Försvarsmakten har sedan år 2000 varit en organisation under konstant förändring. Till förmån för krigsförbanden har depåorganisationen reducerats personellt under denna förändring. Officerare i depåorganisationen har trots detta fortsättningsvis viktiga uppgifter att lösa för att Försvarsmaktens verksamhet skall fungera. Hur upplever officerarna vid Livgardets depåförband sin situation? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur officerare i depåförbanden upplever och hanterar sin situation. Undersökningen har genomförts som en fallstudie med metoden grounded theory och datainsamling via observationer samt 8 stycken djupintervjuer.  Slutsats: Officerarna i Livgardets depåförband upplever en orimlig arbetsbörda. Officerarna saknar verktyg för att förändra denna situation och hanterar den genom att lösa uppgifter som de upplever bidrar till att uppfylla grundläggande mänskliga behov för att känna tillräcklighet. Om denna situation inte förändras riskerar dessa officerare att drabbas av utmattning.

The Swedish Army has seen many changes over the last thirty years and the role of the officer has had to adapt accordingly. Previously, officers at the Skaraborg Regiment began their careers as instructors of conscripted soldiers. As they progressed, they would typically become staff officers. In their formative years, their duties were centred on life in both the field and in the barracks with day-to-day contact with soldiers and other officers. At this level, an officer’s role would be to prepare and train conscripted soldiers for “the demands of war” based on the military logic. If this stage in the officer’s career went well, they would then progress towards administration and management. Taking the place of the barracks and the field, the workplace became headquarters and offices. There would be less contact with conscripted soldiers but instead there would be more interaction with fellow staff officers and civil servants - along with a greater emphasis on the understanding of law, regulations and rules. This part of the officer’s career was based on the civil service logic.    Today, the officer is a manager and employer of both professional soldiers and other officers. It is necessary for them to assume these roles early on in their career. This means that during their formative years they must be ready for changes between training for combat and working in an office; between leading units and following regulations. The officer of today is forced to live in two institutional logics that are totally disparate. Successful platoon and company commanders of today’s army must be fluid between the military logic and the civil service logic: as seamlessly as swapping weapons for pens.    In their daily lives, the military logic and the civil service logic are coupled. The platoon and company commanders of today live in the two institutional logics on a day-to-day basis. But there are conflicts of interest between the two that need to be addressed. The platoon and company commanders of today haven’t the time to work as much in the military logic as they have been able to in the past because the civil service logic takes up much of their time. It’s a little like the police often complaining that they are unable to get out on the beat as they are too busy filling out paperwork.   In order to meet a changed threat to national security, the Swedish Armed Forces wishes to increase the numbers of army brigades and recreate an army division. In order to staff this larger organisation, with its larger need of officers at brigade and division level, the requirement of the Swedish Armed Forces is to accelerate officers’ careers in order to meet demand. This is all well and good, but the challenge for platoon and company commanders still remains that it is essential that they gain enough experience and knowledge in order to become good enough leaders. Their skills must be good enough to lead and train platoons and companies thoroughly, whilst at the same time prepare themselves for battalion, brigade and divisional levels.   The purpose of this study is to increase the understanding of platoon and company how the clash of logics impacts the platoon and company commanders at the Skaraborg Regiment. The study is concluded by suggestions to the Swedish Armed Forces and to the Skaraborg Regiment to meet the growing challenges of the platoon and company commanders.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och ungefär en tredjedel av alla medarbetare är civila. Myndigheten har som strategisk inriktning att tillväxa och andelen civila chefer ökar. Denna studie utforskar dynamiken, förutsättningar och friktioner för samverkan, mellan militära och civila chefer inom den militära professionen, för att skapa en djupare förståelse för deras påverkan på den operativa effekten. Många civila chefer jobbar med att stödja och effektivisera arbetet i myndigheten och har samma befogenheter som militära chefer när det kommer till verksamhetsledning. I en friktionsfri miljö fungerar samverkan mellan civila och militära chefer, och synergieffekterna gynnar organisationen. Trots ett kollegialt förhållningssätt har civila och militära chefer olika utgångspunkter för sina normer och värderingar. Vid en beredskapshöjning ökar kraven på personalen i Försvarsmakten, och den civila personalen övergår till militär personal. De civila cheferna har då lagligt stöd att fatta beslut om våldsanvändning, även om det kan vara direkt olämpligt. Förutsättningarna mellan civila och militära chefer blir då mer och mer diffusa och är därav inte längre lika tydliga. Försvarsmaktens befattningsstruktur och mandatförhållanden behöver ses över. Det måste finnas förutsättningar för uppdragstaktik, och fördelningen mellan kärnverksamhet och stödjande verksamhet behöver utredas. De civila cheferna måste ges möjlighet att förstå den militära kontexten och spänningarna mellan professionerna inom den militära professionen måste omhändertas. Kärnan av studien är en empirisk kartläggning som inhämtats genom intervjuer och är en kvalitativ studie med en induktiv ansats där analysen är inspirerad av Grounded Theory. / The Swedish Armed Forces is one of Sweden's largest government agencies. Approximately one third of all employees are civilians and its strategic focus is currently to grow and the proportion of civilian managers is increasing. This study explores the dynamics, conditions and frictions for collaboration, between military and civilian leadership within the military profession, in order to create a deeper understanding of their impact on operational outcome. One of the main duties for civilian managers is to support and increase the efficiency of the work for the Swedish Armed Forces. When it comes to operational management civilians have the same authority as the officers in a frictionless environment. The organization benefits of the collaboration between civilian and military leadership, when the operational is running smoothly. Despite a collegial approach, civilian and military managers have different point of views regarding their norms and values. At a contingency escalation, the demands on the personnel in the Swedish Armed Forces elevate. The civilian personnel will switch to military personnel and the civil managers then have legal support to make decisions about the use of force, although this may be directly inappropriate. The basic presumptions between civilian and military leadership are becoming more diffuse and less clear. The staff structure and mandate conditions need to be reviewed. There must be prerequisites for mission-type tactics, and the distribution between core and support activities needs to be investigated. The civilian managers must be given the opportunity to understand the military context and the tensions between the professions in the military profession must be dealt with. The core of this thesis is an empirical mapping of data, which were obtained through interviews. The study is based on a qualitative research method with an inductive approach where the final analysis is inspired by Grounded Theory.

Specialistofficerare framhålls ofta som ryggraden i svensk militär förmåga. Men vad innebär det i praktiken och hur förvaltar svenska flottan sina specialistofficerare och deras funktionsområden?  Kunskapen om specialistofficerare är begränsad ur ett professions- och militärsociologiskt perspektiv, där forskningen traditionellt fokuserat på officerens roll. Innevarande studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar specialistofficerares förmåga till utveckling av expertis och yrkeskunnande.  Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie och analyserar flottans specialistofficersfunktioner telekrig och luftförsvar i en kritisk organisationsanalys. Metodologiskt kombinerar studien empiri från intervjuer och policydokument tillsammans med analys av hur flottan faktiskt utformat sin organisation och specialistofficerarnas förutsättningar i realiteten.  Studien visar att flottans specialistofficerare har anammat en egen gynnsam professionell identitet som värdesätter expertis och specialisering framför Försvarsmaktens traditionellt vertikala karriärstruktur. Parallellt identifieras att organisationen påvisar brister i att omhänderta och utveckla specialistofficerarnas kompetens utanför den direkta fartygskontexten.