No description available.

Anledningen till att jag började skriva den här uppsatsen var att jag under mina verksamma år som slöjdlärare har blivit uppmärksammad på hur olika läromedel kan användas i slöjdundervisningen. Detta gäller både hur lärare använder läromedel som fortbildning samt hur lärarna tillverkar och använder läromedel i sin undervisning. Vidare fick detta mig att fundera på hur eleverna upplever den läromedelssituation som råder i slöjdämnet och studien landade i ett elevfokus, sex elever intervjuades via videolänk. Genom att beskriva hur eleverna har fått information om slöjduppgifternas mål och process samt redogöra för hur eleverna resonerar kring att ha en lärobok i slöjdämnet uppnåddes syftet som var att få mer kunskap om läromedel i slöjdämnet ur ett elevperspektiv. Genomgående har läroplansteori används för att skapa en ram åt studien samt att erbjuda relevanta begrepp som förklarar elevers och lärares situation. Grundad teori användes till analysen av elevernas uttalanden. Resultatet visar att de intervjuade eleverna har erfarenhet av att använda olika sorters läromedel som webbsidor, häften och bilder som inspiration. Ingen elev har dock använt någon bok som inspiration eller kunskapskälla i något slöjdarbete. Fyra av sex elever svarar att de skulle finna stöttning i en lärobok i slöjdämnet om uppgifterna fortfarande var lika fria som de är idag.

Denna uppsatsstudie har som syfte att utifrån olika myndigheters och organisationers erfarenheter samt policy och positionspapper, undersöka hur barnperspektivet kommer till uttryck i de svenska humanitära biståndsinsatserna till den humanitära krissituationen i Irak. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet, barnperspektiv i det humanitära biståndsarbetet, är grundad teori. Datainsamlingen utgörs av sju kvalitativa intervjuer med myndigheter och organisationer och två textanalyser. Det humanitära biståndsarbetet är väldigt omfattande. Resultatet har utmynnat i en kärnkategori och tre underkategorier som tillsammans skapat samverkansmodellen. För att barnperspektivet ska komma till uttryck i det humanitära biståndsarbetet, är det viktigt att samverkansarbetet mellan de olika aktörerna, sker utifrån ett barnperspektiv. Det är viktigt att ett barnperspektiv kommer till uttryck i varje underkategori för att barnet och barnets behov ska realiseras i policy men också i verkligheten det vill säga i den humanitära krissituationen som utspelar sig i Irak.

Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

This essay is set out to study the interactions between children and dogs in a preschool environment. The purpose of this study is to investigate if the dog has any educational value for the children and if the dog can be of any help to the children to fulfill the Swedish preschool curriculum aims. The method used in this study is grounded theory. Data consist of interviews with preschool teachers whom have experience in working with dogs and children. Data has also been collected through observations between children and dogs in a preschool environment. Diary writing and interviews with persons with longtime experience of working with dogs have also been used. Through this data a grounded theory is finally generated. The grounded theory in this study consist of a core category - “experience”, and is divided into four subcategory’s; “development and learning”, “values”, “Child” and “Dog”. The theory highlights the fact that dogs do have a value for the children in their individual development and progression in values. The children also perceive the dog as a friend to play with, and a place where they can seek and get comfort and safety. The dog on its behalf can be construed as it appreciates the work, being around people and a part of a pack.

The aim of the thesis is to examine how archivists work as consultants and how they perceive their professional role.  The research emanates from the notion of resources and how these relate to aspects like environment and roles. The resources that the consultant can use in their work are dependent on which environment they are located in. The resources and the environment in turn effect the archivist’s role and the exertion of their profession. The study focuses on three Swedish archivists that are employed at the city archive of Stockholm and work as consultants to businesses of the city. The empirical study is based first on observations and then interviews. Grounded theory is used as a method, initially in the purpose of finding a theory that originates from the viewpoint of the informants. The results from this analysis highlight the way the consultants use resources in their everyday work. Theories concerning roles and environment are used to show how the insufficiency or availability of resources effect the roles and work of the consultants, as described here above. The result of the analysis show that the consultant’s role changes depending on which environment they are located in and whether or not they have access to certain resources. For example, time can both be an asset and a limitation. When the consultants work in an environment for a short period of time, their role are seen as an expert and they also advance in the hierarchy of the customer’s company. Simultaneously, the shortage of time can also pressure the consultant to make a less sufficient job. This in turn effects the role that the consultants have within their own establishment, in this case the city archive. Because of the shortage of time the consultants are, occasionally, instead seen as “sloppy” or not even considered to be real archivists.  The study also shows that the role as a consultant might enable the archivist to better market their knowledge and become a more significant part of companies’ and businesses’ everyday work, and furthermore that additional research is needed.

Denna uppsats avser att kartlägga rollskapande och ledarskap inom mindre musikgrupper. Dessa gruppers gruppdynamik grundar sig inom det informella, där medlemmarnas roller stadgas genom interaktion och inte genom formella ramverk. Då modern ledarskapsforskning anser att denna typ av normativt ledarskap är eftertraktat inom arbetslivet så finns ett forskningsintresse kopplat till ledarskapet inom dessa grupper. Datainsamlingen för uppsatsen utgörs av nio semi-strukturerade intervjuer av medlemmar inom bland annat rock-, pop-, jazz- och punkband som behandlade respondenternas upplevelser av ledarskap, rollskapande och de grupprocesser de upplevde inom sina respektive musikgrupper. Genom användandet av grounded theory kunde huvudkategorin Det musikaliska ledarskapet finnas, vilket även utgör uppsatsens teoretiska ambition och ramverk. Inom det musikaliska ledarskapet fanns underkategorierna: Den musikaliska gruppen, Demokratins dualitet och Det informella ledarskapet. Dessa underkategorier påverkar varandra och presenterar tillsammans en helhet kopplat till det informella ledarskapet inom dessa musikgrupper. Teorin avser att belysa aspekter av informellt ledarskap som sedan kan användas för fortsatt ledarskapsforskning. Trots uppsatsen specifika forskningsområde av musikgrupper så avses den utvunna teorin vara tillämpbar inom flertalet andra kontexter, både informella som formella.

No description available.

<p>På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.</p>

<p>Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.</p>