<p>Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.</p>

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.

Mobile communication technology has become crucial in shaping the way modern society functions. The evolution of cellular networks has created an increasingly interconnected world, supporting various heterogeneous infrastructures. With the rollout of 5G, cellular networks are not only expected to support social and communication transformations, but also techno-economic growth for various industry, private and enterprise users. The approach of standardizing 5G Radio Access Network (RAN) architecture has been different from previous generations as it calls for more virtualized and software-based approaches that are flexible and open. The concept of Open RAN is a movement for open interfaces between the disaggregation of software and hardware of the RAN. Traditionally, the RAN market has been dominated by a handful of incumbent vendors deploying purpose-built RAN solutions. However, Open RAN enables an ecosystem that invites multiple-vendor solutions and creates a completely different market dynamic. This thesis explored the competitive conditions for incumbent and small vendors in the Open RAN ecosystem. This was also answered within the context of scale economies of vendors and implications of enterprise solutions in Open RAN. The study applied an exploratory and inductive approach where the researcher analyzed literature, as well as conducted interviews with several industry experts. The conclusions of the study suggests that incumbent vendors will lose shares in the RAN market as they will have to compete with smaller vendors that try to establish themselves. It was also suggested that the current immature state of Open RAN is not suitable for mission-critical deployments, but is instead a more viable option for software-based enterprise solutions. Further, it is suggested that dynamic relationships between incumbents and smaller vendors is necessary in order to drive the development of Open RAN. / Mobil kommunikationsteknik har blivit avgörande för utformandet av det moderna samhället. Utvecklingen av cellulära nätverk har skapat en alltmer sammankopplad värld som stödjer olika heterogena infrastrukturer. Med utbyggnaden av 5G förväntas cellulära nätverk inte bara stödja sociala och kommunikationstransformeringar, utan även tekno-ekonomisk tillväxt för olika industri-, privat- och företagsanvändare. Tillvägagångssättet att standardisera 5G radioåtkomstnätverk (RAN) arkitektur har varit annorlunda än tidigare generationer eftersom det kräver mer virtualiserade och mjukvarubaserade metoder som är flexibla och öppna. Konceptet bakom öppna RAN (Open RAN) är en rörelse för öppna gränssnitt mellan uppdelningen av mjukvara och hårdvara i RAN. Traditionellt har RAN-marknaden dominerats av ett fåtal etablerade leverantörer som implementerar specialbyggda RAN-lösningar. Open RAN möjliggör dock ett ekosystem som öppnar upp för multileverantör lösningar och skapar en helt annan marknadsdynamik. Den här uppsatsen undersökte konkurrensvillkoren för etablerade och små leverantörer i Open RAN-ekosystemet. Detta besvarades också inom ramen för skalfördelar för leverantörer och implikationer av företagslösningar i Open RAN. Studien tillämpade ett explorativt och induktivt tillvägagångssätt där forskaren analyserade litteratur, samt genomförde intervjuer med flera branschexperter. Slutsatserna av studien tyder på att etablerade leverantörer kommer att förlora andelar på RAN-marknaden eftersom de kommer att behöva konkurrera med mindre leverantörer som försöker etablera sig. Det föreslogs också att det nuvarande omogna tillståndet för Open RAN inte är lämpligt för kritiska RAN-lösningar, istället är det ett mer genomförbart alternativ för mjukvarubaserade företagslösningar. Vidare föreslås det att dynamiska relationer mellan etablerade och mindre leverantörer är nödvändiga för att driva utvecklingen av Open RAN.