characterized by personal effort when this activity proceeds, further the experience is comprised of telling who you are, live up to a presentation and the awareness of the fact that the physical appearance determine the first impression. The theoretical framework that has been used to interpret the results of this study consists of Anthony Gidden’s theory about the late modern condition and its reflexivity and Erving Goffman’s dramaturgical theory. With help from these this study has formulated a theory about the users’ experiences of an online-dating process which is permeated with a personal effort. This theory specifically draws on the enabling and limiting effects for the user as a result of this internet based form of communication. Keywords: Online-dating, grounded theory, personal effort, experience, relations, interaction