Hur upplever vi former och färger när de flyttas från ett papper till ljusprojektioner? Det här är en av frågorna jag ville få svar på när jag började med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla för, Ljusprojektioner och ränder. Det är ett experimenterande arbete där former, mönster och den upplevda erfarenheten av dem har undersökts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Studien har utförts i form av två designpedagogiska experiment på Konstfack tillsammans med sju deltagare. Genom att laborera med projektioner och ljus har nya former och mönster skapats. Olika ränder projicerades på deltagarnas kroppar och i detta möte skapades oväntade uttryck, som jag valt att kallat för ”magiska ögonblick”. I samspel med projektionerna agerade deltagarna intuitivt genom att röra sig i rummet och en sorts performance skapades i stunden. Den performativa akten skapade nya uttryck och former och utmynnade sig i en metod som jag kallar för Performativ design. Performativ design kan användas som en alternativ designprocess i skapandet av form och mönster och ett arbetssätt som jag vill uppmana bildlärare att utveckla vidare. Utöver den teoretiska delen, består arbetet även av en visuell gestaltning av projektet som presenteras i en separat bilaga.

Vårt samhälle är uppbyggt av normer som talar om för oss hur vi ska leva, se ut och bete oss. Många av dessa normer antyder hur en bör vara i förhållande till sitt kön, och ramarna är ofta mycket snäva. Normer kring kön kan återspeglas på många olika sätt, bland annat i design och det vi formger. Detta kandidatarbete undersöker hur genusteoretiska perspektiv kan tillämpas i skapandet av normkritisk mönsterdesign och vad som händer i sambandet däremellan. Genom omvärlds- och diskursanalys undersöker jag i utvalda klädbutiker i en liten svensk stad vad genus i mönster kan vara och belyser hur könsnormer reproduceras i det vi formger. Jag utforskar och reflekterar också kring sambandet mellan mönsterdesign och samhällsmönster, och hur de samverkande reproducerar normer. Med egna gestaltande mönster undersöker jag om genusteori är ett fungerande hjälpmedel och om normkritik fungerar som förhållningssätt i en designprocess för att kunna formge normkritiska mönster. Under undersökningens gång framkommer det att genom identifierandet av mönster kan vi utveckla en djupare förståelse för världen vi lever i och varför den ser ut som den gör, men också att det går att förändra med hjälp av mönster. / Our society is built up by norms that tell us how to live, what to look like and how to act. Many of these norms apply how one should be relative to one’s gender, and the frames for that are often very tight. Gender roles can be reflected in many ways, including in design and what is being shaped. This bachelor thesis examines how gender theoretical perspectives can be applied in the making of norm-critical pattern design and what happens in the relationship between them. Through an external analysis and discourse analysis, I investigate in selected clothing stores in a small Swedish town what gender in patterns can be and highlight how gender standards are reproduced in what we design. I also explore and reflect on the relationship between pattern design and social patterns, and how they co-reproduce norms. With my own pattern design, I investigate whether gender theory is a working tool and if norm criticism serves as an approach in a design process to shape norm-critical patterns. During the investigation, it appears that through the identification of patterns, we can develop a deeper understanding of the world we live in and why it is the way it is, but also that it can change with the help of patterns.

Efterfrågan på matematiskt kunnande ökar i samhället. Algebraiskt kunnande gynnar lärandet inom andra delar av matematiken. Algebra innebär att upptäcka matematiska strukturer och kunna generalisera dessa. Mönsterundervisning ses som en säker väg till algebra. Samtidigt visar forskning kopplat till upprepade mönster att de flesta elever inte kan generalisera upprepade mönster innan de börjar skolan, och menar att det finns ett behov av en strukturerad undervisning kopplad till upprepade mönster. Stora delar av matematikundervisningen i Sverige utgår från matematikböcker. Därför syftar denna studie till att beskriva de upprepade mönster elever kan möta genom ett läromedel och därigenom dra slutsatser om vad elever får för möjlighet att lära om algebra genom dessa. Följande frågor besvaras: Vilken variation och omfattning av mönster och mönsteruppgifter får eleverna möta i matematikböckerna kopplade till upprepade mönster? och Vilken ytterligare vägledning ger lärarhandledningen för att elever ska utveckla förståelse av upprepade mönster?  Den teoretiska ansats studien utgår från är tidigare forskning om undervisning i växande mönster. Studien är avgränsad till matematikböcker för år 1–3. Urvalet av material innefattar 6 matematikböcker i serien Koll på matematik samt tillhörande lärarhandledningsböcker. Samtliga böcker har analyserats för att finna upprepade mönster. Dessa mönster sorterades efter kategorierna riktning, uttrycksformer, mönsterstruktur och uppgifts typ. Därefter genomsöktes lärarhandledningen efter förslag på undervisning kopplade till de upprepade mönstren som fanns i elevböckerna. Resultatet visar att det främst finns en variation på uttrycksformer och mönsterstrukturer i matematikböckerna och en mindre variation på riktning. Uppgiftstyperna varierar i viss mån. Vidare visar resultatet att lärarhandledningen tillförde flera kommunikativa aspekter kopplade till mönster och även fler metoder vilket inte framgick i elevböckerna. / The request for mathematical knowledge is increasing in today's society. Algebraic knowledge favour further learning in other areas of mathematics. Algebra involves finding mathematical structures and being able to generalize these. Teaching about patterns are described as a safe path to learn algebra. At the same time, research on repeating patterns proves that most children cannot make generalization about repeating patterns before they enter school, therefore structured teaching connected to repeated patterns is needed. Teaching in Sweden is mostly based on mathematics schoolbooks. Therefore, the aim for this study is to describe the repeated patterns students can encounter through teaching material and thereby draw conclusions about which opportunities students have to learn about algebra through these. The questions answered in this study are: Which variation and amount of patterns and pattern tasks do the pupils get exposed to in the mathematics books connected to repeating patterns? and What does the additional teacher guides provide with for pupils understanding of repeating patterns? The study is limited to mathematics schoolbooks for schoolyear 1-3.  The theoretical approach in this study is based on previous research on teaching methods connected to repeated patterns. The selection of mathematics books includes 6 mathematics books from the teaching materials Koll på matematik. All pages have been scanned to find repeated patterns. The repeating patterns were categorized by the pattern's direction, different expression of pattern, structure, and task type. Afterwards, the teacher's manual was searched for teaching suggestions linked to the repeating patterns that were found in the student books. The result indicates that the variation is primally connected to different expression of pattern and pattern’s structure in the mathematics books and that there are minimal variation of the patterns direction. The task types vary to a certain extent. Furthermore, the result indicate that the teacher's guide contributes with several communicative aspects connected to repeating patterns and more methods that were not apparent in the student books.