Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter har invandrarungdomar till att påverka och forma sitt eget liv. De två olika kulturella bakgrunder vilka dessa ungdomar har i sitt bagage kan nämligen många gånger leda till att det ställs oftast olika och motstridiga krav och förväntningar på dessa ungdomar. Krav och förväntningar till vilka invandrarungdomar försöker förtvivlad att anpassa sig för att få omgivningens bekräftelse och acceptans, även om detta skulle innebära att avsäga sig rätten till självbestämmande och självständighet. Undersökningen som redovisas i denna uppsats tyder på att bristen på acceptans begränsar invandrarungdomars frivalsmöjligheter. Eftersom deras sätt att vara har sitt ursprung i två olika kulturella bakgrunder där den ena vägrar att acceptera den andra fullt ut och det omvända, kan inte invandrarungdomar vara sig själva i varje sammanhang utan deras tanke- och agerande sätt är beroende av det med vem de interagerar.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier. Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont. Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet. Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken.

No description available.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker. Alla deltagare vet inte var de ser sig själva om ett år framåt och vågar inte uttala sig om framtiden vad beträffar arbetslivet på den riktiga arbetsmarknaden. För att bredda förståelsen av det funna resultatet valde jag att återkoppla den till Beck Ulrichs teori om risksamhället samt Erving Goffmans stigmateori.

Problemformulering: Forskning visar att hälsofrämjande åtgärder både kan förbättra medarbetares hälsa och utveckla verksamheten. Då man aktivt arbetar med att utveckla hälsofrämjande åtgärder är det väsentligt med en ständig utvärdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förväntningar av dessa åtgärder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förväntningar av hälsofrämjande åtgärder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Personalansvariga beskriver en förväntan av att hälsofrämjande åtgärder ska ge deras medarbetare ökat välbefinnande på arbetet. De anser att friskvård ger friskare medarbetare vilket leder till mindre sjukfrånvaro. Den fysiska miljön beskrivs som en viktig hälsofrämjande faktor på arbetsplatsen. Personalansvariga menar att medarbetarnas behov av att bli sedda och uppmärksammade tillfredställs då hälsofrämjande åtgärder erbjuds. Personalansvariga visar inget större intresse av att se vad de hälsofrämjande åtgärder som erbjuds, ger medarbetaren och organisationen. De utför inte heller några personalekonomiska beräkningar eller använder några kalkyler innan de genomför hälsofrämjande satsningar. Personalansvariga talar om egna brister i utbildning inom ämnet men det finns en tydlig möjlighetsbaserad tankekultur snarare än problembaserad tankekultur hos flertalet av personalansvariga.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de äldre och ny teknik, utifrån de äldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta är en studie där grundad teori använts som metodansats. Då detta var ett outforskat ämne stämde det bra att använda sig av grundad teori för att få fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de äldre och den nya tekniken. Vi vände oss till en kategori människor som var över 65 år. Vi fann tidigt i studien att de äldre talade om ett behovsstyrt teknikanvändande, behov var ständigt återkommande i de äldres berättelser och kom därför att bli vår kärnkategori. Andra kategorier som framträdde i resultatet var intresse, lärande, ekonomi, möjligheter, oro, trygghet, anhöriga och begränsningar. Dessa var inte lika styrande som kärnkategorin och kom därför att bli underkategorier. Samtliga av dessa kategorier presenteras i en första resultatdel, det vill säga vad de olika kategorierna har för innebörd. Sedan bearbetades och förfinades dessa kategorier och detta resulterade i kategorierna både oro och trygghet i ny teknik, prioriteringar och teknikens möjligheter och begränsningar, vilka presenteras i resultatdel 2. Sammanfattningsvis talades det om ett avslappnat förhållningssätt till ny teknik där det konstaterades att det krävdes ett behov av ny teknik för att väcka deras intresse. Respondenterna betonade att den nya teknik de tog till sig i första hand var en teknik som kunde underlätta deras vardag. Detta kom även att bli definitionen av behov, att behovet handlar om just denna enkelhet och om något som underlättar de äldres vardag. Medan definitionen av teknik leddes in på ny teknik i och med att det var framförallt datorer och mobiltelefoner som de äldre kopplade ihop med begreppet teknik.

Syftet med vår studie är att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus på individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har främst fokuserat på heterosexuella kvinnor samt frågor som handlar om val kontra omständigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har även kommit att handla om köns- samt rådande samhällsnormer. Forskning inom området är till största del internationell och det finns endast ett fåtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vår studie, där samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa. För att utvidga urvalet från att enbart handla om heterosexuella kvinnor valde vi således att undersöka individer med olika kön, sexuell läggning samt civilstånd. I den inledande fasen valde vi, förutom personliga intervjuer, även ett urval av intervjuer som vi fick genom en publicerad artikelserie i Dagens Nyheter. Detta med anledning till att utöka data för en större empirisk grund att bygga en teori på. Efter analys av insamlat material stod våra kategorier klara då vi såg att dessa individer ständigt reflekterar över sitt val, både hur det uppfattas av sig själva samt hur det upplevs av omgivningen. Det visade sig att dessa individer upplever sig som ansvarstagande och frihetstörstande men att valet också leder till upplevelsen av att vara en avvikare. Valet har därmed bidragit till att dessa individer blir ifrågasatta men också att de själva ifrågasätter rådande normer, vilket gav upphov till vår kärnkategori den ständigt reflekterande människan samt våra underkategorier, den reflexiva friheten, det reflexiva valet, det reflexiva ansvaret samt den reflexiva normbrytaren.Den teoretiska anknytning vi använt oss av är Anthony Giddens teori om det moderna samhällets uppkomst och dess dynamik, där han talar om tre element, åtskiljande av tid och rum, urbäddning av sociala institutioner, det rena förhållandet samt institutionell reflexivitet. Den tidigare forskningen vi använt oss av för att sedan relatera till vårt resultat har vi delat in i teman, Frivilligt barnlös – val eller omständigheter, brott mot sociala normer, definition av begreppet samt kroppens språk.

Studien syftar till att undersöka hur det barnfria beslutet motiveras. Detta har genomförts genom intervjuer med 6 personer som identifierar sig som barnfria, inom ramen för metoden grundad teori. Denna metod valdes för att så förutsättningslöst som möjligt studera barnfrihet vilket även gör att frågeställningen vuxit fram genom forskningsprocessens gång. Det barnfria beslutet kan beskrivas utifrån fem kategorier: Att gå sin egen väg, Normkritik, En ifrågasättande omgivning, Reflektion samt Ett välrotat beslut. Dessa kategorier relaterar till varandra genom en process av reflekterande som utgår ifrån kärnkategorin Att gå sin egen väg, vilket innebär en avsaknad av barnlängtan samt viljan att prioritera annat. Genom inverkan av ifrågasättande från omgivningen och en normkritisk hållning leder det barnfria beslutet till reflektion och omvärderande. Utifrån denna process blir det barnfria beslutet välrotat vilket innebär att det är blivit ett bättre grundat beslut stärkt av yttre motiv. Teorier om individualisering, reflexivitet och identitetsskapande utifrån Beck, Beck-Gernsheim och Giddens har diskuterats i relation till resultatet. Studiens resultat sammanfaller delvis med tidigare studier på ämnet men har ett bredare fokus eftersom det inkluderar både kvinnor och män.

En av de stora faktorerna till att utvecklingsprojekt misslyckas är en dåligt utförd kravhantering. För att öka intresset och kunskapen kring kravhantering har denna studie testat en kravmetod framtagen av Halaweh (2012) i praktiken hos ett fallföretag. En detalj som är speciell med kravmetoden är att den använder GT i analysen av datainsamlingen. Kraven visualiseras sedan genom en informell modell.    En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka vilka olika typer av krav som kravmetoden identifierar i kravprocessen. Vidare var syftet även att undersöka huruvida den informella modellen som kravmetoden resulterade i representerar de krav som samlades in. Metodkapitlet delades in i två olika delar, där den första delen består av en fallstudie av en kravinsamling i en organisation. Den andra delen består av en undersökning för hur den informella modellen som kravmetoden resulterade i uppfattas av informanterna.   Slutsatsen av resultatet i denna studie är att kravmetoden identifierar funktionella krav, icke funktionella krav samt verksamhetskrav. Funktionella krav är de krav som har störst fokus i kravmetoden. Kravmetoden lyckades även fånga de behov som användarna hade och den informella modellen representerade användarnas krav på ett bra sätt och ansågs vara lätt att förstå. Genom användning av kravmetoden läggs fokus på användaren i kravprocessen som resulterar i ett sociotekniskt system som stödjer användarens uppgifter. Ökad arbetseffektivitet för användare, användares inställning till arbetsuppgifter samt användares välmående är effekter av att använda kravmetoden. / In order to increase interest and knowledge about requirements engineering, this study has tested a requirement method by Halaweh (2012) in a case study. A particular feature of the method is that it uses grounded theory in the analysis of data collection. The requirements are then visualized with an informal model.  A qualitative study has been conducted with the purpose of examining the different types of requirements that the method identifies in the requirement elicitation. Furthermore, to investigate whether the informal model that the  method resulted in represents the requirements collected. The method chapter was divided into two parts, the first part consisting of the case study, where a requirements elicitation was conducted using the requirements method in an organization. The second part consists of the informal model that the requirements method resulted in and which was then displayed to the respondents from the claim collection.  The conclusion of the outcome of this study is that the requirements method identifies functional requirements, non-functional requirements as well as business requirements. Functional requirements are the requirements that have the biggest focus in the requirements method. The requirements method also managed to capture the needs of users and the informal model represented the users needs in a good way and was considered easy to understand. Using the requirements method, focuses on the user in the requirements process resulting in a sociotechnical system that supports the user's tasks. Increased work efficiency for users, users' attitude to work tasks, and user well being are effects of using the requirements method.

No description available.