Ett arbete om hur textbaserade problemlösningsuppgifter inom delmomentet area framställs i två matematikböcker. Syftet med arbetet är att skapa en djupare förståelse om läromedlen möjliggör ett lärande för eleverna. Metoden för arbetet är en kvalitativ innehållsanalys som präglas av Taflins (2007) beskrivningar av uppgifter och hennes sju kriterier för att ett problem ska anses vara ett rikt problem. Vidare används även opportunities to learn (OTL) för att undersöka lärandet med frågor. Teorin som formar arbetet är variationsteorin där lärandeobjektet, kritiska aspekter och variationsmönster är övergripande teman. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med variationsteorin och OTL ges möjligheter att enklare urskilja teman, mönster och begrepp i matematikböckerna. Fynden som gjorts i matematikböckerna visar att det finns flera textuppgifter som uppfyller samtliga av Taflins (2007) sju kriterier för rika problem och blir sålunda textbaserade problemlösningsuppgifter. Dessa framställs på olika sätt då de har olika lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsmönster. Olika teman påverkar även elevernas möjligheter till lärande då olika uppgifter fokuserar på olika saker. Slutligen påverkas elevernas lärande av mängden uppgifter och instruktioner i läromedlen. Instruktionerna ger eleverna information om vad de ska arbeta med men det är eleven själv som behöver sin problemlösningsförmåga, förståelse och sina kunskaper samt erfarenheter för att kunna lösa uppgifterna och skapa sig ett individuellt lärande.

Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter till lärande genom lärtillfällen (”opportunities to learn” [OTL]) elever ges i mellanstadiet i att utveckla statistisk litteracitet. Statistisk litteracitet beskrivs av forskare som en viktig förmåga för individen som demokratisk rättighet för att, i den allt mer digitala värld vi lever i, kunna föra och följa statistiska argument och kunna fatta välgrundade beslut utifrån statistisk information. I tidigare forskning framkommer det att undervisning i matematik inte sällan baseras på läromedel. Därav görs i denna studie en kvantitativ innehållsanalys av tabeller och diagram i fyra olika läromedelsserier genom årskurs 4–6. Frågeställningarna som avser ge resultat är (1) I vilken omfattning får eleverna möta uppgifter inom de olika nivåerna av statistisk litteracitet i läromedelsserier? samt (2) Hur ser fördelningen och progressionen av nivåerna ut genom årskurs 4–6? Läromedlen analyseras genom Curcios fyra nivåer för kategorisering av statistisk litteracitet. Nivå 1 (N1) “reading the data”, nivå 2 (N2) “reading between the data”, nivå 3 (N3) “reading beyond the data” och nivå 4 (N4) “reading behind the data”. N1 och N2 är de grundläggande nivåerna som innebär att frågorna leder till direkt avläsning, beräkningar eller jämförelser som explicit är uttryckt i datan. Nivåerna N3 och N4 innebär frågor som leder till att dra slutsatser som inte explicit uttrycks i data genom kritisk granskning, förutspå eller generalisera utifrån statistisk information. Kategoriseringen visar att fördelningen av uppgifterna är inom N1 och N2 samt att en tydlig progression saknas i läromedelsserierna. För att utvecklas att bli statistiskt litterat behöver man ges tillräckligt med OTL inom alla dessa nivåer. Studien fann däremot att 99,7% av uppgifterna totalt kategoriserades inom de lägre nivåerna, N1 och N2. Detta kan tolkas som att läromedlen inte ger elever tillräckliga OTL i att utveckla statistisk litteracitet vilket kan påverka elevernas förutsättningar att fatta välgrundade beslut i sin vardag.