Background: People diagnosed with psychosis are often described as introvert, isolated and with little or no ability to create and maintain social relationships. While every angle of a phenomena is valid and important, we believe that the first-person perspective provides the only direct access to the diagnosed persons’ feelings and experiences. Aims: The aim of this study is to explore how a few people diagnosed with psychosis describe their experiences of social interaction. Method: This study is conducted in a Grounded Theory manner. An analysis has been performed on interviews made with five individuals, all diagnosed with a psychosis diagnosis. Results: The main result of this study is that the self-image is a core factor in the individuals experiences of, and initiative to, social interaction. The social interactions are linked to the individuals own relation to their diagnosis in a dynamic process where all components affect each other in the creating of the self-image. Conclusion: This study concludes that people diagnosed with psychosis is no different than other people when it comes to dreaming and longing for functional social relationships, but that they have some difficulties in actually finding them due to both social stigma and a poor self-image.

Hur upplever vi former och färger när de flyttas från ett papper till ljusprojektioner? Det här är en av frågorna jag ville få svar på när jag började med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla för, Ljusprojektioner och ränder. Det är ett experimenterande arbete där former, mönster och den upplevda erfarenheten av dem har undersökts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Studien har utförts i form av två designpedagogiska experiment på Konstfack tillsammans med sju deltagare. Genom att laborera med projektioner och ljus har nya former och mönster skapats. Olika ränder projicerades på deltagarnas kroppar och i detta möte skapades oväntade uttryck, som jag valt att kallat för ”magiska ögonblick”. I samspel med projektionerna agerade deltagarna intuitivt genom att röra sig i rummet och en sorts performance skapades i stunden. Den performativa akten skapade nya uttryck och former och utmynnade sig i en metod som jag kallar för Performativ design. Performativ design kan användas som en alternativ designprocess i skapandet av form och mönster och ett arbetssätt som jag vill uppmana bildlärare att utveckla vidare. Utöver den teoretiska delen, består arbetet även av en visuell gestaltning av projektet som presenteras i en separat bilaga.

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat.  I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys.  Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod.  Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal.

När människor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försöka bygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslor rörande krisen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligt forum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkring krisbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjuer och studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egna villkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa. Detta, samt det stöd som de får genom återkoppling från läsarna, gör att de upplever ett ökat välmående. Med hjälp av utvalda delar från Giddens teori om det senmoderna samhället placerar vi fenomenet krisbloggar i en nutida kontext och genom Franks teorier om narrativ förklarar vi hur viktigt det är att få skapa och dela sin berättelse för människor som drabbats av någon form av kris. / When people suffer from a traumatic crisis that destroys their lives, they are forced to try and rebuild their everyday lives again. Some do this by writing blogs about their thoughts and feelings regarding the crisis. Why is it that so many people choose to display their suffering in a public forum? With the help of grounded theory, we investigate the most central aspects of blogging about traumatic crises in order to create a greater understanding of this contemporary phenomenon. Through interviews and the study of blogs, it is revealed that the people behind the blogs are able to make their voices heard on their own terms, to spread their story and to reflect on their own journey. This, alongside the support they recieve through the feedback from their readers, make them experience increased well-being. With the help of selected parts from Giddens' theory on modernity, we place the phenomenon of cirisis blogs in a comtemporary context and through Frank's theories regarding narratives, we explain how important it is to create and share stories for people affected by some form of crisis.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet. Det teoretiska- och begreppsliga ramverk vi använt oss av är symbolisk interaktionism och begreppen stigma, identitet samt svenskhet. Den tidigare forskning vi har tagit del av är indelad i tre teman, svenskhet och rasifiering, identitetsarbete och självkänsla samt mental hälsa och välbefinnande. Den tidigare forskningen belyser dissonansen som internationellt adopterade kan erfara vad gäller svenskhet kontra ett icke-vitt utseende vilket kan resultera i identitetskriser och psykisk ohälsa.

Uppsatsen är en metodbeskrivning av musikterapimetoden Mötas i Musik (MiM) som har genomförts inom Vuxenhabiliteringen i Region Örebro län och riktats till personer med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST) och normal begåvning. Syftet med uppsatsen är att med stöd av grundad teori kartlägga, beskriva och analysera musikterapimetoden MiM. Resultatet visar att innehållet i MiM kan beskrivas utifrån kärnkategorin mötet och underkategorierna struktur, inbjudan, deltagande, samspel, utmaning, anpassning, trygghet, mod samt delad glädje. Avslutningsvis diskuteras innehållet i MiM i relation till andra musikterapeutiska metoder, hur MiM kan möta de svårigheter som är vanligt förekommande hos personer med diagnos inom AST och normal begåvning samt hur innehållet i MiM kan ses i ljuset av uppsatsens teoretiska referensram Symbolisk interaktionism. / The essay is a method description of the music therapy method Meeting in Music (MiM) that has been carried out within the Adult Habilitation Unit at Region Örebro County. The method focused on individuals with autism spectrum disorder (ASD) with normal intelligence. The aim of the essay is to, using grounded theory, map, describe and analyze the music therapy method MiM. The result showed that the contents in MiM can be described based on the core category meeting and sub-categories structure, invitation, participation, interaction, challenge, adjustment, security, courage and shared joy. The content in MiM is discussed in relation to other music therapy methods, how MIM can meet the difficulties that are common among individuals with ASD with normal intelligence and how MiM can be viewed in the light of the theoretical framework Symbolic interactionism.

I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.

Under de senaste 25 åren har det skett en utveckling av internet och i vilken omfattningen internet används (Handelns historia, u.å.). Detta har möjliggjort en ökad kommunikation och större möjligheter till konsumtion för individer, där fysiska butiker varit det dominerande alternativet tidigare. Idag har därmed de fysiska butikerna kommit att få konkurrens av de virtuella butikerna. Den teknologiska utvecklingen har medfört ett skapande av varierande relationer till internet givet olika generationer. Den ena generationen, generation X, har anpassat internet till sin vardag medan den andra generationen, generation Z, är uppvuxen mitt i internets era. Det finns flertalet studier vars fokus är framtagen för att se till ett företagsperspektiv, alltså hur företag kan använda sig av information angående konsumenters beteende och köpvanor till sin fördel. Det har kunnat återfinnas ett relativt outforskat område som inkluderar individens perspektiv. Detta eftersom att det nu finns större möjligheter för en individ att välja när personen vill vara en konsument. Därmed presenteras begreppet konsumentroll som inte är något särskilt bearbetat eller utforskat begrepp. Studien förväntas undersöka om det finns några skillnader mellan generation X och generation Z angående när dessa individer antar en konsumentroll. Med ordet när har vi valt att fokusera var en person befinner sig på, i den fysiska butiken eller i den virtuella världen när personen handlar. Vidare innehåller begreppet när även när individen är en konsument vilket har att göra under vilken tid som konsumenten aktivt, passivt eller ovetandes antar en konsumentroll. Slutligen påverkas begreppet även hur individen är en konsument, vilket kan återkopplas till användning av teknik, social situation, sales promotion och medier. Om det framgår att det finns en skillnad mellan de två generationerna ska även de bakomliggande orsakerna identifieras. Resultatet av denna studie påvisade tydliga skillnader mellan dessa två generationer. Genom skapandet av fyra betydelsefulla teman i analysdelen har flera bakomliggande faktorer kunnat presenteras. Den största skillnaden till när en individ antar en konsumentroll, i generation X jämfört med generation Z, är huruvida behovsskapandet framkommer. Ytterligare viktiga bakomliggande faktorer är om de handlade på fysiska butiker eller på internet, hur bekväma de känner sig i förhållande till tekniken samt vilka faktorer som värderas högt i samband med ett köp av kläder. Avslutningsvis har denna studie resulterat i en större förståelse för hur olika generationer antar en konsumentroll och framförallt när det sker. / Over the past 25 years there has been an evolution of the Internet and to what extent the Internet is used. This has enabled increased communication and a wider range of consumption than before, where physical stores have been the dominant option. Today has the physical stores gained competition from the virtual stores. The technological development has led to the creation of varying relationships to the internet given different generations. One generation, generation X, has adapted the internet to their everyday life while the second generation, generation Z, grew up in the middle of the Internet era. There are several studies whose focus is designed to ensure a company perspective, where the focus is how to make use of information on consumer behavior and buying habits to their advantage. It has been found a research gap which includes the individual's perspective. This because there is now a greater opportunity for an individual to choose when the person wants to be a consumer. Therefore, the concept of consumer role is presented as neither existent or explored. The study is expected to examine whether there are any differences between Generation X and Generation Z as to when these individuals assume an consumer role. With the word when we have chosen to focus on where a person is, in the physical store or in the virtual world, when the person is shopping. Furthermore, the term when contains when the individual is one consumer, which depends on during what time the consumer actively, passively or unaware assumes a consumer role. Finally, the term when it also affected by how the individual is a consumer, which can be reconnected to the use of technology, social situation, sales promotion and media. If there is a difference, the underlying causes will also be identified. The result of this study demonstrated clear differences between these two generations. By creating four important themes in the analysis section, several underlying factors has been presented. The biggest difference of when a individual assumes an consumer role, compared generation X with generation Z, is whether the creation of a need arises. Further, more important underlying factors is if they buying their clothes in a physical store or on the internet, how comfortable they feel in relation to technology, as well as what factors are highly valued in connection with a purchase of clothing. In conclusion, this study has resulted in a greater understanding of how different generations assume a consumer role and especially when it occurs.

Försvarsmakten har sedan år 2000 varit en organisation under konstant förändring. Till förmån för krigsförbanden har depåorganisationen reducerats personellt under denna förändring. Officerare i depåorganisationen har trots detta fortsättningsvis viktiga uppgifter att lösa för att Försvarsmaktens verksamhet skall fungera. Hur upplever officerarna vid Livgardets depåförband sin situation? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur officerare i depåförbanden upplever och hanterar sin situation. Undersökningen har genomförts som en fallstudie med metoden grounded theory och datainsamling via observationer samt 8 stycken djupintervjuer.  Slutsats: Officerarna i Livgardets depåförband upplever en orimlig arbetsbörda. Officerarna saknar verktyg för att förändra denna situation och hanterar den genom att lösa uppgifter som de upplever bidrar till att uppfylla grundläggande mänskliga behov för att känna tillräcklighet. Om denna situation inte förändras riskerar dessa officerare att drabbas av utmattning.

Under mina år som lärare i svenska som andraspråk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera ämnet svenska som andraspråk, sva, i stället för svenska på gymnasiet. Jag har ställt mig frågan vad det beror på: är det bristande språkkunskaper eller beror det på något annat och i så fall, vad? I begynnelsen benämndes ämnet svenska som främmande språk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andraspråk. Min ambition var att ta reda på orsaken till valet av svenskämne genom fokussamtal med 7 informanter på en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmål, skolgång, upplevelser av att vara flerspråkig i den svenska skolan, värdering av och attityd till ämnet, ett eller två svenskämnen, flerspråkig identitet och ett eller två modersmål. Resultaten som framträdde är att informanterna upplever sin skolgång som positiv men att de aldrig har uppmärksammats för sin flerspråkiga och kulturella kompetens. De är mycket nöjda med sva-lärarnas didaktiska kompetenser och det är en del av förklaringen till att de ser positivt på ämnet. Något som framträder tydligt i studien är den osynliga maktdynamik som finns i skolan. Denna maktdynamik strider mot de styrdokument som reglerar skolans arbete. Den uppträder på så sätt att andraspråkselever påverkas att tro att enspråkighet är det bästa. Ska man vara flerspråkig bör man vara det i högstatusspråk.