No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnor som spelar ishockey. Att undersöka detta har sin grund i ett intresse för genus och jämställdhet och är relevant med anledning av att ishockey är en normativt manlig sport. Studien bidrar till den sociologiska forskningen om genus genom att beskriva innebörden av att vara kvinna och spela ishockey samt bristen på jämställdhet inom sporten. Den forskningsansats som tillämpats i studien är grundad teori. Datainsamlingen har skett i två olika damishockeylag. Sammanlagt har fyra observationer, inklusive informella intervjuer, två individuella intervjuer, en parintervju samt en fokusgruppsintervju genomförts. Studien har resulterat i en grundad teori som visar att de kvinnliga ishockeyspelarnas huvudangelägenhet är damishockeyn har inte samma förutsättningar som herrishockeyn. Det sätt varpå den hanteras är genom kärnkategorin ambivalent satsning. Den grundade teorin består även av nio övriga kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa kategorier är personlig utmaning, social gemenskap, önskan om jämställdhet, för få kvinnor spelar ishockey, otillräcklig marknadsföring, ojämlika istider, andra ansvarsområden är ett måste, ständigt jagande efter pengar och ishockey är inte för kvinnor?. Resultatet analyseras utifrån Hirdmans teori om genussystemet och Connells teori om genus som struktur av social praktik.

Mobbning är ett socialt fenomen där flera deltagarrollerna ofta är närvarande. Dessa deltagarroller inkluderar mobbare, offer, assistent, understödjare, passiv åskådare och försvarare. Mobbning betraktas av barn och ungdomar som omoraliskt beteende och de flesta barn och unga anser att mobbning är fel – trots detta ökar mobbningen i svenska skolor. Bandura menar att för att individer ska kunna leva med omoraliska handlingar använder de moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka rationaler gymnasieelever själva identifierar som möjliga för att rättfärdiga de olika deltagarrollerna i mobbning. Fem fokusgruppsintervjuer med 23 gymnasieelever genomfördes i vilka två mobbningsvinjetter (en om killmobbning och en om tjejmobbning) som innefattade de sex olika deltagarrollerna presenterades och utgjorde utgångspunkter för fokusgruppssamtalen. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på tre huvudkategorier som eleverna använde för att förklara motiveringarna bakom deltagarrollerna: Mobbningsfrämjande kultur, Social Navigering och Att försvara eller inte försvara. Det gick även att se skillnader i hur gymnasieeleverna talar om mobbning bland killar respektive mobbning bland tjejer. Studien har bidragit till att ge djupare förståelse kring varför individer hamnar i eller tar olika deltagarroller vid mobbning samt hur de använder moraliskt disengagemang för att rättfärdiga, neutralisera eller förklara olika deltagarrollers ageranden i mobbningssituationer. Detta kan ge en djupare förståelse i hur barn och unga tänker kring mobbning och kan användas vid utformning av interventioner för mobbning.

Människors relationer har förändrats med tiden. Idag kommunicerar människor och kan sökaefter den rätta på dejtingsidor. I denna uppsats genomförs en socialpsykologisk studie somundersöker kvinnors upplevelse av nätdejting, med hjälp av en grundad teoretisk metodansats.Studiens syfte är att skapa en förståelse kring studieområdet. Studien består av sex intervjuermed kvinnliga deltagare. Intervjuerna genomfördes för att uppnå förståelse och få enövergripande bild kring kvinnors upplevelse av nätdejting. Resultatet visar på att insats ochnärvarande är den centrala faktorn gällande kvinnors upplevelse av nätdejting. Giddens teoriom rena relationer och Goffmans dramaturgiska teori har använts för att förstå studiensresultat. Tanken med denna studie var att utföra en kvalitativ studie med fokus på kvinnorsupplevelse av nätdejting. Genom användningen av grundad teori så har nya infallsvinklarerhållits inom området. Inom denna specifika forskningsgren finns det inte någon störremängd relaterat arbete utförd i Sverige, studien har därför kunnat bidra med kunskap inomområdet.

Det traditionella ledarskapet har utmanats och vi är intresserade av att studera vad som i dagens samhälle utmärker ett gott ledarskap. För att avgränsa studiens intresseområde riktades fokus på generationen millennials, vilket är individer födda mellan år 1980–1999. Det med anledning av att dem är den senaste generationen in på arbetsmarknaden samt först med att bli in socialise-rade i ett globaliserat och tekniskt samhälle. Studiens syfte ämnar sålunda finna huvudange-lägenheten kring vad millennials upplever karaktäriserar ett gott ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning att generera en teoretisk modell, väl grundad i empiriska data. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med avsikt att synliggöra millennials upplevelser kring ett gott ledarskap. Resultatet visar att millennials huvudangelägenhet utgörs av att sociala band har försvagats i dagens samhälle vilket besvaras genom kärnkategorin relationell trygghet. Sålunda består den teoretiska modellen av ytterligare fem kategorier: transparent kommunikation, genuin närvaro, främja självledarskap, leda med hjälp av det större syftet samt social gemenskap. Den teoretiska modellen åskådliggör även kategoriernas relation till kärnkategorin, och besvarar således studiens syfte.

Inom planering är medborgardeltagande en del som får olika stor betydelse beroende på planerarnas engagemang. Medborgardeltagande är en del av samråd som är ett krav att ha enligt plan- och bygglagen (2010:900). Den här undersökningen bygger på syftet att implementera medborgardeltagande inom gatumiljön innan en process startar eller mycket tidigare än när samråd sker.  Data i form av bilder och åsikter samlades in från medborgare främst genom formulär på grund av nulägets situation med Covid-19 då det skulle anses olämpligt att söka sig direkt till människor fysiskt. Under undersökningens gång samlades åsikter och tankar in från ett flertal personer från både Sverige, men också ett fåtal från utlandet. Genom att använda metoden grundad teori kan forskaren ta inkomna data från svarspersonerna och tolka den helt utan någon grund i tidigare teorier. Utifrån svarspersonernas data och information startades en process för att förenkla forskarnas arbete genom att ta fram koder och kategorier utifrån svaren. När forskaren kan koncentrera sig på det mest avgörande kan forskningen på så sätt bli mer effektiv genom att forskaren följer koderna och kategorierna. Sedan analyseras data utifrån koderna för att sedan jämföras med experternas kunskap. Det görs främst för att se hur likatänkande de båda är, men också för att se om de båda kan samverka.  Slutsatsen blev att ett kunskapsutbyte mellan medborgare och planerare kan effektivisera planeringen samt skapa en bättre förståelse från båda parter. Data från medborgare bör sparas för att kunna användas tidigt i planeringsprocesser om planeraren anser det lämpligt. Den här kunskapen ska då inte ersätta samråd utan komplettera processen för ett bättre och mer tidseffektivt resultat.

Studiens syfte är att undersöka fenomenet visselblåsning i Sverige med fokus på processen. Att påtala missförhållanden går på många sätt att se som normbrytande då vi människor ofta inordnar oss i ledet med andra. Att undersöka faktorer som belyser varför vissa människor väljer att handla på ett sätt som avviker från majoriteten gör studien intressant ur ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta ser vi även ett behov av att undersöka vilka konsekvenser som följer en visselblåsning och hur individer hanterar dem. Studien använder sig av grundad teori som metod vilket resulterat i att vi samlat in data på tre olika sätt. Den grundade teorin som genererats har visat att huvudangelägenheten inom visselblåsning är: en visselblåsare har en stark känsla för rätt och fel, därav visselblåser den för att skapa förändring. Vi har sett att involverade parter hanterar detta genom kärnkategorin: ageranden med olika syften. I relation till kärnkategorin har teorin även genererat sju övriga kategorier som ytterligare beskriver kärnkategorin. Dessa är: roller i processen, anmäla, organisationer och dess kultur, strategier, påföljder för visselblåsaren, lagrum och transparens inom organisationer. Vi har tagit stöd i delar av Goffmans dramaturgiska teori för att förstärka studiens genererade teori.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget präglas av komplexa snabbföränderliga och oförutsägbara säkerhetshot. Dessa säkerhetshot medför att uppbyggnaden av det nya totalförsvaret redan i förhand riskerar att bli obsolet.  Uppsatsens syfte är att utifrån en explorativ kvalitativ intervjustudie skapa djupare helhetsförståelse för hur Sverige, utifrån ett civilt och militärt perspektiv, kan skapa ett framtidssäkert totalförsvar. Ett totalförsvar som är verkningsfullt mot både samtida och framtida säkerhetshot som orkestrerats av en statsaktör med antagonistiska avsikter.  Den explorativa strategin och användandet av grundad teori har resulterat i att studien både tillför ny empiri och teoribildning till krigsvetenskapen. Resultatet påvisar att det krävs en allomfattande nationell kontinuitetsförmåga för att kunna skapa ett framtidssäkert totalförsvar som verkningsfullt kan hantera både kända och okända säkerhetshot. Kontinuitetsförmågan uppnås genom att skapa förståelse, stabilitet, anpassningsbarhet och handlingsutrymme.

Studien har som syfte att ta reda på hur matematiklärare årskurs 7–9 använder läxor, samt hur och under vilka omständigheter deras arbetssätt med läxor varierar, för att sedan kunna ta reda på vad som är gemensamt i deras arbetssätt, som förklarar hur det får elever att göra läxor. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer och metodansatsen som användes var modifierad grundad teori. I studien beskrivs genomförandet och analys av data. Resultatet består av en kärnkategori och fem underkategorier, vilka grundas på koder härledda från datamaterialet. Underkategorierna består av olika omständigheter under vilka lärarnas arbetssätt varierar. Kärnkategorin utgörs av vad som är gemensamt under olika omständigheter, för att få eleverna att göra läxor. Gemensamt under olika omständigheter, är att lärarna på olika sätt är tydliga med vad de vill uppnå och hur det ska uppnås, vilket leder till tydliga förväntningar. Forskning används för att ange teoretiskt stöd och förklara vad olika arbetssätt under olika omständigheter kan innebära.

Föreliggande studie bygger på ett estetiskt-praktiskt arbete inom en språkteoretisk kontext. Studien utförs på en skola för nyanlända elever i åldrarna 13-18. Syftet är att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlända elevers kommunikation och språkutveckling. Inom både bild- och dramapedagogik är språk närvarande utifrån ett vidgat sätt att betrakta språk. För att nå syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över två veckor med en grupp om sju nyanlända elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig. Eftersom vi är noviser vad avser både nyanlända och språkteori lägger vi stor vikt vid att beträda fältet med öppet sinne. Vårt syfte är att, genom nya begrepp, skapa förståelse för det vi undersöker vilket motiverar vårt val av grundad teori som forskningsansats. Till vår hjälp har vi använt oss av deltagande observation. Resultatet visar att eleverna befinner sig i en språkbox vilket begränsar deras kommunikation och språkanvändning. De är i behov av en vidgad kommunikation som inkluderar såväl verbala som ickeverbala uttryckssätt. Därmed kan en bred och mångsidig kommunikation utvecklas vilket kan gynna deras fortsatta språkutveckling.