Denna uppsats avser att kartlägga rollskapande och ledarskap inom mindre musikgrupper. Dessa gruppers gruppdynamik grundar sig inom det informella, där medlemmarnas roller stadgas genom interaktion och inte genom formella ramverk. Då modern ledarskapsforskning anser att denna typ av normativt ledarskap är eftertraktat inom arbetslivet så finns ett forskningsintresse kopplat till ledarskapet inom dessa grupper. Datainsamlingen för uppsatsen utgörs av nio semi-strukturerade intervjuer av medlemmar inom bland annat rock-, pop-, jazz- och punkband som behandlade respondenternas upplevelser av ledarskap, rollskapande och de grupprocesser de upplevde inom sina respektive musikgrupper. Genom användandet av grounded theory kunde huvudkategorin Det musikaliska ledarskapet finnas, vilket även utgör uppsatsens teoretiska ambition och ramverk. Inom det musikaliska ledarskapet fanns underkategorierna: Den musikaliska gruppen, Demokratins dualitet och Det informella ledarskapet. Dessa underkategorier påverkar varandra och presenterar tillsammans en helhet kopplat till det informella ledarskapet inom dessa musikgrupper. Teorin avser att belysa aspekter av informellt ledarskap som sedan kan användas för fortsatt ledarskapsforskning. Trots uppsatsen specifika forskningsområde av musikgrupper så avses den utvunna teorin vara tillämpbar inom flertalet andra kontexter, både informella som formella.

Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar låg och mellanstadielärare har om kooperativa strategier i sin matematikundervisning, vilket sätt lärarna uppfattar att eleverna gynnas kunskapsmässigt och socialt när de arbetar med kooperativa strategier, samt lärarnas uppfattning av de mest förekommande kooperativa strukturer och strategierna i matematikundervisningen. Fem lärare som aktivt arbetar kooperativt i sin matematikundervisning har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser att eleverna gynnas av kooperativa strategier då det främjar elevernas lärande, sociala förmågor och att eleverna blir mer engagerade och aktiva. Eleverna får träna på det sociala samspelet där eleverna tillåts att diskutera, samarbeta och utbyta kunskaper med varandra. Lärarna upplever att de får en större inblick över vilka matematiska förmågor eleverna kan, och vilka förmågor de behöver träna på när de arbetar med kooperativa strategier. Lärarna anser att elevernas kommunikativa förmåga och samarbetsförmåga gynnas positivt när de tilldelas möjlighet att kommunicera och diskutera matematik. Vidare menar lärarna att eleverna även lär sig sätta ord på sina kunskaper.