Ett arbete om hur textbaserade problemlösningsuppgifter inom delmomentet area framställs i två matematikböcker. Syftet med arbetet är att skapa en djupare förståelse om läromedlen möjliggör ett lärande för eleverna. Metoden för arbetet är en kvalitativ innehållsanalys som präglas av Taflins (2007) beskrivningar av uppgifter och hennes sju kriterier för att ett problem ska anses vara ett rikt problem. Vidare används även opportunities to learn (OTL) för att undersöka lärandet med frågor. Teorin som formar arbetet är variationsteorin där lärandeobjektet, kritiska aspekter och variationsmönster är övergripande teman. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med variationsteorin och OTL ges möjligheter att enklare urskilja teman, mönster och begrepp i matematikböckerna. Fynden som gjorts i matematikböckerna visar att det finns flera textuppgifter som uppfyller samtliga av Taflins (2007) sju kriterier för rika problem och blir sålunda textbaserade problemlösningsuppgifter. Dessa framställs på olika sätt då de har olika lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsmönster. Olika teman påverkar även elevernas möjligheter till lärande då olika uppgifter fokuserar på olika saker. Slutligen påverkas elevernas lärande av mängden uppgifter och instruktioner i läromedlen. Instruktionerna ger eleverna information om vad de ska arbeta med men det är eleven själv som behöver sin problemlösningsförmåga, förståelse och sina kunskaper samt erfarenheter för att kunna lösa uppgifterna och skapa sig ett individuellt lärande.

Efterfrågan på matematiskt kunnande ökar i samhället. Algebraiskt kunnande gynnar lärandet inom andra delar av matematiken. Algebra innebär att upptäcka matematiska strukturer och kunna generalisera dessa. Mönsterundervisning ses som en säker väg till algebra. Samtidigt visar forskning kopplat till upprepade mönster att de flesta elever inte kan generalisera upprepade mönster innan de börjar skolan, och menar att det finns ett behov av en strukturerad undervisning kopplad till upprepade mönster. Stora delar av matematikundervisningen i Sverige utgår från matematikböcker. Därför syftar denna studie till att beskriva de upprepade mönster elever kan möta genom ett läromedel och därigenom dra slutsatser om vad elever får för möjlighet att lära om algebra genom dessa. Följande frågor besvaras: Vilken variation och omfattning av mönster och mönsteruppgifter får eleverna möta i matematikböckerna kopplade till upprepade mönster? och Vilken ytterligare vägledning ger lärarhandledningen för att elever ska utveckla förståelse av upprepade mönster?  Den teoretiska ansats studien utgår från är tidigare forskning om undervisning i växande mönster. Studien är avgränsad till matematikböcker för år 1–3. Urvalet av material innefattar 6 matematikböcker i serien Koll på matematik samt tillhörande lärarhandledningsböcker. Samtliga böcker har analyserats för att finna upprepade mönster. Dessa mönster sorterades efter kategorierna riktning, uttrycksformer, mönsterstruktur och uppgifts typ. Därefter genomsöktes lärarhandledningen efter förslag på undervisning kopplade till de upprepade mönstren som fanns i elevböckerna. Resultatet visar att det främst finns en variation på uttrycksformer och mönsterstrukturer i matematikböckerna och en mindre variation på riktning. Uppgiftstyperna varierar i viss mån. Vidare visar resultatet att lärarhandledningen tillförde flera kommunikativa aspekter kopplade till mönster och även fler metoder vilket inte framgick i elevböckerna. / The request for mathematical knowledge is increasing in today's society. Algebraic knowledge favour further learning in other areas of mathematics. Algebra involves finding mathematical structures and being able to generalize these. Teaching about patterns are described as a safe path to learn algebra. At the same time, research on repeating patterns proves that most children cannot make generalization about repeating patterns before they enter school, therefore structured teaching connected to repeated patterns is needed. Teaching in Sweden is mostly based on mathematics schoolbooks. Therefore, the aim for this study is to describe the repeated patterns students can encounter through teaching material and thereby draw conclusions about which opportunities students have to learn about algebra through these. The questions answered in this study are: Which variation and amount of patterns and pattern tasks do the pupils get exposed to in the mathematics books connected to repeating patterns? and What does the additional teacher guides provide with for pupils understanding of repeating patterns? The study is limited to mathematics schoolbooks for schoolyear 1-3.  The theoretical approach in this study is based on previous research on teaching methods connected to repeated patterns. The selection of mathematics books includes 6 mathematics books from the teaching materials Koll på matematik. All pages have been scanned to find repeated patterns. The repeating patterns were categorized by the pattern's direction, different expression of pattern, structure, and task type. Afterwards, the teacher's manual was searched for teaching suggestions linked to the repeating patterns that were found in the student books. The result indicates that the variation is primally connected to different expression of pattern and pattern’s structure in the mathematics books and that there are minimal variation of the patterns direction. The task types vary to a certain extent. Furthermore, the result indicate that the teacher's guide contributes with several communicative aspects connected to repeating patterns and more methods that were not apparent in the student books.